Både Almega och Fastighets kritiserar att städare inte undantas från lönekravet när det gäller att få arbetstillstånd. ”Vi hade gärna sett en annan lösning på arbetskraftsinvandringen”, säger Hannes Sjöberg på Almega Serviceföretagen till Arbetet.

När lönegolvet för arbetskraftsinvandrare blir över 33 000 kronor kommer det att leda till personalbrist i flera branscher. Det skriver Arbetet. ”Regeringen och SD behöver lyssna mer på oss”, säger en företagare till tidningen.

Regeringen borde lyssna på näringslivet och ta bort lönegolvet för arbetskraftsinvandring, skriver Matilda Molander på BLT:s ledarsida.

Att höjningen av lönegolvet halveras är en välgörande upplevelse, skriver Tobias Wikström på Di:s ledarsida.

Regeringen och SD sänker kravet: lönegolvet för arbetskraftsinvandrare blir 90 procent av medianlönen – inte 100. En välkommen mildring, enligt näringslivet, som samtidigt menar att beskedet är en fortsatt försämring för företagen. ”Det är negativt för svensk tillväxt”, säger Karin Johansson på Svenskt Näringsliv.

Lönekravet för arbetskraftsinvandrare höjs nästa sommar. Men inte till 100 procent av medianlönen, som slogs fast i Tidöavtalet, utan till 90 procent. Det innebär en månadslön på 33 900 kronor.

Regeringen behöver våga lyssna på parterna och riva upp tanken om lönegolvet vid arbetskraftsinvandring. Det tycker två tunga fackföreträdare på Di:s debattsida och för fram tre punkter som de menar skulle fungera bättre.

Masoud Jamshidian måste lämna Sverige efter ett administrativt misstag. ”Regeringen måste göra Sverige mer attraktivt”, skriver Patrik Kronqvist i en Expressen-krönika.

Lyssna på näringslivet och försämra inte företagens villkor, skriver företrädare för Centerpartiet på Di Debatt.

”Regeringen må påstå att den vill ha mer kvalificerad arbetskraft, men skapar ett system som företagen knappast kan planera efter”, skriver DN:s ledarredaktion.