ELKRISEN

Därför slår gaskrisen så hårt mot svenska elkunder – sågar förslaget: ”Löser ingenting”

Trots att Sverige använder relativt lite naturgas driver Europas gasbrist upp de svenska elpriserna. Men förslagen om att frikoppla gasen från prismodellen är dömda att misslyckas, varnar energiexperten Magnus Thorstensson. ”Du ger till elkunderna men tar från skattebetalarna”, säger han, och avslöjar vad politikerna borde göra i stället.

Elpriserna i framför allt södra Sverige ligger sedan en tid tillbaka på ovanligt höga nivåer för årstiden. Som TN tidigare berättat är en av anledningarna att priset på naturgas har stigit kraftigt en följd av konflikten i Mellanöstern. I ett försök att dämpa gasens påverkan på elpriserna har därför politiker såväl som energiexperter lyft fram förslag om att exkludera den från prissättningsmodellen på den europeiska elmarknaden.

Men enligt Magnus Thorstensson, ansvarig för kraftsystem och marknader på branschorganisationen Energiföretagen, är den idén dömd att misslyckas.

– Så länge du behöver gas för att kunna producera tillräckligt med el för att täcka efterfrågan, så måste du köpa gas och du kan bara betala marknadspris. Vill du ha billigare el så sluta använda dig av dyr gas. Det är kontentan, säger han till TN.

Att det är det dyraste kraftslaget som avgör prisbilden – så kallad marginalprissättning – är inget nytt, menar Magnus Thorstensson. Han konstaterar att det av olika anledningar tidigare var kolkraften som var dyrast, varför den alltmer kom att ersättas med naturgas. Men även om gasen nu har gått upp i pris gäller alltså samma marknadsmekanismer som tidigare.

”Det är så en marknad fungerar.”

Enkelt förklarat får den som behöver en viss vara, gasen i det här fallet, helt enkelt vara beredd att betala vad den kostar.

– Det är så en marknad fungerar. Köparen vill alltid köpa så billigt som möjligt medan säljaren alltid vill sälja så dyrt som möjligt. Marginalprissättning är inget recept utan det beskriver bara vad som händer på en marknad.

Spanskt försök avskräcker

Att det kan kosta mer än det smakar att försöka påverka elpriserna fick Spanien erfara för några år sedan. Landets regering hade sett hur priset på naturgas resulterade i höga elräkningar och ansökte därför hos EU-kommissionen om att få införa ett tak för priset på naturgas för elproduktion.

Problemet var bara att efterfrågan på el var lika hög som tidigare så landets producenter fick fortsätta att importera lika mycket gas. För den fick de betala det pris som rådde på marknaden, men kunde alltså inte längre skjutsa hela kostnaden vidare till elkunderna. Lösningen blev att de spanska skattebetalarna fick stå för mellanskillnaden.

– Du ger till elkunderna men tar från skattebetalarna, sammanfattar Magnus Thorstensson.

”Löser egentligen ingenting.”

Men det är inte allt. Det spanska experimentet fick också till följd att den spanska elproduktionen blev billigare och när elpriset i Spanien sjönk, började Frankrike importera mer spansk el eftersom den kostade mindre. Då var Spanien tvungna att importera ännu mer gas, som landets skattebetalare fick vara med och bekosta.

– Det som hände var alltså att de spanska skattebetalarna fick betala för att de franska elkunderna skulle få köpa billigare el.

– Nu tror jag att Italien har ansökt om att göra en liknande grej i år och vill man låta skattebetalarna stå för notan, så fine. Men det löser egentligen ingenting.

Idéer om att frikoppla elpriserna från gasen har cirkulerat i EU i flera års tid. Men enligt Magnus Thorstensson har det aldrig lagts fram något konkret förslag, vilket han menar beror på att ingen har kunnat slå fast hur en fungerande lösning skulle se ut.

Den bilden backas upp av den europeiska reglermyndigheten ACER, som redan våren 2022 släppte en rapport på temat. I den konstateras att det i praktiken inte finns något alternativ till den befintliga prissättningsmodellen. Därför var det enligt Magnus Thorstensson många som förvånades av att EU-kommissionens ordförande tog upp frågan på nytt nu i våras.

