FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Svenskar tar examen sist i OECD – så allvarligt är det

I Sverige tar vi examen tre år senare än norrmän och sex år efter japaner. Det kostar både individ och samhälle stora pengar. ”Du tjänar för lite på att utbilda dig”, varnar Katarina Wagman på Ekonomifakta. Samtidigt menar forskare att längre studietid kan vara rimligt – om arbetslivet och pensionsåldern hänger med.

Svenska studenter tar sina examina extremt sent. Bland länderna i OECD är Sverige klart sist och idag har Sverige den högsta genomsnittsåldern vid kandidatexamen.

– Faktum är att svenska studenter i genomsnitt tar sin kandidatexamen tre år senare än norska studenter och fyra år senare än den genomsnittliga studenten inom EU. Japanska studenter är snabbast och tar sin examen sex år tidigare än svenska.

Det säger Katarina Wagman, chef för Ekonomifakta på Svenskt Näringsliv. Hon berättar att genomsnittsåldern för svenska studenter att ta sin kandidatexamen är 28 år.

Ett skäl till det är att svenskar börja studera vid högre utbildning senare än i de flesta jämförbara länder. På ett sätt finns det fördelar med att vänta, menar Katarina Wagman, eftersom det kan leda till ett val av utbildning som passar bättre. Många arbetar dessutom innan de påbörjar sina studier, vilket gör att de tar med sig värdefull arbetslivserfarenhet in i den högre utbildningen. Men att unga börjar studera sent innebär också att de kommer ut på arbetsmarknaden sent. Att vi i Sverige har kostnadsfria utbildningar är sannolikt en orsak.

– I många andra länder behöver studenterna själva betala för sina utbildningar och då är det också viktigare att snabbt komma ut i arbetslivet för att kunna betala tillbaka studielånen, säger Katarina Wagman.

Men den kostnadsfria utbildningen är inte det enda skälet. I Sverige är den ekonomiska skillnaden mellan dem som har en akademisk examen och dem som inte har det förhållandevis liten. Dels är löneskillnaden liten, dels gör våra höga marginalskatter att det blir svårt att få avkastning på sin utbildning.

– De ekonomiska drivkrafterna för att slutföra examen tidigt är relativt svaga. Du tjänar helt enkelt för lite på att utbilda dig, säger Katarina Wagman.

Att vi vidareutbildar oss är däremot vanligt. En majoritet av Sveriges befolkning i arbetsför ålder har en eftergymnasial utbildning.

Sverige förlorar

Enligt Ekonomifakta förlorar Sverige på att så många kommer in i arbetslivet så sent. Officiell statistik och forskning har svårt att isolera kostnaden för sen examen men siffror från 2011 visar att ett års senarelagd examen kostar individen cirka 80 000 kronor och samhället dubbelt så mycket mer.

– Det är 14 år gamla siffror. Motsvarande belopp idag, om vi bara justerar för inflationen, är närmare 110 000 kronor. Det handlar alltså om mycket pengar, säger Katarina Wagman.

”I många andra länder behöver studenterna själva betala för sina utbildningar och då är det också viktigare att snabbt komma ut i arbetslivet för att kunna betala tillbaka studielånen.”

Hon påpekar att Sveriges välfärd bygger på att så många som möjligt i arbetsför ålder arbetar.

– Ju fler som arbetar, desto fler som kan försörja unga och äldre som inte arbetar, säger hon.

Siffror från Ekonomifakta visar att den svenska så kallade demografiska försörjningskvoten är 77. Det innebär att det per hundra personer i arbetsför ålder (20–64 år) finns 77 som är yngre än 20 eller äldre än 64.

– Men långt ifrån alla i arbetsför ålder arbetar. Om man enbart räknar med dem som faktiskt jobbar blir den verkliga försörjningskvoten 95. Det innebär att alla vi som arbetar i praktiken ska försörja nästan en person till, säger Katarina Wagman.

Att ”försörja” innebär i det här sammanhanget att de som arbetar och därigenom betalar skatt finansierar de gemensamma kostnaderna för vård, skola och andra samhällsfunktioner som vi alla nyttjar.

– Det gör det extra viktigt att fler kommer ut i arbetslivet tidigare.

Exakt hur mycket det skulle innebära i skatteintäkter om examensåldern sänks finns det inga beräkningar på. Men om alla de i arbetsför ålder som inte arbetar idag faktiskt började arbeta skulle Sverige få ungefär 19 miljoner fler arbetade timmar per vecka, vilket motsvarar drygt 100 miljarder kronor i skatteintäkter per år. Det är mer än hälften av Försvarsmaktens budget för 2026.

– Det är lätt att förstå att det blir ett bra tillskott till vår gemensamma välfärd, säger Katarina Wagman.

Arbetslivet måste anpassas

Men att svenska studenter tar examen sent behöver inte per automatik vara ett samhällsproblem. Det menar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare vid IFN.

