DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Högre dödlighet och psykisk ohälsa – här är den dolda krisen bakom arbetslösheten

Den rekordhöga arbetslösheten leder till allvarliga följder som det inte talas högt om. Experter varnar nu för effekter på folkhälsan som dröjer sig kvar i decennier. ”Arbetslösa i unga år kommer att fortsätta att drabbas hälsomässigt i minst 10–15 år”, säger Fredrik Norström, docent och hälsoekonom.

– Individer berörs inte bara kortsiktigt av att vara arbetslösa under en period. Det påverkar dem under flera årtionden efteråt, även efter att de har fått jobb, säger Martin Nybom, nationalekonom och forskare vid IFAU i Uppsala.

IFAU har undersökt hur individer påverkas på lång sikt av att bli arbetslösa vid konjunkturnedgångar, bland annat i samband med 1990-talskrisen. Kvinnor drabbades hårdare än män och personer födda utanför Norden hårdare än svenskfödda, visar studien. Dessutom slog krisen hårdare mot personer med låg utbildning.

”25 år senare hade de fortfarande mycket sämre möjligheter till jobb, och lägre inkomster.”

IFAU:s granskning visar att individer som bodde och arbetade i de delar av landet som drabbades hårdast såklart hade det tuffare under själva krisen jämfört med de som arbetade i områden som inte påverkades lika mycket. Men dessutom hamnade de efter i yrkeslivet under lång tid efteråt.

– I princip kommer de aldrig riktigt tillbaka. 25 år senare hade de fortfarande mycket sämre möjligheter till jobb, och lägre inkomster. Den allmänna uppfattningen är att de borde komma i kapp så fort läget stabiliserar sig, men det gör de inte. Varför blir de permanent bestraffade av konjunkturen?

Liten rörlighet

Ett sätt att kompensera för de negativa konsekvenserna skulle vara att de som blir arbetslösa flyttar till regioner som inte är lika drabbade, eller byter bransch. Men det händer inte riktigt, konstaterar Martin Nybom.

– En tydlig orsak till att effekterna blir så långsiktiga är att folk är ganska orörliga. Hade fler flyttat dit där jobben och efterfrågan finns hade effekterna kanske inte varit så negativa på lång sikt, säger han.

Det är verkligen något att ta fasta på, konstaterar han. Även de som har jobb påverkas negativt när många är arbetslösa, eftersom det innebär att hela arbetsmarknaden fungerar sämre. Arbetsmarknad är ett av de områden där politiken ofta har ett allt för kortsiktigt perspektiv, anser han.

– Det är inte oviktigt att fokusera på åtgärder som gör nytta här och nu, men det är också viktigt att vara medveten om de långsiktiga effekterna när politiska beslut fattas. Att kriser slår olika hårt mot olika grupper och att effekterna kan leva kvar långt efter att ekonomin i stort har återhämtat sig.

I de regioner som drabbades mest minskade sannolikheten att vara sysselsatt 15 år senare med ungefär fem procentenheter, jämfört med de regioner som drabbades minst. Dessutom kom de efter i löneutvecklingen.

– Det är bara några procent i inkomst per år men under en längre period ackumulerar det till ganska stora skillnader. 15–20 år senare kan de ha förlorat en hel årslön, säger Martin Nybom.

Hälsan försämras

En effekt är att hälsan försämras för den som är arbetslös och att risken är stor att hamna i en nedåtgående spiral. Folkhälsomyndigheten skriver på sin webbplats att sambandet mellan arbete och hälsa går åt båda hållen:

”Arbetslöshet påverkar hälsan negativt, men ohälsa ökar också risken för arbetslöshet. Arbetslöshet kan kopplas samman med flera olika hälsoutfall såsom sämre självskattad hälsa, olika former av psykisk ohälsa, och högre dödlighet. Arbetslöshetens längd kan därtill ha betydelse. Till exempel är risken för suicid högre vid långtidsarbetslöshet jämfört med kortare perioder av arbetslöshet.”

