FRAMTIDENS PENSIONER

Rapport: Din pension är högre än du tror

Vi jobbar för få år för att hålla uppe kompensationsgraden i pensionssystemet, enligt Finanspolitiska rådet: Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Finanspolitiska rådet skriver i en rapport att grundproblemet i pensionssystemet är att vi inte jobbar tillräckligt många år. "Rådet sågar argumentet att vi har dåliga pensioner i Sverige och bekräftar tvärtom att vi har ett ganska bra pensionssystem”, säger Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv.

Pensionärernas disponibla inkomster har i genomsnitt ökat i linje med eller snabbare än inkomsterna för icke-pensionärer, enligt Finanspolitiska rådet. Trots det är kompensationsgraden lägre än vad som förutsågs när systemet utformades, rapporterar TT.

"Uttagsåldern har inte ökat i relation till medellivslängden. Därför har de intjänade pensionsrätterna fått räcka till allt fler år i pension", skriver Finanspolitiska rådet.

"Inte en framkomlig väg"

Rådet ser inga formella hinder för att höja pensionsavgiften för att lyfta upp pensionernas nivåer, men de tycker inte att det är en framkomlig väg i längden.

"Att undan för undan höja avgifterna för att kompensera för den ökande medellivslängden är dock inte en framkomlig väg. Allt mer av de arbetandes inkomster skulle då användas till att finansiera pensioner", skriver rådet.

Rådet tillägger att det är "olyckligt att flera av de aktuella riktade åtgärderna i debatten frångår systemets finansieringsprinciper".

Detta gör pensionssystemet svårare att förstå och riskerar att erodera den politiska enigheten i pensionsfrågan.

"Det gäller inte minst det föreslagna garantitillägget, vars önskade effekter hade kunnat uppnås inom ramen för garantipensionen", skriver rådet.

Lågutbildade och utrikesfödda

Rådet pekar särskilt ut den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och utrikesfödda som ett problem i framtiden. De skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter, baserad på rapporten, att åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna, skriver TT.

"Om förändringar bedöms vara lämpliga bör de utformas i linje med de grund­läggande principer som pensions­systemet bygger på".

Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, välkomnar rapporten eftersom den ger en nyanserad bild av det som även andra, exempelvis Alecta och Pensionsmyndigheten, har pekat på.

– Rådet sågar argumentet att vi har dåliga pensioner i Sverige och bekräftar tvärtom att vi har ett ganska bra pensionssystem.

Samtidigt slår rapporten återigen fast grundprincipen för att skapa goda pensioner både för den enskilde och för samhället – en hög närvaro och ett långt arbetsliv för alla som kan jobba.

– En hög närvaro på arbetsmarknaden är en viktig grundbult som vi aldrig kan gå runt eftersom det måste finnas en tydlig finansiering. För att få en bra pension måste den enskilda individen själv dra sitt strå till stacken.

Finanspolitiska rådet pekar liksom många andra på att det är gruppen äldre kvinnor som har lägst pension. När de var i yrkesverksam ålder såg arbetsmarknaden helt annorlunda ut än vad den gör idag då kvinnor förvärvsarbetar betydligt mer.

– Anser vi att den gruppen har för låga pensioner, även om det är i relation till vad de har tjänat, så går det ändå inte att bygga om pensionssystemet efter en struktur på arbetsmarknaden som inte längre finns. Då är det bättre att diskutera eventuella punktinsatser för just den här gruppen.

Ingvar Backle instämmer med rapportförfattarna i att det även ur pensionssynpunkt är ett problem att många utlandsfödda och lågutbildade har en dålig anknytning till arbetsmarknaden.

– För att det här ska fungera måste utanförskapet minska radikalt. De här personerna måste in i arbete. Om vi ska kunna hålla den höga nivå vi har på våra trygghetssystem bygger det på att alla som har en arbetsförmåga också utnyttjar den. Annars fungerar det inte i längden.