REGELKRÅNGLET

Minskat regelkrångel kan sänka arbetslösheten från 8 till 5 procent

Bild: MAJA SUSLIN / TT

Regelförenklingar för företag kan generera både högre tillväxt och lägre arbetslöshet, visar en ny rapport. ”Det finns många lågt hängande frukter”, säger ekonomiforskaren Lars Pettersson.

En ny rapport, Regelbördans betydelse för tillväxt och arbetslöshet, visar att en rejäl förenkling i företagens regelverk kan leda till betydande ekonomiska värden för svensk ekonomi. En sådan förbättring skulle kunna ge en 1,3 procentenheters snabbare ekonomisk tillväxt per år. Det kan också ge ett nivålyft i BNP per capita på 5 procent (engångseffekt) som tillsammans med produktionsökningar skulle kunna innebära en minskad arbetslöshet från dagens omkring 8 till 5 procent.

– Sverige har mycket att vinna på ett mer väloljat och komplett system för regelgivning, säger Lars Pettersson, ekonomiedoktor vid Högskolan i Jönköping, som har skrivit rapporten tillsammans med Emma Lappi, postdoktor vid Copenhagen Business School och Entreprenörskapsforum.

Försvagar konkurrenskraften

Rapporten tar avstamp i det uppmärksammade regelkrånglet. Ett problem som enligt Svenskt Näringsliv och Näringslivets regelnämnd (NNR) sätter krokben för svenska företagares möjligheter att effektivt bedriva sina verksamheter och stärka sin konkurrenskraft.

TN har även vid ett flertal tillfällen gjort nedslag på hur regelkrånglet kan yttra sig i en företagares vardag. Ett exempel är en reklamföretagare som fick en sanktionsavgift på 360 000 kronor för att ha målat en vit vägg vit. Eller en frisör som tvingades betala 37 000 kronor för en miljöinspektion. Enligt Tillväxtverket landar företagens administrativa kostnader på 90–100 miljarder kronor per år. Pengar, som rapporten nu visar, inte bara kan sparas in utan i förlängningen även bidra till att få ekonomin att växa.

Rapportförfattarna hämtar sina slutsatser utifrån en jämförelse av olika länders resultat i Världsbankens index Ease of Doing Business (EBD). Indexet består av ett tiotal indikatorer som ger en bild av hur olika regelbördor påverkar företag i olika länder. Det handlar bland annat om tid och kostnader för att starta företag, för att erhålla bygglov och för att hantera skatteregler. I denna studie jämförs Sverige med andra OECD-länder tillika handelspartners som Norge, Danmark, Tyskland och USA.

I indexet som går från 0 till 100, där ett högre värde indikerar ett relativt bättre näringslivsklimat, landar Sverige på 82. Det är lägre än grannländerna Danmark och Norge liksom USA vars indexvärden landar mellan 85 och 90. Om Sverige låg på liknande nivåer, skulle de tidigare nämnda samhällsvinsterna i form av ekonomisk tillväxt och reducerad arbetslöshet kunna realiseras, visar rapporten.

Sverige inte sämst

Sverige ligger dock inte sämst till. Genomsnittet för OECD-länderna och EU ligger än lägre, kring 80-strecket. Men det visar ändå att Sverige har fortsatt stor förbättringspotential.

– Vi bör också jämföra oss med våra handelspartners eftersom det handlar om just konkurrensmöjligheter för våra svenska företag, säger Lars Pettersson.

Studien visar att Sverige ligger på en hög nivå till när gäller registrering av äganderätter. Men vi ligger sämre till när det kommer till bygglovsprocesser, där både Danmark och Norge går om oss.

– Det skulle vara värt att pröva om Sverige kan använda grannländerna som förebild för att se om vi kan bli mer effektiva med exempelvis bygglov, säger Lars Pettersson.

Han vill samtidigt understryka att rapporten inte är ett facit utan främst ska ses som ett räkneexempel. Det intressanta är alltså inte decimalerna i beräkningarna utan snarare de förutsättningar som finns för att minska regelkostnader.

– Rapportens jämförelse med handelspartners indikerar att svensk regelgivning har förutsättningar för att förenklas. Beräkningarna vi redovisar pekar på att ett sådant förenklingsarbete har förutsättningar att realisera stora ekonomiska värden. Ett systematiskt arbete som med en sådan inriktning är ett viktigt steg i rätt riktning, säger han.

Lång förbättringslista

Listan på vilka regelverk som behöver förbättras kan göras lång. I den statliga utredningen, Enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag (SOU 2021:60), som även Lars Pettersson deltog i med underlag som särskild sakkunnig, presenteras en ansats för hur det svenska förfarandet med regelgivning skulle kunna utvecklas.

Lars Pettersson framhåller vikten av att stärka Regelrådets (som ligger under Tillväxtverket) roll som granskare av regelverk. På så sätt skulle vi få mer utvecklade möjligheter att försäkra oss om att regelgivningen är effektiv och få en lyhördhet i förhållande till företagens ständigt föränderliga miljö, anser Lars Pettersson.

– Samhället ändras hela tiden och det gör att vi kan ha regler som har passerat sitt bäst-före datum, som inte är adekvata eller som fastnar i byråkratiska processer. Om vi kan hitta ett sätt effektivisera processerna kan vi säkerställa att regelverken inte leder till oönskade effekter för samhällsekonomin, säger han.

Vägen mot regelförenklingar är en process som kräver ett intensivt arbete där flera samhällsaktörer drar sitt strå till stacken. En viktig förutsättning för detta är att samla in mer information och utveckla kunskap om regelgivningens effekter på ekonomin och företag i olika branscher, anser Lars Pettersson.

– Det finns idag väldigt lite skarpa data att tillgå. Vi skulle behöva mer resurser och utveckling av kompetensmiljöer inom rättsekonomi och offentlig förvaltning som tittar på frågan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I USA finns exempelvis miljöer inriktade mot ”Public Policy” som innebär akademiska miljöer där forskare och seniora praktiker från såväl näringsliv som offentlig förvaltning är verksamma där exempelvis frågor om effektiv regelgivning är ett naturligt studieområde, säger han.

”Ligger mycket i potten”

Det bör också tilläggas att rapporten enbart undersöker regelkrånglet utifrån ett nationalekonomiskt makroperspektiv. Därför är det viktigt att varje specifik bransch, inte minst de som upplever tunga regelbördor, fortsätter göra nedslag på sina respektive regelkrångel och på sitt håll bidrar till forskningen genom att samla in ett mer detaljerat statistiskt underlag.

– Om vi kan identifiera de största tids- och kostnadstjuvarna i varje bransch, kan vi konkret visa vilka förenklingsinsatser som det kan finnas skäl att rikta särskild uppmärksamhet mot. Jag tror att det finns många lågt hängande frukter att plocka utan att det äventyrar kvaliteten i resultaten av regelgivningen. Detta har branschexperter och sakkunniga bättre kunskap om, säger Lars Pettersson.

Christer Östlund, regelförbättringsexpert på Svenskt Näringsliv välkomnar rapporten och ser gärna att regeringen går vidare med de reformförslag som Lars Pettersson lyfter.

– Rapporten visar med all önskvärd tydlighet att arbetet för att sänka kostnaderna i Sverige måste intensifieras. Det ligger väldigt mycket i potten, vi måste jobba aktivt med att få ner företagsregleringskostnaderna. Jag hoppas att man går vidare med förslagen som finns i utredningen. Det skulle på sikt leda till lägre kostnader och effekter som rapporten visar.

Fakta: Detta är Regelrådet

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen.

Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över

kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.