Fredrik Norström, hälsoekonom och docent vid Umeå universitet, har i flera studier undersökt hur arbetslösa påverkas hälsomässigt.

– Det är tydligt att den som är arbetslös generellt sett har sämre hälsa än den som har ett jobb, säger han.

Effekterna hänger kvar

I en studie från 2019 uppgav 69 procent av dem som var arbetslösa att de hade vissa problem med oro och nedstämdhet. Bland de yrkesarbetande var siffran 35 procent.

– Vår mer avancerade statistiska analys, som bland annat tar hänsyn till de svarandes hälsotillstånd fem år innan vår enkät, visade att det var 24 procent fler bland de arbetslösa som upplevde problem med ångest och depression än bland dem som jobbar.

Problemet är att de negativa hälsokonsekvenserna dröjer sig kvar även på längre sikt, oavsett om personen får ett jobb eller inte. När Fredrik Norström studerade hur arbetslösa 30-åringar mådde tolv år senare kunde han se att trots att de inte varit arbetslösa under dessa år hade nio procent sämre hälsa än de som har ett jobb.

– Det kan översättas till att nio år med arbete är likställt med tio år som arbetslös, det vill säga att det skulle vara motiverat att leva färre år för att undvika hälsoförsämringar som arbetslöshet bidrar till, säger han.

”Det talas nästintill aldrig om konsekvenserna för folkhälsan – att människor mår dåligt av att inte ha ett jobb.”

Han anser att mer kraft borde läggas på det hälsomässiga perspektivet när det gäller arbetslöshet, och att det från politiskt håll pratas alldeles för abstrakt om varför hög arbetslöshet är så problematiskt för samhället.

– Det talas om att tillväxten minskar om tio procent av den arbetsföra befolkningen inte arbetar. Men det talas nästintill aldrig om konsekvenserna för folkhälsan – att människor mår dåligt av att inte ha ett jobb, säger Fredrik Norström och fortsätter:

– Kan det vara en bra investering att skapa fler jobb för att förbättra hälsan hos de nio procent av befolkningen som är arbetslösa, jämfört med kostnaderna som de annars belastar samhället med?

Effektiva åtgärder

Det är centralt framåt att se över vilka arbetsmarknadsåtgärder som är mest kostnadseffektiva utifrån de hälsomässiga aspekterna, anser han.

– Vi behöver skaffa oss en bättre uppfattning om vilka grupper som det är viktigt att lägga extra mycket möda på att se till att de får ett jobb.

Ungdomar pekas ut som en grupp som har svårt att komma in på arbetsmarknaden just nu, och för dem kan arbetslöshet dessutom få följder som hänger kvar långt in i yrkeslivet, enligt Fredrik Norström.

– De som är arbetslösa i unga år kommer att fortsätta att drabbas hälsomässigt av det under många år framåt, även de som redan har ett jobb. Det hänger kvar i ytterligare minst 10–15 år. Dessutom ligger de ofta kvar på en lägre lönenivå än de som inte varit arbetslösa.

När vi som nu har en situation med hög arbetslöshet måste vi fundera extra mycket på hur vi ska hitta jobb som passar för dem som ännu inte har någon yrkeserfarenhet, menar han.

– Annars får det långsiktiga konsekvenser för deras hälsa och blir en belastning för samhället i form av försämrad folkhälsa. Får vi fler arbetslösa i jobb minskar dessutom belastningen på de som redan är i arbete.

Fredrik Norström är bekymrad över att den stigande arbetslösheten inte är ett hetare ämne i debatten.

– För 30 år sedan var normalnivån för arbetslösheten tre procent, och gick den över fyra procent ansågs den vara jättehög. Nu efter pandemin är vi uppe på åtta– nio procent som en normal nivå men det tillhör ändå inte de ämnen som diskuteras mest politiskt.

”De som jobbar och bidrar blir mindre motiverade att göra det.”

