FÖRETAGANDE I PRAKTIKEN

Siffror: Svenskt entreprenörskap i botten – de flesta ger upp

Anders Broström, Entreprenörskapsforums vd och professor vid Göteborgs universitet, Louise Eklund, ledamot i näringsutskottet för Liberalerna, Anna af Sillén, ordförande i moderata företagarrådet. Till höger, genrebild. Bild: Pressbild, Mostphotos

Fler startar företag i Sverige idag men färre driver sina företag en längre tid, visar en global jämförelse som Entreprenörskapsforum nyligen presenterade. ”Det är startandet som ökar och inte företagandet i sig”, säger Entreprenörskapsforums vd Anders Broström.

På ett seminarium som Entreprenörskapsforum anordnade i förra veckan presenterades resultaten från den globala undersökningen kring entreprenörskap - Global Entrepreneurship Monitor (GEM). I undersökningen jämförs Sverige med resultaten i USA, stora EU-länder, Storbritannien, Schweiz, Norge och Nederländerna.

Anders Broström, Entreprenörskapsforums vd och professor vid Göteborgs universitet, konstaterade att Sverige åter slår rekord i företagande mätt i andelen av befolkningen som ”antingen är entreprenörer i vardande eller äger och leder ett nytt företag”.

– Det är för tredje året i rad nu. Vi kan se att nio procent av befolkningen är aktiva i någon typ av företagande, vilket är den högsta siffran som uppmätts även om Sverige befinner sig i den nedre delen av jämförelsen med de andra länderna.

Anders Broström, Entreprenörskapsforums vd och professor vid Göteborgs universitet. Bild: Pressbild

– Vi kan också se att den ökningen främst drivs av kvinnor, även om det är ganska långt kvar till att det är lika vanligt att vara företagare bland kvinnor som bland män, fortsatte Anders Broström.

En intressant trend, menade han, är också att andelen svenskar som investerar i företag stadigt har växt.

– Det är fler som stoppar pengar i andras företag. Företagande har faktiskt blivit folkligt från det perspektivet. I Sverige har den här andelen gått från 4 till 12 procent under de 20 år som vi har följt detta.

De flesta ger upp inom 3,5 år

Även om det är höga siffror så pekade Anders Broström på en oroande trend. Nämligen att de som startar företag inte driver det särskilt länge.

– Det är bara en andel om 5,5 procent av befolkningen som äger och driver ett företag som existerat längre än 3,5 år. Det är visserligen ökning, men här hamnar Sverige i botten. Man kan till och med säga att det är startandet som ökar och inte företagandet i sig.

Även den förväntade sysselsättningstillväxten är sämst bland de svenska företagen.

– Sverige ligger i botten när det kommer till företag som uppger att man förväntar sig att anställa 20 personer eller fler inom 5 år. Den andelen är till exempel betydligt större i Nederländerna.

Färre företag som startas idag uppger att de siktar på att sälja sina produkter utanför landets gränser enligt måttet ”Entrepreneurial Activity” (TEA).

– Företagandet riktas i ökande riktning bort ifrån företagande som exporterar varor och tjänster över gränser och mot ett mera lokalt eller mera hemmaföretagande. Det är en trend för hela västvärlden, sa Anders Broström.

Låga tillväxtförväntningar

På seminariet konstaterade Martin Svensson, docent vid Blekinge tekniska högskola, också att företagarnas tillväxtförväntningar är låga.

– Det är ungefär en av fem som svarar att de tror att tillväxten ska bli högre nästa år så det är låga siffror. Det gäller både för dem som uppger att de har företagande som en bisyssla och de som är egenanställda, sa Martin Svensson.

Fler företagare uppger också att de har företagande som en bisyssla, konstaterade han.

– Det verkar som att under den här perioden mellan 2015 och 2023 så karaktäriseras svenskt entreprenörskap i väldigt stor utsträckning av att företagande är en bisyssla.

I den efterföljande paneldebatten uppgav Janina Alm Eriksson, ekonomiskpolitisk talesperson från Miljöpartiet, att det som oroade henne mest med jämförelsen var att allt färre företagare siktar på den globala marknaden.

– Sverige är ett litet exportberoende land och det är så klart en förlust för både företagen och samhället.

Louise Eklund, ledamot i näringsutskottet för Liberalerna. Bild: Pressbild

Louise Eklund, ledamot i näringsutskottet för Liberalerna, menade att Sveriges ointresse för att satsa på infrastruktursatsningar är oroande. Hon nämnde Danmarks satsning på Fehmarn Bält-tunneln som kommer att förbinda Danmark med Tyskland och förkorta exportvägarna för Danmark som ett exempel.

– Jag kan se hur Danmark arbetar för fullt med den förbindelsen för att kunna öka exporten mot den tyska marknaden. Vi gör ingenting på svensk sida för att ta till vara nyttan av den och våra sydsvenska företagare hamnar långt efter resten av norra Europa.

Anna af Sillén, ordförande i moderata företagarrådet. Bild: Pressbild

Anna af Sillén, ordförande i moderata företagarrådet, var inne på vikten av att minska regelbördan och kostnaderna för företagen.

– Det måste bli enklare och mer lönsamt att vara företagare och då handlar mycket om att synliggöra kostnads- och regelbördan. Det är avgörande för riskbenägenheten.

”Det har hänt något med dynamiken här som vi måste forska vidare på.”

Just frågan varför inte de nystartade företagen ser sig själva som aktörer på en global marknad var ett orosmoln som diskuterades. Anders Broström kunde inte riktigt svara på varför det är så.

– Vi tittar på den här frågan och mycket handlar om vad de stora företagen gör eftersom deras dominans är stor. Om vi backar 20 år så kom mycket av de nya från små företag som till exempel internetföretagen som startades i vardagsrum eller i garage. Det har hänt något med dynamiken här som vi måste forska vidare på.