ELKRISEN

Varningen: Elkrisen från 2022 gör comeback – ”Nära de högsta priserna jag sett”

Elpriserna har rusat i södra Sverige – och mycket tyder på att läget blir ännu tuffare i vinter. Experterna varnar för stora prissvängningar och nivåer i klass med elkrisvintern 2022. Samtidigt efterlyses akuta åtgärder. ”Att ta bort momsen eller sänka elskatten vore den enklaste åtgärden”, säger elmarknadsanalytikern Johan Sigvardsson.

November har hittills inneburit skyhöga elpriser i södra Sverige, bland annat på grund av brist på vind i Tyskland, avstängd kärnkraft i Norden och höga gaspriser i Europa.

– Nu blir det bättre. Det har ju varit lite av en perfekt storm här de första dagarna i november. Men så kommer det förhoppningsvis inte att vara när vi får mer tillgänglig elproduktion, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

– Sen om det kommer en smällkall period så kommer vi se jättehöga priser. Men det kommer vara ganska stora skiftningar från tre kronor per kilowattimme till perioder då priset kanske är under en krona. Men i snitt är det nära de högsta priserna som jag sett tidigare.

Han menar att det går att dra paralleller till elkrisvintern 2022.

– Det är ju höga priser som förväntas. Terminsmarknaderna ligger ungefär på de nivåer som vi hade för fyra år sedan. Då lugnade det sig i januari och februari när det blev milda temperaturer.

– Om det blir en mild eller kall vinter styr ju förbrukningen. Och man brukar säga att förbrukningen kan skilja sig så mycket som 15 procent.

”Tvingats importera från Tyskland, Baltikum, Polen och Danmark”.

Blir det en kall vinter kommer priserna att ligga kvar på höga nivåer.

–Nivåerna i Europas gaslager är tämligen låga, och blir det dessutom kallt i både Europa och Kina så kommer priserna på gas att hållas uppe också.

– Vi är så väderberoende, så om vi får en mild vinter med mycket nederbörd och blåst kan det skapa en krockkudde mot Europas priser.

Det är fortsatt stora prisskillnader mellan de södra och norra delarna av landet.

– Norra Sverige är ett extremt överskottsområde. Men det finns inte tillräckligt med överföringskapacitet för att kunna skicka den billiga elen söderöver i den omfattning som man kanske skulle önska.

– Därför har vi tvingats importera en hel del från Tyskland, Baltikum, Polen och Danmark till södra Sverige. Och då får vi ju samma priser som de har, och de priserna är ju höga för att gaspriset är högt.

Men till skillnad från tidigare år har befolkningen och företagen blivit bättre förberedda på att hantera höga elpriser, enligt Johan Sigvardsson.

–Det var man ju inte förra gången, så man har redan börjat fundera på vilka energibesparande åtgärder man kan vidta. Vi såg ju vad som hände senast. Det blir ju en form av efterfrågeminskning när folk drar ner sin förbrukning.

”Elmomsen är en stor börda”.

Fram till årsskiftet finns ett högkostnadsskydd vid höga elpriser, med en gräns på 1,50 kronor per kilowattimme i månadsgenomsnitt på elbörsen. Problemet med högkostnadsskyddet är att den som använder elen får svagare incitament att minska förbrukningen om priserna överstiger gränsen, eftersom den blir kompenserad, konstaterar Johan Sigvardsson.

– Förra gången fanns det ju inget tak på plats innan. Då tänkte ju folk sig för lite mer och drog ner på sin förbrukning.

– I grund och botten tycker jag inte att elstöd är så bra för marknadssituationen som helhet. Sen kan jag förstå att det kan behövas.

Dessutom kan höga elpriser att ge staten stora skatteintäkter och öka flaskhalsintäkterna hos Svenska kraftnät.

– Då kan staten, precis som man gjort tidigare, på något sätt hjälpa till att stötta hushållen. Ett elstöd är en reaktiv ersättningsmodell.

– Men skulle man i stället sänka elskatten och momsen blir det lite mer proaktivt. Jag vet inte vad som är bäst, men staten bör ju kunna stötta hushållen på något sätt i alla fall.

”Att ta bort momsen eller sänka elskatten vore den enklaste åtgärden”.

En privatpersons elkostnader består av elhandel, elnät, energiskatt och moms. Momsen beräknas även på energiskatten, vilket innebär att det blir moms på skatten. Vid normala elpriser utgör skatter ungefär halva kostnaden.

– Elmomsen är en stor börda. Har du ett elpris på 2,50 kronor per kilowattimme inklusive moms i snitt, om vi tar det som exempel, är momsen 50 öre. Och eftersom den är procentuell blir det ju mer ju högre elpriset blir.

