VALET 2026

Plånbokslöftena haglar inför valet – här är valfläsket störst

En ny genomgång visar inom vilka områden partierna lovar mest och vilka frågor som fått störst genomslag hos väljarna. ”Får ta med en nypa salt”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Plånbokslöftena haglar i valrörelsens slutspurt. Sammantaget utlovar partierna omkring 70 förslag som får direkt effekt på hushållens ekonomi, enligt en sammanställning från SEB.

– Det är anmärkningsvärt att de här löftena kommer i en tid när hushållens köpkraft är rekordstark. Under de senaste mandatperioderna har den här typen av förslag oftare kommit i skarpa lägen, kopplade till kriser eller ett svagare konjunkturläge, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández till TN.

Går i rätt riktning

Det står i stark kontrast till nuläget, med en expansiv budgetpolitik samtidigt som tillväxten prognostiseras till 2,7 procent i år och 2,9 procent nästa år och hushållens köpkraft beskrivs som rekordstark.

– När så mycket går i rätt riktning borde det motivera färre åtgärder, säger Américo Fernández.

Psykologiska faktorer kan vara en förklaring till varför plånbokslöftena fortsätter att vara politiskt relevanta, tror han.

– Om man frågar allmänheten hur de upplever ekonomin eller inflationen tror jag att många fortfarande känner att ekonomin är ansträngd. Plånboksutrymmet har förbättrats, men det negativa och pessimistiska ligger fortfarande nära i minnet, säger han.

Upplevd inflation mycket högre

Det illustreras i Konjunkturbarometern, där Konjunkturinstitutet (KI) månadsvis mäter hushållens syn på ekonomin och deras upplevda inflation.

– Då svarar man åtta, nio, ibland tio procent, trots att KPIF ligger på mellan 0,7-2,1. Det är alltså långt ifrån den faktiska utvecklingen, säger Américo Fernández.

”I min roll som privatekonom har jag nog aldrig fått så många frågor om vad som händer med matpriserna, räntorna, drivmedlet och elen”

En annan förklaring är att plånboksfrågor tar stor plats i den mediala debatten och då vill politikerna ha något konkret att erbjuda.

– I min roll som privatekonom har jag nog aldrig fått så många frågor om vad som händer med matpriserna, räntorna, drivmedlet och elen. Så fort något händer får plånboksfrågorna ett enormt genomslag i medierna, och det tror jag att politikerna ser, säger han.

Sannolikheten att respektive parti kan infria alla sina löften är dock låg sett till dagens reformutrymme. Enligt Konjunkturinstitutet finns i snitt 24 miljarder kronor i reformutrymme per år, vilket exempelvis motsvarar den årliga kostnaden för en halverad matmoms.

– Det går såklart att dra ner kostnader på ett område för att finansiera något annat, men det är svårt att tro att man ska göra mer än 25–30 miljarder kronor i ofinansierade reformer i det här läget i ekonomin, säger han.

I takt med att vi nu ser flera löften som anges i fasta nominella belopp kommer de också prisjusteras över tid. Annars riskerar värdet att urholkas av inflationen, förklarar Américo Fernández.

– Vi kan se det på löften som redan ligger på bordet. Sänkta drivmedelsskatter och halverad matmoms är exempel på tillfälliga åtgärder som riskerar urholkas om de inte förlängs eller justeras. Annars kan inflationen äta upp värdet och göra det betydligt dyrare än i dag, säger han.

En utgift som vi kan räkna med oavsett valutgång är en uppräkning av barnbidraget, som inte har höjts sedan 2018 och därför har urholkats av inflationen.

Kan bli förhandlingskort

Då långt ifrån alla åtgärder kommer att bli verklighet tror Américo Fernández att plånbokslöftena blir viktiga förhandlingskort i en potentiell regeringsbildning.

– Oavsett vilka som vinner valet blir det en koalitionsregering. Då kommer det att krävas hårda förhandlingar för att få igenom de här frågorna.

”Budgetutrymmet är begränsat, så ett parti kan välja att gå ut hårt med en valfråga för att visa: så här mycket kan det kosta att bilda regering med oss”

Han lyfter som exempel ett scenario där S och C skulle bilda en oppositionsregering. Då kan S krav på förändrat karensavdrag och C:s krav på sänkta arbetsgivaravgifter bli viktiga förhandlingskort.

– Budgetutrymmet är begränsat, så ett parti kan välja att gå ut hårt med en valfråga för att visa: så här mycket kan det kosta att bilda regering med oss, säger han.

TN:s översikt av vallöftena visar att majoriteten av partiernas löften rör skatter och pensioner. Men det skiljer sig stort i hur enkla förslagen är att genomföra. Skatter beskrivs som en ”lågt hängande frukt”, medan förändringar i pensionssystemet är betydligt mer komplexa, förklarar Américo Fernández.

– Att få igenom skatteförändringar kräver ingen bred parlamentarisk överenskommelse. Så länge en regering har stöd för sin budget är den typen av förslag fullt genomförbara på kort sikt. Det gäller även vissa pensionsförslag, till exempel skattesänkningar för så kallade jobbonärer, personer över 65 år som fortsätter arbeta.

Svårare med pensioner

Men det är betydligt svårare att få igenom förändringar i själva pensionssystemet, som att höja pensionsavgiften eller införa nya modeller, exempelvis Socialdemokraternas förslag om en ”arbetarpension”.

– Så fort du är inne och förändrar själva pensionssystemet blir det en fråga för pensionsgruppen, där alla riksdagspartier ingår och i praktiken har vetorätt. Det är långt ifrån alla partier som vill höja pensionsavgiften. Därför får man ta pensionsförslagen med en nypa salt, säger han.

Familjepolitiken är ett område där nästan alla partier satsar. Bara SD saknar förslag på området.

– Det är definitivt en prioriterad målgrupp. Det beror förmodligen på det vi pratade om tidigare: barnfamiljer tenderar att lägga en större andel av sin inkomst på konsumtion och blir därför en viktig målgrupp, säger han.

”Det är överraskande att konkurrenskraftsfrågorna för svensk ekonomi får så lite fokus”

Trots att debatten om energipriser och näringslivets villkor har gått hög i spåren av geopolitiska risker finns relativt få löften på de områdena.

– Det är överraskande att konkurrenskraftsfrågorna för svensk ekonomi får så lite fokus. De är kanske inte några valvinnare i det korta perspektivet, men för Sverige som helhet är de oftast viktigare än en mindre skattesänkning eller ett höjt barnbidrag, säger Américo Fernández.