DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Svenskt Näringsliv: Så ska fler få jobb

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonomi på Svenskt Näringsliv. Arkivbild. Bild: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Arbetsmarknad (TT)

Svenskt Näringsliv efterlyser en rad förändringar för att fler personer ska komma ut i arbete och försörja sig själva.

– Politiken måste ta ett helhetsgrepp på det här, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen.

Alldeles för många människor i arbetsför ålder i Sverige kan inte försörja sig själva, enligt Svenskt Näringslivs definition av självförsörjande.

– Det är ett gigantiskt samhällsproblem, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Enligt Svenskt Näringsliv räcker det inte med en enskild reform för att förändra situationen. I en ny rapport listas ett antal åtgärder som organisationen anser behövs genomföras.

– Ett av problemen är att olika politiska partier går fram med sina favoritreformer. Vi argumenterar för att man behöver ett batteri av reformer för att ha en chans att i alla fall minska det här problemet lite grann, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han lyfter bland annat fram etableringsjobben som arbetsmarknadens parter kommit överens om och som nu kan bli verklighet.

– Etableringsjobben har några fördelar som tidigare subventionerade anställningar inte haft. För det första ska det vara extremt enkelt att använda för företagen. Och för det andra är det en kraftig sänkning av arbetskraftskostnaden.

Daunfeldt pekar även på förslag om sänkt arbetsgivaravgift för yngre, sänkt skatt för låginkomsttagare för att det ska löna sig att arbeta och någon form av aktivitetskrav för att få försörjningsstöd.

– Det ska hela tiden vara arbetslinjen före bidragslinjen, säger han.

Fredrik Gunér/TT

Fakta

Enligt Svenskt Näringsliv var det drygt 1,3 miljoner personer som inte räknades som självförsörjande 2020. Det innebär att personerna inte hade en årlig arbetsinkomst som nådde upp till fyra prisbasbelopp (189 200 kronor för 2020).

I den gruppen ingår förutom arbetslösa även bland andra sjukskrivna, föräldralediga, deltidsanställda och lågavlönade.

Rapporten, som bygger på material från SCB, tittar även på hur det ser ut över en sexårsperiod. Det rör sig om omkring 700 000 personer som inte något år når upp till en årlig arbetsinkomst på fyra prisbasbelopp under åren 2015 till och med 2020. Drygt 470 000 personer hade en årlig arbetsinkomst som var lägre än ett prisbasbelopp (47 300 kronor för 2020) under den perioden.

Källa: Svenskt Näringsliv