– Att ta bort momsen eller sänka elskatten vore den enklaste åtgärden.

Sverige har haft elområden i 15 år och de stora och återkommande prisskillnaderna visar tydligt var problemen i elsystemet finns, enligt Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

– När vi under längre perioder har väldigt låga priser i norra Sverige samtidigt som priserna är betydligt högre i söder är det ett tydligt tecken på att överföringskapaciteten inte räcker till. Vi producerar mycket el i norr men kan inte alltid få ner den dit efterfrågan är som störst.

– Det handlar därför både om att förstärka överföringen från norr till söder och om att få mer elproduktion på rätt sida av flaskhalsarna. I södra Sverige behövs framför allt mer planerbar fossilfri produktion som kan leverera även när det inte blåser. På sikt vill Fortum se färre och större elområden än idag.

”Vi behöver mer elproduktion i södra Sverige, men då måste det också finnas förutsättningar för kommunerna att säga ja”.

Under 2025 stoppades åtta av nio vindkraftsprojekt på grund av kommunernas veto i södra Sverige.

– Vi behöver mer elproduktion i södra Sverige, men då måste det också finnas förutsättningar för kommunerna att säga ja. Om kommunerna har vetorätt men väldigt lite att vinna på etableringen är det inte särskilt förvånande att många projekt får nej.

Patrik Södersten konstaterar att det kommunala vetot behöver reformeras tillsammans med en bredare diskussion om vilka incitament kommunerna får när ny elproduktion byggs.

– Jag tror framför allt att man behöver skapa tydligare ekonomiska incitament för de kommuner som möjliggör ny elproduktion. En modell skulle kunna vara att en del av värdet från produktionen stannar lokalt, exempelvis genom en ersättning kopplad till varje producerad kilowattimme.

– Sverige har tidigare visat att långsiktiga spelregler kan bidra till investeringar, exempelvis genom elcertifikatsystemet. Nu behöver vi fundera på vilka förutsättningar som krävs för nästa stora investeringsvåg i fossilfri elproduktion.

Från branschens sida efterfrågas långsiktighet i energipolitiken, bland annat vad gäller elområdena, berättar han.

– Det viktigaste är långsiktigheten. Investeringar i elproduktion och elnät görs med väldigt långa tidshorisonter. Då behöver marknaden veta vilka spelregler som gäller, hur flaskhalsintäkterna ska användas och hur vi faktiskt ska få fram mer produktion där behovet är störst.

”Behovet av planerbar effekt försvinner inte för att ledtiderna är långa”.

Två av de vanligaste motargumenten mot ny kärnkraft är att den är dyr och tar lång tid att bygga.

– Det är helt riktigt att kärnkraft tar lång tid att bygga och kräver stora investeringar. Men just därför måste de besluten tas i god tid. Behovet av planerbar effekt försvinner inte för att ledtiderna är långa. Tvärtom ser vi konsekvenserna väldigt tydligt under kalla perioder med låg vindproduktion och hög efterfrågan.

Under de senaste veckorna har elpriserna varit väldigt höga – framförallt i södra Sverige. Det finns även stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige, bland annat på grund av avvecklad kärnkraft och låg överföringskapacitet.

– Man ska vara försiktig med att förklara dagens prisskillnader med en enda faktor. Det fanns rimliga kommersiella och tekniska skäl bakom besluten att stänga de gamla reaktorerna.

– Problemet är snarare att motsvarande mängd planerbar produktion inte har kommit på plats i södra Sverige. Vi har byggt mycket vind- och solkraft, vilket är viktigt, men de löser inte samma behov när efterfrågan är hög och vindproduktionen samtidigt är låg. Vi känner till symptomen ganska väl nu. Fokus måste ligga på vilka åtgärder som faktiskt förbättrar situationen.

Konsumenter, både privatpersoner och företag, bör samtidigt se över sin egen förbrukning och risktolerans, menar han.

– Vi sa redan i somras att hushållen kunde behöva förbereda sig på högre kostnader under vintern. Ett enkelt sätt är att göra en elbudget och bygga upp en buffert under månader när kostnaden är lägre. Det finns också tjänster på marknaden som jämnare ut betalningarna över året som kan vara värda att kika på, men också olika typer av prislåsningar i kombination med ett rörligt avtal.

– Men det handlar inte bara om hur mycket el man använder utan också när man använder den och vilken risk man är beredd att ta. Kan man flytta elanvändningen från dyra timmar, styra uppvärmning eller laddning och välja ett elavtal som passar den egna risktoleransen finns det pengar att spara.