FRIHANDELNS FRAMTID

Nytt handelsavtal öppnar för svenska företag i Indien – ”Enorma effekter”

EU:s nya frihandelsavtal med Indien kan ge svenska företag tillgång till en av världens snabbast växande marknader. Men för att möjligheterna ska bli verklighet krävs mer än sänkta tullar. Bristande marknadskunskap, byråkrati och kulturella skillnader är fortfarande betydande hinder. Det framkom under India Sweden Innovation Day i Stockholm.

När företrädare för svenskt och indiskt näringsliv och politiker samlades till India Sweden Innovation Day i Stockholm stod det nya frihandelsavtalet mellan EU och Indien i centrum.

Efter närmare 20 års förhandlingar har parterna enats om att minska handelshindren mellan två av världens största marknader. Samtidigt har Sverige och Indien fördjupat sitt strategiska samarbete med målet att fördubbla handeln och investeringarna inom fem år.

För svenska företag innebär det nya möjligheter, konstaterade Jan-Olof Jacke, vd.

– Sverige erbjuder avancerad industri, teknologi och en väl utvecklad kapitalmarknad. Indien erbjuder storskalighet, stor kompetens och snabb tillväxt.

Han beskrev frihandelsavtalet som en möjlig vändpunkt för relationerna mellan Europa och Indien. Inte minst mot bakgrund av den ökande protektionismen i världsekonomin.

– Vi lever i en tid av växande geopolitisk splittring, osäkerhet och protektionism. Men företagen behöver öppenhet, stabilitet och förutsägbara regler för att kunna investera och växa, sade Jan-Olof Jacke.

Att EU och Indien nu väljer att minska handelshindren samtidigt som andra länder reser nya barriärer skickar en viktig signal till omvärlden, menar Jan-Olof Jacke. Men ett handelsavtal skapar inte automatiskt nya affärer.

– Företagen måste förstå vilka möjligheter som finns i frihandelsavtalet och hur de ska utnyttja dem. Vi har ett stort ansvar för att se till att det händer, fortsatte han.

Handeln kan öka kraftigt

Potentialen är stora. Enligt beräkningar som Svenskt Näringsliv tagit fram tillsammans med den indiska industriorganisationen Confederation of Indian Industry, CII, visar att EU:s och Indiens nya frihandelsavtal kan bidra till att öka handeln med 30 procent, vilket motsvarar ett värde av nästan 120 miljarder euro.

Bara mellan Sverige och Indien kan värdet av handeln växa med 5 miljarder euro, nästan 55 miljarder svenska kronor, enbart på grund av avtalet.

Avtalet bedöms dessutom kunna ge ett permanent BNP-tillskott på cirka 0,2 procent i Sverige och EU och omkring en procent i Indien.

– Jag tror att effekterna kan bli enorma, sade Asees Ahuja, senior expert på Svenskt Näringsliv.

Samtidigt konstaterade Robin Sukhia, generalsekreterare och vd för Sweden-India Business Council, att en av de största utmaningarna nu blir att få fler företag att upptäcka den indiska marknaden.

– Det är inte självklart att alla företag känner till frihandelsavtalet eftersom de flesta företag inte bedriver handel mellan EU och Indien.

Han efterlyste därför en omfattande informationsinsats riktad mot olika tunga svenska branscher – som till exempel fordonsindustrin, förpackningsindustrin samt massa- och pappersindustrin.

Enligt Sukhia behöver företagen också praktisk hjälp att hitta leverantörer, distributörer och samarbetspartner.

– Det räcker inte att avtalet finns. Vi måste visa företagen hur det påverkar dem och hur de faktiskt kan använda det.

Datacenter och energi öppnar nya marknader

Under en paneldiskussion diskuterade man hur handelsambitionerna kan omsättas i konkreta affärsmöjligheter.

C. Devarajan, företrädare för Indiskt Näringsliv och vd för det indiska byggföretaget URC Construction, lyfte bland annat fram den snabbt växande datacentermarknaden.

Enligt hans uppskattning har Indien hittills byggt upp omkring två gigawatt datacenterkapacitet, samtidigt som det framtida behovet kan uppgå till 20 gigawatt – vilket motsvarar 20 medelstora kärnkraftverk.