Behövs för att möta efterfrågan

Han ser utspelet som ett tecken på frustration över problemen i den europeiska industrin och att EU inte lyckas komma vidare i elfrågan, trots att de höga och varierande energikostnaderna ”har stått på EU:s dagordning i fyra år”.

Problemet i grunden är att i Europa och inte minst Tyskland behövs naturgasen för att kunna möta efterfrågan på el under de timmar då solkraften och vindkraften inte kan leverera. Ju mer gas som behöver användas, desto mer ökar det genomsnittliga priset på el.

Med stora andelar vatten- och kärnkraft är inte Sverige i samma grad beroende av naturgas. Men just nu är flera reaktorer tillfälligt tagna ur drift och då får även de svenska elkunderna finna sig i att betala baserat på vad naturgasen kostar.

– Det finns en simpel logik i det. Det är trivial mikroekonomi egentligen.

”Marknaden är till för att optimera resursutnyttjande medan politiken är till för att hantera fördelningseffekter.”

Som TN tidigare berättat har Sveriges regering tillsammans med representanter från en rad andra länder aktivt avrått Ursula von der Leyen från att ta planerna på en förändrad elprismarknad vidare. En del har spekulerat i om draget handlade om att hålla intresset uppe för investeringar i exempelvis ny kärnkraft.

Magnus Thorstensson tror snarare att det från bland annat Sverige kan ha funnits en oro för att diskussionen skulle sluta med ett införande av reglerade priser.

– Reglerade priser innebär ju att du tappar marknadssignalen. Vem ska producera vad och vem ska få lov att köpa vad? Du tappar all effektivitet i marknaden.

Fördelen med den befintliga marginalkostnadsmodellen är att den leder till en effektiv resursanvändning. Men nackdelen är att den kan få snedvridande fördelningseffekter, förklarar Magnus Thorstensson.

– Marknaden är till för att optimera resursutnyttjande medan politiken är till för att hantera fördelningseffekter. Men man tänker kanske inte alltid på det, säger han, och fortsätter:

– Politiker gör klokt i att låta marknaden fungera som den ska. Om den sen ger dåliga fördelningseffekter i samhället, så får man använda verktyg riktade mot det i stället. Annars är risken att det sannolikt blir dyrare i slutändan.

Förslaget: Satsa på mothandel

I väntan på ny baskraft finns det andra knep politiker som är bekymrade över elpriserna kan ta till. Magnus Thorstensson lyfter fram sänkt elskatt och sänkt moms på el som exempel.

Det skulle också vara möjligt för Svenska kraftnät att få ner priserna i södra Sverige med hjälp av mothandel. Det är en lösning som i korthet går ut på att Svenska kraftnät exempelvis betalar elproducenter på ena sidan en flaskhals i elnätet för att dra ner på produktionen och producenter på andra sidan för att öka produktionen. På så sätt ökar möjligheten att föra ner billig kraft från norra till södra Sverige.

De runt hundra miljarder kronor som Svenska Kraftnät har samlat in i så kallade flaskhalsintäkter kan med fördel användas till mothandel, menar Magnus Thorstensson. Han påpekar att ett sådant upplägg i första hand skulle gynna elkonsumenterna i elområde 3 och 4, som är samma grupp som också betalat in merparten av flaskhalsintäkterna.

Nya förutsättningar

Men att gå in och försöka peta i en marknad är alltså något Magnus Thorstensson bestämt avråder ifrån. EU:s elmarknad är inte det egentliga problemet utan den är snarare en konsekvens av historiska beslut, poängterar han.

– Det svenska kraftsystemet var grovt uppbyggt på hälften vardera av vatten- respektive kärnkraft. Men när vi gått från tolv reaktorer till sex så har förutsättningarna förändrats. Förutom att elproduktionen minskade i södra Sverige så blev följden också att överföringsförmågan från norr till söder begränsades.

– Det behövs mer elproduktion i södra Sverige men också ökad tillgänglig överföringskapacitet norrifrån. Till dess är vi beroende av importerad kraft. Och så länge vi är det, ja då är naturgas med och sätter priset.