KOMPETENSKRISEN

Så löste Scanfil kompetensbristen – alla fick anställning

"Jag ska verkligen jobba hårt på att få vara kvar här efter de där sex månaderna också”, säger Daniéla Lokar, som fick provanställning direkt efter Scanfils utbildning. Bild: Hussein El-alawi

När det inte gick att rekrytera medarbetare med rätt kompetens vände Scanfil på processen. Nu har alla 14 arbetslösa som gick företagets utbildning fått jobb. ”Rätt attityd klår vilket CV som helst”, säger företagets vd till TN. Nu väntar ytterligare en kursomgång under våren.

Att bygga kretskort är en högt specialiserad arbetsuppgift som bland annat handlar om att löda kretskorten, montera in dem i olika produkter och genomföra tester och funktionskontroller. Många företag runt om i landet efterlyser medarbetare som kan bygga kretskort och sedan pandemin skapade en betydande efterfrågan på elektronikkomponenter, är behovet av kompetens större än någonsin. Dessutom tar många företag hem sin produktion från låglöneländer i Östeuropa och Asien för att få bättre kontroll och minska riskerna i försörjningskedjan.

– Problemet är att det inte finns några kunniga medarbetare att få tag i, säger Carl-Johan Forsberg, vd på Scanfil, som tillverkar just de kretskort som snart sagt alla branscher är i stort behov av.

Företaget har finska ägare, verksamhet i nio länder världen över och bara i Malmö, där en av två svenska verksamheter ligger, ökade antalet anställda från 140 till 200 bara under förra året.

– Våra komponenter sitter i allt från brandlarm till kommunikationsutrustning och i viktig utrustning som Försvarsmakten använder. Vi tillverkar volymer som aldrig förr.

"Vi bestämde oss för att hitta människor med rätt inställning och så utbilda dem själva”, säger Carl-Johan Forsberg. Bild: Lars Brundin

Problemet är alltså att hitta nya medarbetare och därmed hålla jämna steg med den ökande efterfrågan. Lödning är en viktig del av arbetet och det finns knappt någon utbildning där den kompetensen ingår. På Scanfil blev svaret att i stället för att leta efter den kompetensen som uppenbarligen inte fanns, vända på rekryteringsproblemet:

– Vi bestämde oss för att hitta människor med rätt inställning och så utbilda dem själva, säger Carl-Johan Forsberg.

Tolv veckors utbildning

Tillsammans med Arbetsförmedlingen och Malmö Stad drogs ett projekt inom ramen för lokalt jobbspår i gång. Kärnan var en tolv veckor lång specialistutbildning i elektronikmontering. Till den första informationsträffen kom 100 personer. Efter intresseanmälningar och intervjuer kvarstod 27 och av dem började till slut 15 på utbildningen.

– Det var över all förväntan. Jag såg det som ett långskott och tänkte att en handfull, fyra, fem personer skulle vara intresserade, säger Carl-Johan Forsberg.

”Nu slipper vi också konkurrera med våra kollegor i branschen om de få yrkeskunniga som finns.”

Pernilla Hagman är en av dem som ingick i gruppen och som efter ett avhopp bestod av 14 personer. Hon flyttade till Malmö strax innan pandemin när hela arbetsmarknaden stannade av och hamnade i en ofrivillig arbetslöshet. Tidigare har hon arbetat inom skolvärlden och till del även en del i industriföretag.

– När jag kom hit första gången kände jag bara ”jag är hemma”! Jag är 51 år och har börjat en helt ny yrkesbana och ångrar det inte en sekund. Man ska inte vara rädd för att våga nytt. Kan jag kan alla, säger hon.

"Jag är 51 år och har börjat en helt ny yrkesbana och ångrar det inte en sekund”, säger Pernilla Hagman. Bild: Hussein El-alawi

Under den tre månader långa utbildningen varvades teori och praktik, allt med sikte på de arbetsmoment som finns inom Scanfil. Kontinuerligt gjordes utvärdering av deltagarna och snart såg de ut att tillhöra just den typ av människor som Carl-Johan Forsberg hade hoppats att satsningen skulle locka.

– De verkade alla ha rätt attityd och rätt attityd klår vilket CV som helst. Nu har de både attityd och ett växande CV, säger han.

Alla erbjöds anställning

När utbildningen närmade sig slutet och frågan om en anställning började bli aktuell, spred sig nervositeten i gruppen, berättar Daniéla Lokar. Även hon kände, efter en lång arbetslöshet, sig hemma med både arbetsuppgifterna och arbetsplatsen.

– Ja, det var hemskt nervöst. Jag tror att alla verkligen ville fortsätta. Vi hade ju blivit kompisar i gänget och vi såg ju att Scanfil var en bra arbetsplats. Jag kände att det här var verkligen ett jobb som jag ville ha så, jo, det var nervöst, säger hon.

”Detta är det bästa jobbspåret vi har gjort i Malmö.”

På avslutningen fredagen den 20 januari var det en nervositet som släppte omedelbart. Alla fjorton erbjöds en sex månaders provanställning efter utbildningen.

– På måndagen, direkt efter helgen, började jag min provanställning och jag ska verkligen jobba hårt på att få vara kvar här efter de där sex månaderna också, säger Daniéla Lokar.

Vill köra en gång till

Scanfil hoppas kunna genomföra ytterligare en liknande utbildningssatsning under våren, givet att behovet av nya medarbetare är lika stort som tidigare. Samarbetspartnern Malmö Stad är gärna med igen.

– Detta är det bästa jobbspåret vi har gjort i Malmö, säger Jan-Erik Persson, ansvarig på Malmö Stad för jobbspåret på Scanfil, till Sydsvenskan om projektet som har gett 100 procent anställning.

Carl-Johan Forsberg ser också möjligheter att ytterligare förändra den gängse bilden arbete inom industrin och bilden av att det är ett bullrigt och smutsigt jobb.

– Tidigare jobbade vi bara med traditionellt med platsannonsering, profilering och liknande. Nu har vi tagit hela rekryteringsprocessen närmare oss, in i företaget. Det ställer andra krav på oss men har fungerat. Vi måste vara beredda på att sälja oss som arbetsgivare på ett annat sätt än tidigare.

– Nu slipper vi också konkurrera med våra kollegor i branschen om de få yrkeskunniga som finns. I stället har vi tagit saken i egna händer, säger Carl-Johan Forsberg.

Lokala Jobbspår

Det är arbetsgivarnas specifika kompetensbehov som styr tillkomsten av ett lokalt jobbspår och är ett samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen. Jobbspåren består ofta av arbetsmarknadsutbildningar, sfi och praktik.

Vanligtvis handlar det om att förbereda deltagarna för yrken som inte fordrar eftergymnasiala studier och där alla aktörer (kommun, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare) finns på plats och kan samverka på lokal nivå.

De lokala jobbspåren kan även riktas till nyanlända med akademisk utbildning, till exempel lärare eller läkare.

Målsättningen är att deltagarna ska få ett jobb på det företag som medverkar i projektet. Sedan starten för drygt fyra år sedan har 12 000 personer runt om i landet deltagit i ett lokalt jobbspår och drygt 70 procent av dem har fått eller gått vidare till studier.

Källor: SKR och DUA