AVTALSRÖRELSE
Ekonomen: Då stannar framväxten av nya företag
Vårt ekonomiska ekosystem bygger på att det finns företagare som är villiga att göra riskfyllda investeringar. Där är möjligheten att göra vinst den avgörande moroten, betonar chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt. ”Går företagen under så försvinner jobben. Då förlorar alla”, säger han till TN.
För höga löner i det ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i skulle bara hälla eld på inflationsbrasan. Det har flera ekonomer, fackföreträdare och arbetsgivarorganisationer påpekat den senaste tiden. Det verkar råda konsensus om att den stundande lönerörelsen kommer att kräva ett stort mått av ansvar.
Men ska de anställda stå tillbaka så ska företagen också göra det, hörs nu från fackligt håll. Den senaste tiden har exempelvis LO gått hårt åt företag som i krisen gör vinst eller utdelningar.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, menar att förståelsen för hur företagens verksamheter bidrar till välfärd, jobb och tillväxt delvis saknas i diskussionen.
– Det vi ser nu är en rad produktiva företag som håller på att gå under. För att människor ska vilja och våga satsa på företagandet måste det finnas en möjlighet till utdelningar, till att få en avkastning på verksamheten. Den moroten måste finnas, för att människor ska lägga ner sin själ i det som ju bygger vår konkurrenskraft och vårt välstånd, säger Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:
”Vårt ekonomiska ekosystem bygger på att det finns företagare som är villiga att göra riskfyllda investeringar.”
– Bakom varje framgångsrikt företag står det många företagare som har satsat allt de äger på sin affärsidé och misslyckats. Det glömmer man ofta, därför att bilden av företagaren ofta är den etablerade, den framgångsrike. Men många misslyckas på vägen. En del försöker igen och igen, medan andra ger upp. Vårt ekonomiska ekosystem bygger på detta, att det finns företagare som är villiga att göra riskfyllda investeringar. Den möjliga vinsten är en avgörande morot i det systemet.
Sven-Olov Daunfeldt förstår den upplevda konflikten mellan företag och hushåll.
– Jag förstår tanken. Men man glömmer att företagen har drabbats minst lika mycket, kanske mer än hushållen, av inflationen. De står redan tillbaka, säger han.
Marginalerna krymper
Dessutom påpekar han att lönsamhetssiffran för företagen alltid kommer med en lagg, så hur det går för dem kommer att framträda tydligare framöver, förklarar Daunfeldt.
– Men indikationerna är att marginalerna krymper och att många företag har enorma problem just nu, säger han.
Sven-Olov Daunfeldt menar att det borde betraktas som något positivt att det finns företag som går bra, trots krisen.
– Det är ju bra att företag gör vinster, att de gör utdelningar och att vi har livskraftiga företag som går bra trots att vi är inne i den här krisen. Det hade varit mycket värre om det var tvärtom. Då hade de behövt varsla och minska investeringarna, vilket alla förlorar på, säger han.
Han minns att diskussionen kom upp även under pandemin och då liksom nu fanns det debattörer som såg vinster och utdelningar som ett problem.
– Det kan delvis handla om en bristande förståelse för företagens verksamhet. Ofta används en stor del av vinsten till att återinvestera i bolagen, vilket leder till att man kan anställa fler och växa, säger han.
”Om vissa företag trots allt lyckas är det kanon.”
Att företag vill ta ut utdelningar är inte heller konstigt, men det gäller att förstå hur kretsloppet hänger ihop, menar Sven-Olov Daunfeldt.
– När ägare går in med kapital och tar stora risker, så det är klart att de vill få utdelning på det, om företaget blir framgångsrikt. Det är ju själva grundförutsättningen för att vi ska få investeringar i nya företag, så att smarta idéer kan växa till sig och leda till att vi blir mer produktiva, att fler kommer i jobb, och att ekonomin växer, säger han och lägger till:
– Ibland låter det som att det bara är att starta ett företag så blir det framgångsrikt, men det är inte så det funkar, säger han.
Marginalerna i många branscher är väldigt små och konkurrensen stenhård. Generellt sett finns inget överflöd bland företagen, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt och hänvisar till flera undersökningar.
– Om vissa företag trots allt lyckas är det kanon. Egentligen skulle vi vilja att det går bra för alla företag för då hade vi inte varit inne i en lågkonjunktur och då hade vi kunnat skapa fler jobb och investeringar, säger han.
Det blir stagnation, ett status quo
Han förklarar att vinster signalerar till andra som har tänkt att starta företag att det kan vara en bra idé, vilket skapar ett konkurrenstryck på marknaden vilket oftast leder till att priser pressas.
– Det är det som driver innovationer, utveckling och tillväxt, säger han.
Alternativet till en sådan marknadsmodell innebär att framväxten av nya företag stagnerar, menar han.
– Då får vi inte den här kreativa förströelsen, då kommer det inte att poppa upp nya restauranger, nya hotell och stadskärnan kommer inte att utvecklas. Vi kommer inte att få de nya innovationerna i tillverkningsindustrin och så vidare. Det blir stagnation, ett status quo, säger han.
”Går företagen under så försvinner jobben. Då förlorar alla.”
Det är i ljuset av detta man ska se föreställningen om en konflikt mellan företag och löntagare, menar Sven-Olov Daunfeldt.
– Det är olyckligt att grupper ställs mot varandra på det sättet. Det alla behöver i det här läget är ju fler framgångsrika företag, inte färre, säger han.
Företagare är hjältar som riskerar oerhört mycket trots att de allra flesta misslyckas med sin affärsidé, menar han. Och i det här läget är det ännu tuffare för företagen i och med rusande energipriser och kostnadschocker på allt från spannmål till drivmedel.
– Alla sitter i samma båt. Hushållen drar åt svångremmen och det är stenhård konkurrens på marknaden. Väldigt få företagare har möjlighet att skjuta över kostnadsökningar ut mot kund, det visar alla våra undersökningar. Många kan inte ens höja priset en krona utan att förlora marknadsandelar, säger han.
– Går företagen under så försvinner jobben. Då förlorar alla, säger han.
