DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Nya ministerns tre lösningar på arbetslösheten – ”Behöver göra mer”

Arbetslösheten fortsätter att ligga kvar på höga nivåer. Två arbetsmarknadsministrar har redan misslyckats – nu är det upp till Johan Britz att försöka vända utvecklingen. I en exklusiv intervju med TN kommenterar han regeringens åtgärder, Arbetsförmedlingen och den känsliga frågan om arbetskraftsinvandringen.

En hög arbetslöshet på långt över åtta procent har länge gäckat regeringen. Mandatperiodens två första arbetsmarknadsministrar Johan Pehrsson och Mats Persson har inte lyckats vända utvecklingen.

Nu sätts hoppet till Johan Britz, ny på posten sedan slutet av juni.

Dina två företrädare misslyckats med att få ner arbetslösheten. Vad ska du göra annorlunda?

– Det är viktigt att vi fortsätter med den plan för att bryta både lågkonjunkturen och arbetslösheten som vi har. Många av de reformer som har förberetts under mandatperioden kommer att sjösättas i slutet av mandatperioden. Så funkar ju tyvärr systemet, säger Johan Britz till TN.

Han lyfter fram tre huvudspår som regeringen jobbar efter för att få ner arbetslösheten.

Det första är satsningar mot fler utbildningsplatser till yrken som näringslivet efterfrågar. Det andra är att göra det mer lönsamt att arbeta och mindre ”trivsamt” att leva på bidrag. Det tredje är en stram asylinvandring ”under överskådlig tid”, med motiveringen att hälften av de arbetslösa är utrikesfödda och av de långtidsarbetslösa är två tredjedelar utrikesfödda.

Utöver det har finansminister Elisabeth Svantesson lagt fram en expansiv budget med reformer för cirka 80 miljarder kronor, som regeringen hoppas ska få de ekonomiska hjulen att snurra.

Allt det här kommer att leda till att arbetslösheten går ner nästa år, menar Johan Britz.

– Det här kommer att ge effekt enligt vår bedömning, och också enligt Konjunkturinstitutets bedömning. Enligt våra prognoser så ska arbetslösheten gå ner nästa år, men så såg våra prognoser ut också för ett år sedan. Sen tillträdde Donald Trump och då blev det stökigt i ekonomin i Sverige och i stora delar av världen. Vi är ett litet utlandsberoende land, och det ska man ha respekt för, säger han.

Två grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden är utrikes födda och unga. Vad kan ni göra mer för att hjälpa de här grupperna på kort sikt?

– Från januari sänker vi skatten och gör det enklare att driva företag. Från april sänker vi arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Från halvårsskiftet inför vi aktivitetskrav. Så det rullas nu ut en matta av olika reformer. Både strukturellt riktiga reformer och som är riktade på att stimulera ekonomin här och nu. Och det är den riktningen vi ska gå i. Men vi ska inte utesluta att vi behöver göra mer, säger Johan Britz.

Arbetsförmedlingen

I takt med den höga arbetslösheten har sättet Arbetsförmedlingen jobbar på fått stor kritik. Både från arbetslösa som menar att de måste söka jobb de inte kan få, och arbetsgivare som drunknar i oseriösa ansökningar.

– När jag hör att det skickas oseriösa ansökningar till arbetsgivare eller ansökningar som överhuvudtaget inte matchar de jobb som arbetsgivarna efterfrågar så blir jag lite frågande till varför det är så. För det är inte så det ska vara. Arbetsförmedlingen ska ju rikta in en individ mot sådant som den passar för. Och om det inte finns något sådant ska Arbetsförmedlingen i stället anvisa någon typ av utbildning eller någonting som rustar dig som individ. Så jag tycker det där låter väldigt märkligt i mina öron, säger Johan Britz.

Så du tänker göra något åt det?

– Ja, enligt min uppfattning så ska inte Arbetsförmedlingen tvinga individer att skicka in ansökningar till jobb som de inte är kvalificerade för. Det är väldigt enkelt. Det är bara slöseri med tid, säger Johan Britz.

Han vill inte se någon ytterligare reformering av Arbetsförmedlingen, varken genom att staten tar tillbaka mer matchning i egen regi eller genom mer privatiseringen. I stället tror han på en tydligare styrning från statens sida.

– Arbetsförmedlingens ledning förstår de styrsignaler vi har skickat till dem. Det handlar om att fokusera på de som står långt ifrån arbetsmarknaden, att effektivisera verksamheten och se till att göra av med de pengar vi har avsatt, säger Johan Britz.

Lönegolvet

En reform som har varit hårt kritiserad under hela mandatperioden är regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring. För två år sedan infördes det första steget, med kravet på att en arbetskraftsinvandrare ska tjäna 80 procent av svensk medianlön för att få arbetstillstånd.

Johan Britz har i flera intervjuer sagt att han inte vill gå vidare med det andra steget av reformen och höja lönegolvet till 100 procent av en svensk medianlön, i dagsläget 37 100 kronor i månaden.

Efter TN:s intervju har Tidöpartierna nu presenterat ett nytt förslag som innebär att lönegolvet ska stanna vid 90 procent. Beskedet innebär också att listan med 152 undantagna yrken inte längre är aktuell. Ett bra beslut, menar Johan Britz.

”Regeringen har lyssnat på arbetsgivarna om arbetskraftsinvandring. Den kritiserade listan med 152 olika undantag är skrotad. Lönegolvet sätts till 90% av medianlönen. Det lirar mycket bättre med de ingångslöner som gäller i t.ex. techbranschen. En bra reform för Sverige”, skriver han på plattformen X i samband med presskonferensen.