– Vi bygger själva tolv datacenter just nu och får förfrågningar om nya projekt varje vecka, berättade han.

Den snabba utbyggnaden skapar i sin tur möjligheter för företag inom bland annat energiförsörjning, digital infrastruktur och tekniska installationer.

Men samtidigt betonade han att den stora potentialen inte automatiskt innebär att utländska företag lyckas etablera sig.

Indien består av många regionala marknader med skilda förutsättningar. Företag som vill göra affärer måste därför förstå lokala behov, bygga relationer och hitta rätt samarbetspartner.

Han pekade också på möjligheterna inom stadsutveckling, byggande och jordbruk, där svensk teknik skulle kunna bidra till högre produktivitet och effektivare resursanvändning.

Energimyndigheten ska hjälpa företagen att växa

Niclas Carlsson, chef för internationell marknadsutveckling och investeringar på Energimyndigheten, lyfte fram myndighetens roll i att hjälpa svenska innovationer att nå internationella marknader.

Han pekade särskilt på samarbetet mellan Sverige och Indien inom industriomställning, där teknik och lösningar som utvecklats i Sverige kan introduceras på den indiska marknaden.

Målet är att skapa affärsmodeller som fungerar kommersiellt och därefter kan skalas upp.

Carlsson framhöll att statligt stöd inte enbart handlar om finansiering. Minst lika viktigt är den trovärdighet som stödet kan ge ett företag.

– När jag frågar företagen vad som varit viktigast med vårt stöd förväntar jag mig att de ska svara pengarna. Men de säger ofta att det viktigaste var signalen att det de gör är betydelsefullt.

Ericsson ser Indien som en innovationsmarknad

Magnus Ewerbring, teknikchef för Ericssons verksamhet i Asien och Stillahavsområdet, beskrev samtidigt Indien som betydligt mer än en stor exportmarknad.

Landets snabba digitalisering har skapat en teknisk miljö där nya lösningar kan utvecklas, prövas och spridas i mycket stor skala.

Han lyfte särskilt fram Indiens digitala betalningssystem, digitala identitetslösningar och omfattande utbyggnad av mobilnäten.

– Det Indien gör när det gäller digitaliseringen av samhället är verkligen imponerande. Många europeiska länder har fortfarande mycket att lära på det området.

Och enligt Ewerbring ställer den indiska marknaden dessutom ovanligt höga krav på tekniken. Mobilnäten ska hantera mycket stora datamängder samtidigt som kostnaden för användarna hör till de lägsta i världen.

Det tvingar fram effektiva och avancerade lösningar.

– För mig är det en miljö där vi verkligen kan använda den allra bästa tekniken och snabbt få återkoppling på hur den fungerar.

Han framhöll att Indiens storlek gör landet attraktivt för svenska teknikföretag och startups. En innovation som fungerar på den indiska marknaden har därför goda förutsättningar att spridas globalt.

Byråkratin ett större hinder än tullarna

Trots de stora möjligheterna finns det dock betydande hinder.

Asees Ahuja hänvisade till en undersökning där svenska företag fått svara på frågor om Indien.

Omkring 75 procent uppgav att de inte ville göra affärer med landet. De viktigaste förklaringarna var bristande kunskap om marknaden, kulturella skillnader och osäkerhet kring affärsförutsättningarna.

Bland de svenska företag som var intresserade av att göra affärer med Indien var det inte i första hand tullarnas storlek som uppfattades som det största hindret.

– Det största hindret var tullhanteringen och de administrativa procedurerna. Tullarna kom först på andra plats, sade Asees Ahuja.

Frihandelsavtalet väntas minska tullarna och även förenkla delar av administrationen. Men Ahuja betonade att genomförandet blir avgörande.

Paneldeltagarna konstaterade att handelsförutsättningarna mellan Sverige och Indien förbättras kraftigt med frihandelsavtalet, men det kräver också att företagen vågar ta steget in på varandras marknader.

För företagen handlar det ytterst om att kunna lita på de regler som gäller.

– Rättssäkerhet, stabila regler och förtroende är helt avgörande för investerarna, sade Asees Ahuja.