– Vi blir rikare och vi lever längre. Det gör att vi både kan unna oss och ibland behöver längre utbildning. Det är i grunden bra eftersom det höjer produktiviteten, säger han till TN.

Förutsättningen, enligt Andreas Bergh, är dock att arbetslivet också anpassas.

– Om vi är beredda att arbeta till en högre ålder, flytta arbetslivet framåt och höja pensionsåldern, behöver inte det här vara ett problem för samhället som helhet.

Han vill också se att utbildning och arbetsliv varvas mer genom hela livet.

– Vi sitter fortfarande fast i idén att man först ska lära sig och sedan jobba. Om vi pluggar lite, jobbar lite, pluggar lite och jobbar lite, så blir det nästan meningslöst att tala om en exakt inträdesålder på arbetsmarknaden, säger Andreas Bergh.

Menar du att examensåldern inte är det viktigaste, utan hur länge en person är i yrkeslivet?

– Ingetdera. Det är produktiviteten, det vill säga hur mycket värde vi skapar när vi arbetar, som är det viktiga.

Är det ett problem att vi sammantaget jobbar kortare tid än människor i andra länder?

– Ofrivillig arbetslöshet är alltid ett problem. Men om vi är mer produktiva än andra länder kan vi unna oss att arbeta färre timmar.

Är vi tillräckligt produktiva?

– Vi kan definitivt bli bättre, säger Andreas Bergh.

Samtidigt medger han att sena examina kan skapa påtagliga problem för företagen – särskilt i ett läge där arbetskraftsbristen är stor och andra rekryteringsvägar har blivit svårare.

– För företag som behöver välutbildad arbetskraft är det klart att det här ställer till problem. Jag förstår att många upplever att studenter ”drar benen efter sig”. Men det är inte självklart att lösningen är att studenterna ska skynda sig igenom utbildningen. Vi behöver också se på andra sätt att tillgodose arbetskraftsbehovet.

”Med mer marknadsinslag, till exempel terminsavgifter, skulle få studenterna att tänka mer på utbildning som en investering och lite mindre på konsumtion och livsstil.”

Ett sätt är mer praktik under utbildningarna och starkare koppling mellan skola och arbetsliv.

– Min uppfattning är att praktik är jätteuppskattat av studenter och av potentiella arbetsgivare. Det minskar avståndet mellan studier och arbete och gör det tydligare vilka kompetenser som faktiskt efterfrågas, säger Andras Bergh och fortsätter:

– När företag och lärosäten närmar sig varandra blir det tydligare vilka utbildningar som leder till jobb. Det gynnar både studenterna, företagen och i förlängningen samhällsekonomin.

Viktigt med livslångt lärande

Andreas Bergh understryker behovet av livslångt lärande. Därför blir det också viktigt att den som arbetslös får möjlighet till kompetensutveckling tidigare än idag.

– När du har varit arbetslös länge så kan du idag bli anvisad att gå en kurs. Jag tycker att man borde kunna göra det snabbare, säger han.

– Jag tror också att det skulle vara bra för den högre utbildningssektorn. Ibland blir vi lite världsfrånvända i våra utbildningar. Om det kom fler som har jobbat ett tag, blivit arbetslösa och behöver kompetenshöja sig, så skulle vi på universitet och högskolor behöva ställa oss frågan hur vi ger dem en kompetensboost utan att de blir långtidsarbetslösa.

Men det finns fler anledningar till att Andreas Bergh vänder sig emot idén att målet ska vara att alla tar examen så snabbt som möjligt. Där använder han sin erfarenhet som universitetslärare.

– De studenter som kommer direkt från gymnasiet är ofta inte de bästa. De som har jobbat, rest eller skaffat livserfarenhet innan de börjar studera har ofta lättare att ta till sig utbildningen. Det kanske inte är ett problem att det tar tid, säger Andreas Bergh.

Han håller med Katarina Wagman om de ekonomiska incitamenten för utbildning och menar att Sverige sticker ut även internationellt.

– När man räknar på en monetär utbildningspremie så brukar Sverige hamna väldigt lågt.

– Vissa utbildningar tror jag till och med att du går back på, men folk väljer dem ändå. Det visar ju att det uppenbarligen inte bara är pengar som spelar roll.

Samtidigt menar Andreas Bergh att den sammanpressade lönestrukturen och generösa studiemedel påverkar utbildningsvalen.

– Man kan se vårt generösa studiemedelssystem som en kompensation för vår sammanpressade lönestruktur. Och det gör ju att folk kanske faktiskt har incitament att läsa lite mer vad som helst och läsa lite längre.

Med anledning av det tycker han att det finns anledning att se över hur antagningarna till högre utbildning ska gå till.

– Med mer marknadsinslag, till exempel terminsavgifter, skulle få studenterna att tänka mer på utbildning som en investering och lite mindre på konsumtion och livsstil, säger Andreas Bergh.