Katarina Wagman, chef på Ekonomifakta, är bekymrad över läget.

– Den höga arbetslöshet som vi har idag är olycklig, och om den biter sig fast på den här höga nivån får vi tillväxtproblem, säger.

En orsak till den höga arbetslösheten är att Sverige har stora matchningsproblem på arbetsmarknaden. Många arbetslösa i arbetsför ålder är redo att jobba men matchar inte de lediga jobb som finns.

– Det innebär att företag som hade kunnat växa inte kan göra det, för de inte hittar rätt kompetens. När fler blir arbetslösa hamnar de som redan är långtidsarbetslösa dessutom ännu längre ifrån arbetsmarknaden, och får allt svårare att komma in igen. Tyvärr ser vi i statistiken att långtidsarbetslösheten ökar, säger Katarina Wagman.

Hög arbetslöshet påverkar också de underliggande drivkrafterna i ekonomin, konstaterar hon.

Skapar friktion

Hög arbetslöshet påverkar också jämlikheten och skapar friktion. De som inte är aktiva på arbetsmarknaden har en sämre ställning, både ekonomiskt och i samhället.

– Är det många som känner sig utanför utmanar det samhällskontraktet. De som jobbar och bidrar blir mindre motiverade att göra det, medan de som är utanför upplever att de inte får en chans att komma in och bidra, säger Katarina Wagman.

Jämfört med andra länder är det samtidigt en större andel av befolkningen som antingen har jobb eller som aktivt söker jobb i Sverige.

– Det gäller att vi utnyttjar den arbetskraften och ser till att de har kompetensen som efterfrågas. Där verkar utbildningsnivå vara en avgörande faktor. Eftersom Sverige är ett land med få enkla jobb är inträdet på arbetsmarknaden inte lika lätt som i andra länder.

”Det är oroväckande att ungdomsarbetslösheten är så hög.”

Enligt Katarina Wagman är det tydligt att de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden, eller att komma tillbaka in igen, är de som saknar gymnasieutbildning.

– Där gäller det att skräddarsy arbetsmarknadsåtgärder som faktiskt ger effekt. Jag tror till exempel att de flesta skriver under på att åtgärder för att på något sätt säkerställa att fler klarar gymnasiet är bra.

Risken är att den som, redan som ung, möter svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden blir kvar i ett dåligt mående och att tiden går, konstaterar Katarina Wagman.

Hur mycket arbetslöshet tål Sverige?

– Ja du, det är miljonkronorsfrågan. Den är ju på en historiskt hög nivå nu och dessutom hög jämfört med andra länder. På kort sikt vi kan säkert hantera det på något sätt om den skulle bli ännu högre. Men längre fram kommer vi att få enorma utmaningar med försörjningsgraden, säger Katarina Wagman och fortsätter:

– Befolkningen blir allt äldre samtidigt som det föds allt färre barn. Det innebär att betydligt fler ska försörjas för varje person som jobbar, och att ännu färre ska se till att välfärden fungerar.

Utmanande och jobbig fråga

För att hantera befolkningsfrågan handlar det antingen om att se till att det föds fler barn, eller att fler kommer in tidigare på arbetsmarknaden och går senare i pension. Alternativt att arbeta för en större arbetskraftsinvandring, påpekar hon.

– Men just nu är det inte så mycket diskussion om den här frågan. Kanske för att den är väldigt utmanande och jobbig, och för att det finns ännu mer akuta frågor hela tiden. Men den finns ändå kvar där i framtiden.

Katarina Wagman anser att den här frågan bör få större utrymme i debatten. Att hantera den här typen av utmaningar är inget som går att lösa över en natt utan det tar tid.

– Hur får vi ut så mycket som möjligt av den arbetsföra befolkning vi har? Första steget är att se till att så många som möjligt faktiskt jobbar och har ett arbete, och sedan måste arbetskraften utökas, till exempel genom att vi jobbar längre, skapar incitament så att fler barn föds, eller ökar arbetskraftsinvandringen.