TULLKRISEN

TN reder ut: Efter USA:s mellanårsval – här är allt företagen måste veta

Under Donald Trumps tid i Vita huset har företagen gång på gång tvingats acceptera nya spelregler. Men vad händer när republikanerna nu förlorar makten över kongressen? ”Behöver planera för fortsatt geopolitisk osäkerhet”, säger Ingrid Serup, expert på handelspolitik, till TN.

Redan dagen efter att USA:s mellanårsval ägt rum stod det klart att Demokraterna hade lyckats få till en jordskredsseger. Efter att ha fått brett stöd i flera stater som traditionellt utgjort starka republikanska fästen har Demokraterna nu vunnit makten i både senaten och representanthuset, det vill säga hela den amerikanska kongressen.

Enligt Ingrid Serup, expert på handelspolitik på Svenskt Näringsliv, var det väntat att Republikanerna skulle få ett svårt mellanårsval. Samtidigt blev partiets nederlag större än många hade räknat med.

– Mycket handlade om ekonomin och de ökade levnadskostnaderna, men även utrikespolitiken har spelat in. Konflikten med Iran har fått konsekvenser för amerikanerna genom högre energi- och bränslepriser. Och även tullarna har blivit en del av den här diskussionen, eftersom de bidrar till högre priser på importerade varor, säger hon till TN.

– Och sedan handlade valet förstås också om Trump själv. Valet blev till viss del en folkomröstning om hans presidentskap och den politik han fört sedan han återvände till Vita huset.

Det många nu funderar på är vad valresultatet kommer att få för betydelse för de kommande årens politik. Kommer den sittande presidenten och hans parti Republikanerna att kunna få igenom något av sin politik när det är Demokraterna som kontrollerar kongressen? Både ja och nej, menar Ingrid Serup.

– Det blir i praktiken delat styre i Washington: en republikansk president men en demokratisk kongress. Demokraterna kontrollerar lagstiftningen och budgetprocessen. Det blir därför betydligt svårare för Trump att få igenom stora reformer som kräver kongressens stöd. Samtidigt behåller presidenten befogenhet inom utrikes- och handelspolitiken.

Sedan Donald Trump tillträdde som president verkar han ha drivit igenom mycket mer eller mindre på egen hand. Kommer han att kunna fortsätta göra det? Han är ju trots allt fortfarande president.

– Kongressen har historiskt delegerat befogenheter inom handelspolitiken till presidenten, vilket förklarar varför Trump har kunnat agera utan ett nytt kongressbeslut varje gång. Och Trump har visat att han vill använda presidentordrar för att införa tullar, och därmed inte gå via kongressen. Men handlingsutrymmet är inte obegränsat.

Ingrid Serup lyfter fram att USA:s högsta domstol i början av året stoppade de breda tullar som Donald Trump lanserade i början av sin presidentperiod. Samtidigt har han andra delar av amerikansk handelslagstiftning att ta till. Det rör sig framför allt om lagparagraferna Section 232, som kan lyftas fram av nationella säkerhetsskäl, och Section 301, som tillåter agerande mot handelspraxis som USA bedömer som oskälig.

Vad tror du framåt, hur kommer tullarna att påverkas av det här?

– Jag tror inte att man ska räkna med att tullarna plötsligt försvinner. Genom Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA finns ett tulltak på 15 procent på de flesta varor, vilket ändå ger en viss stabilitet i relationen. Samtidigt kan Trump fortsätta införa sektorstullar, bland annat med hänvisning till nationell säkerhet. Demokraterna kan försöka stoppa vissa tullar och begränsa presidentens befogenheter, men Trump kan i sin tur lägga veto.

Enligt en ny rapport från Stockholms handelskammare har den svenska varuexporten till USA backat med 29 miljarder kronor sedan Trump presenterade sitt tullpaket.

Går det att hämta hem det tappet?

– Ja, det tror jag, men det kräver framför allt bättre handelsvillkor och större förutsägbarhet. USA är fortfarande en mycket viktig marknad för svenska företag och efterfrågan på svenska produkter har inte försvunnit. Tullarna fördyrar dock handeln, och osäkerheten kan få företag att skjuta upp investeringar och affärsbeslut.

– Lägre tullar och en stabilare relation mellan EU och USA skulle därför underlätta en återhämtning. Samtidigt visar den totala exportstatistiken att svenska företag har varit bra på att hitta alternativa marknader när handeln med USA har minskat, vilket minskar sårbarheten.

De senaste åren är det inte bara USA:s tullpolitik som har fått brett genomslag på det internationella planet. Även konflikten i Mellanöstern, som inleddes med USA:s invasion av Iran, har orsakat svallvågor i form av höga energi- och bränslepriser på flera håll i världen.

Men inte heller på det området är något större skifte att vänta, tror Ingrid Serup.

– På kort sikt tror jag inte att svenska företag bör räkna med några dramatiska förändringar. Trump är fortfarande president och har stort inflytande över utrikespolitiken. Kongressen kan däremot använda budgeten och granskningar för att sätta större press på administrationen. Men valresultatet innebär inte i sig att konflikten i Mellanöstern löses eller att energipriserna faller. Företagen behöver därför fortsatt planera för geopolitisk osäkerhet.

De senaste åren har många företag lyft fram behovet av långsiktighet och tydliga spelregler, inte minst inom den internationella handeln. Nu hoppas många på att valresultatet ska resultera i en mer stabil relation mellan EU och USA.

Men enligt Ingrid Serup är det klokt att inte ta ut för mycket i förskott.

Vad är ditt tips till de företag som fortsatt undrar vad som händer och hur utvecklingen påverkar dem?

– Valresultatet kan öka stabiliteten i relationen mellan EU och USA något, eftersom presidenten får fler politiska begränsningar och handelspolitiken kan komma att granskas hårdare. Men det betyder inte att USA:s handelspolitik nu blir förutsägbar. Trump har fortfarande betydande befogenheter och flera konfliktfrågor mellan EU och USA kvarstår. Mitt medskick till företagen är därför att fortsatt planera för geopolitisk och handelspolitisk osäkerhet.