EU:S FRAMTID

EU:s nya industrikrav kan bli dyr affär – kostnaderna kan öka med 40 procent

Industrikravet är tänkt att gynna europeisk produktion i offentlig upphandling och stärka EU:s motståndskraft. Men konsekvenserna kan bli högre kostnader, mer komplicerade leveranskedjor och hämmad innovation, varnar flera experter. ”Det skulle ha en betydande prislapp”, sade Fredrik Sjögren, policyansvarig för EU-frågor på Svenskt Näringsliv, vid ett seminarium i Bryssel.

Krav på ”europeisk preferens” i offentlig upphandling och stödsystem riskerar att öka kostnaderna med 10-40 procent i vissa sektorer, enligt en ny rapport av Copenhagen Economics på uppdrag av Svenskt Näringsliv, som nyligen presenterades under ett seminarium på Sofitel i Bryssel.

Men just ett sådant förslag ligger på bordet. Den föreslagna Industrial Accelerator Act (IAA) och dess användning av krav på ”europeisk preferens” har skapat en oro bland experter.

Under eventet var den centrala frågan om en prioritering av europeisk produktion stärker EU:s industriella bas eller undergräver den öppenhet, konkurrens och globala integration som en stor del av Europas konkurrenskraft bygger på.

Skeptisk hållning

Fredrik Sjögren, policyansvarig för EU-frågor på Svenskt Näringsliv, beskrev debatten som en fråga om hur Europa kan stärka sin ekonomiska motståndskraft utan att försvaga de företag som förväntas åstadkomma den.

– Analysen visar att europeisk preferens skulle ha en betydande prislapp. Svenskt Näringsliv intar därför en skeptisk hållning, sade han och framhöll att varje åtgärd måste utformas snävt för att främja verklig motståndskraft och samtidigt begränsa skadorna på konkurrens, investeringar, innovation och handel.

Morten May Hansen, seniorekonom på Copenhagen Economics, presenterade de viktigaste resultaten från deras analysarbete, som låg till grund för Svenskt Näringslivs policyrekommendationer. Hansen sade att effekterna i hög grad skulle bero på vilka länder som omfattas av definitionen av unionsursprung eller partnerland. Han varnade för att preferenskriterier kan medföra betydande kostnader för företag och offentlig sektor, samtidigt som högre priser, kvalitetsbegränsningar och minskad innovation kan försvaga EU:s konkurrenskraft.

Regelefterlevnaden kan bli kostsam

Från fordonssektorn uppmanade dr Nils-Gunnar Vågstedt på TRATON beslutsfattarna att anpassa ursprungsreglerna till verkligheten i globalt integrerade leveranskedjor. Att bygga upp ny europeisk kapacitet – till exempel för batterier – tar tid, konstaterade han. Även regelefterlevnaden kan bli kostsam: en lastbil från Scania innehåller omkring 20 000 komponenter, vilket kan göra ursprungskontroller till en mycket omfattande administrativ uppgift.

Karl Pihl från Volvo Group lyfte att man upplever en svår global konkurrenssituation. Han menade att förslaget kan vara nödvändigt för att möta en ojuste konkurrens, men att utformningen blir avgörande. Av kostnadsskäl har Volvo Group förlagt sammansättning av bussar till Egypten. På grund av föreslagna krav på slutlig sammansättning av fordon inom EU riskerar man att bli utestängd från EU:s upphandlingsmarknad, trots att stora majoriteten av bussens värde härstammar från EU.

Fabian Wendenburg från den tyska industrifederationen BDI sade att europeisk preferens inte bör bli ett standardinstrument i EU:s industripolitik. Europa måste visserligen bemöta orättvis konkurrens från statsstödda företag i tredjeländer, men IAA bör enligt honom utformas noggrant och vara tillräckligt enkel för att inte bli ännu en byråkratisk börda. På BDI är man orolig för att den europeiska preferensen i IAA ska bli en vägledning eller en mall för andra politikområden och instrument, såsom Chips Act eller Innovation Act och att det därför är angeläget att få det rätt just här. Han varnade också för att stöta bort handelspartner och föreslog att väl utformade krav på reciprocitet i stället skulle kunna förbättra europeiska företags tillträde till exportmarknader.

Alltför omfattande skydd kan slå mot konkurrenskraften

Fabian Wendenburg medgav att motståndskraft och den gröna omställningen inte kan uppnås utan kostnader, särskilt som den tyska industrin redan minskar antalet arbetstillfällen. Men han varnade för att ett alltför omfattande skydd av industrin kan göra den mindre konkurrenskraftig.

Antoine Mathieu Collin, gästforskare vid Bruegel, lyfte fram svårigheten att samtidigt driva på utfasningen av fossila bränslen, stärka motståndskraften och värna konkurrenskraften. De kortsiktiga kostnaderna för att införa krav på europeisk preferens skulle enligt honom uppstå genom anpassningar av leveranskedjorna. På längre sikt finns en risk för svagare innovation när europeiska företag blir mindre globalt engagerade.

Behov av rättssäkerhet

Behandlingen av partnerländer lyftes fram som en annan viktig fråga.

Kim Watts från AmCham EU efterlyste rättslig säkerhet om vilka länder som skulle likställas med unionsursprung och varnade för att långsiktiga investeringsbeslut kan påverkas negativt om Europeiska kommissionen får ändra listan genom delegerade akter.

Fergus McReynolds från British Chamber of Commerce EU sade att bestämmelserna också kan vara svåra att förena med handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien om Storbritannien inte får status som partnerland, med tanke på den djupa integrationen mellan brittiska och europeiska leveranskedjor. Han och Kim Watts framhöll förutom behovet av rättssäkerhet också att den andra sidan av myntet som är investeringssäkerhet. Och att det inte bara handlar om att skydda och stimulera investeringar inom EU, utan också EU-företagens investeringar utanför EU. Båda efterlyste regelbundna, inbyggda översyner av lagstiftningen.

Diskussionen, som modererades av POLITICO-journalisterna Francesca Micheletti och Jordyn Dahl, visade på samsyn i en fråga: motståndskraft kan kräva åtgärder, men att stänga ute konkurrens riskerar att medföra varaktiga kostnader för den europeiska industrin.