RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Chefsekonom: Här slår räntehöjningarna hårdast

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. Bild: Adrian Leopoldsson

Om Riksbanken fortsätter höja räntan riskerar det att utlösa en allvarligare kris, enligt Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. ”Vi räknar med att arbetslösheten stiger”, säger hon till TN.

Nyligen höjde Riksbanken styrräntan med 0,5 procentenheter, vilket har fått kritik från olika håll för att fördjupa lågkonjunkturen alltför mycket. Bland annat menar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i en TV4-intervju att inflationen som vi ser är importdriven och driven av höga energipriser.

– Då spelar det inte så stor roll hur mycket Riksbanken höjer räntan, säger han till TV4 Nyheter.

Även Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, menar att Riksbanken nu bör lugna ned sig med ytterligare höjningar. Annars är risken att det kan utlösa en större kris med tanke på redan pressade företag och hushåll.

– Eftersom penningpolitik är ett trubbigt verktyg, och verkar med fördröjning, går det inte att komma ifrån den risken. Särskilt när man sätter upp en sån här ränteväg, det vill säga höjer räntan både fort och mycket, säger hon.

Hur ser du på risken att lågkonjunkturen blir djup och lång?

– Vi räknar med att lågkonjunkturen blir mild, men förhållandevis segdragen, det vill säga att återhämtningsrekylen nästa år blir klen. För att det ska utvecklas till en mer allvarlig kris brukar det behövas en chock eller ett policymisstag av något slag. Sådant kan aldrig uteslutas, men tenderar att komma oförutsett, säger Alexandra Stråberg.

Stigande räntor slår brett i ekonomin, förklarar hon men pekar ut fastigheter, bygg- och boenderelaterade sektorer som de områden som har drabbats hårdast.

Hur ser du på risken att krisen i byggbranschen sprider sig till andra branscher?

– I dagsläget bedömer vi att den risken är begränsad, men om problem i en sektor börjar leta sig djupare in i den finansiella sektorn, till exempel via bankerna, så kan det ganska snabbt skapa ringar på vattnet, säger hon.

– Det är rimligt att investeringsviljan tar stryk när ränteläget förändras så chockartat som varit fallet under det senaste året. Samtidigt tänker vi oss en mild lågkonjunktur och räntesänkningar under 2024, vilket borgar för att investeringarna letar sig tillbaka nästa år, fortsätter hon.

Men redan nu kommer siffror om varsel, konkurser även om arbetslöshetstalen än så länge inte har stuckit i väg ordentligt. Byggbranschen larmar för att byggandet har tvärnitat och byggföretaget JM varslade nyligen 200 personer och varnade för att fler räntehöjningar kan utlösa en varselvåg bland företagen.

– Man bör vara mycket varsam och försiktig från och med nu och framåt så att inte kunderna får för höga kostnader. Då kan lågkonjunkturen förstärkas, sa vd:n Johan Skoglund häromdagen till TT och varnade för att företagen kommer att svara med varsel om Riksbanken fortsätter att vara aggressiv med räntehöjningar.

Alexandra Stråberg har svårt att se att motståndskraften på arbetsmarknaden fortsätter, utan räknar med stigande arbetslöshetstal.

– Vi räknar med att arbetslösheten stiger med omkring en procentenhet i år, vilket är en försiktig uppgång jämfört med tidigare recessioner.

Varför har arbetslösheten inte påverkats ordentligt än?

– I såväl Sverige som i stora delar av inte minst västvärlden har vi efter pandemin sett en omfattande och utbredd brist på personal. Personalbehoven har kommit ned en del på senare tid, men från febriga nivåer till mer normala, säger hon.

När smällen på arbetsmarknaden kommer så slår den brett, menar Alexandra Stråberg.

– Utöver grupper som är kopplade till bostadsmarknaden är det rimligt att anta att en svagare efterfrågan i ekonomin får en generell påverkan på jobben, säger hon.

Hur står sig Sverige i det här läget jämfört med andra länder?

– Svensk ekonomi ser ut att gå något svagare än snittet i Europa under 2023. Men förmodligen blir skillnaderna ganska små. Hög inflation och stigande räntor är ett gemensamt tema i världen, och även om vi är mer räntekänsliga i Sverige så har vi andra fördelar, säger hon.

Vilka åtgärder krävs i det här läget för att Sverige ska mildra krisen?

– Finanspolitiken bör naturligtvis inte vara allt för expansiv, men jag tror att rädslan för att spä på inflationen via budgeten är överdriven. Man kan satsa och bromsa samtidigt. Jag tror också att man inte får tappa siktet på framtida risker när man hanterar nuvarande ekonomiska kris. Det verkar finnas en bias i att just överskatta det som sker för stunden och underskatta framtida risker. Sverige måste fortsätta att satsa på områden som är strategiskt viktiga, så som frågor kopplade till utbildning/innovation och den gröna omställningen, säger hon.