FRIHANDELNS FRAMTID

Rapport: Så mycket tjänar Sverige på EU:s nya frihandelsavtal

EU:s nya frihandelsavtal kan öka Sveriges BNP med lika mycket som kostnaden för så gott som hela föräldraförsäkringen eller halva kostnaden för rättsväsendet, visar en ny rapport. Men då krävs det att politikerna gör sin del. ”Man kan inte ligga i hängmattan och tro att ett avtal fungerar av sig självt”, säger handelsexperten Henrik Isakson till TN.

Hur mycket större är Sveriges och EU:s BNP år 2035 om EU:s nya frihandelsavtal kommer på plats jämfört med om de inte gör det? Det är huvudfrågan i den nya rapporten ”EU:s frihandelsavtal: effekter på handel och tillväxt”, som tagits fram av Svenskt Näringsliv i samarbete med Copenhagen Economics.

Rapporten har utgått från effekterna av EU:s tidigare frihandelsavtal och räknat ut vad de kan motsvara för de avtal som precis har trätt i kraft, blivit signerade eller som är aktuella för slutförhandlingar. Det rör sig om avtalen med jättemarknaderna Mercosur i Sydamerika och Indien, men också om avtal med en rad länder i Sydsostasien samt Australien och Förenade Arabemiraten.

– Även om man har räknat på specifika avtal så har vad jag vet ingen tidigare räknat ut effekten på helheten av alla de avtal som ligger på bordet just nu, säger Henrik Isakson, handelsexpert på Svenskt Näringsliv och en av rapportförfattarna.

”Låter vi bli att ha de här avtalen så kommer den här BNP-ökningen aldrig att infinna sig.”

Genom att räkna på både export och import, och både varor och tjänster, har rapportförfattarna kommit fram till att EU:s BNP till följd av avtalen kan öka med 108 miljarder euro per år från 2035. Motsvarande siffra för Sverige är 40 miljarder kronor.

För att sätta det i perspektiv så motsvarar det enligt rapporten mer än hela den samlade kostnaden för barnbidraget (32,5 miljarder) eller nästan hela kostnaden för föräldraförsäkringen (47,8 miljarder), eller halva kostnaden för rättsväsendet (78,3 miljarder).

– Eftersom exporten och importen ökar så ger det tillväxteffekter. Det leder rakt in i den svenska ekonomin och höjer vår BNP. Men låter vi bli att ha de här avtalen så kommer den här BNP-ökningen aldrig att infinna sig.

”Siffrorna är underskattade utifrån vad den riktiga effekten blir på sikt.”

Eftersom avtalen ser olika ut och implementeras vid olika tidpunkter är det svårt att säga exakt hur hög tillväxten kommer att bli. Men även om 40 miljarder är i det högre spannet av beräkningarna, så finns det samtidigt aspekter av avtalen som inte går att kvantifiera.

Den viktigaste är enligt Henrik Isakson att modellen inte fångar upp de utländska direktinvesteringar som väntas till följd av den ökade ekonomiska aktiviteten. En annan aspekt som inte syns i kalkylen är till exempel de vinster som uppstår när länder öppnar upp sina upphandlingsmarknader.

– Det finns också en viktig psykologisk effekt – det har gjorts forskning om det tidigare – som visar att så fort ett avtal är färdigförhandlat och det kommer ut i media och man pratar mycket om det, så leder det i sig till ökad handel, för det skapar momentum och intresse i näringslivet och får fler företag att våga expandera sin handel med de nya partnerländerna, säger Henrik Isakson.

– Så jag skulle ändå säga att siffrorna är underskattade utifrån vad den riktiga effekten blir på sikt.

Viktiga vinster på importsidan

De nya frihandelsavtalen väntas dessutom i de flesta fall få ännu större betydelse för de andra marknaderna, inte minst Mercosur och Indien, som nu får helt nya möjligheter att handla med EU.

– Det beror på att vinsterna i huvudsak kommer via importen och inte exporten. De här länderna, som är relativt slutna marknader i dag, kommer enligt avtalet att behöva öppna upp sig och därmed kunna importera mer från oss. Och det kommer faktiskt att gynna dem mer än oss. När det kommer in nya produkter och tjänster och ny teknik och innovation ökar det konkurrenstrycket i ekonomin.

– Så det är en viktig lärdom för oss också, att det finns en risk att vi underminerar effekterna av avtalen om vi inför en massa olika nya handelshinder. Man måste ha i bakhuvudet att det finns viktiga vinster med importen.

Garanterar långsiktighet

Utöver att de nya avtalen väntas generera tillväxt så är de också viktiga för att öka EU:s motståndskraft och minska beroendet av framför allt USA och Kina. Avtalen innebär nämligen både möjlighet till mer diversifierade handelskedjor och ökad förutsägbarhet kopplat till fler marknader.

– En viktig aspekt av avtalen är försäkringsaspekten, att parterna lovar att nu sänker vi handelshindren till en viss nivå och där stannar det. Just det där med att det stannar är nästan ännu viktigare än sänkningen i sig.

– Man kan fråga sig varför vi ska ha ett frihandelsavtal med ett land som Förenade Arabemiraten när de inte har några tullar i dag heller. Men då är meningen att avtalet ska garantera att det förblir på samma sätt så att företagen ska kunna planera långsiktig verksamhet.

I Sverige finns sedan länge ett starkt stöd för frihandeln, men på andra håll i Europa kan det se annorlunda ut. I diskussionerna om Mercosuravtalet positionerade sig till exempel Frankrike och Polen som minst sagt skeptiska, och varken Mercosuravtalet och avtalet med Indien har röstats igenom i EU-parlamentet ännu.

”Man måste ta det på allvar.”

Om den förväntade tillväxten ska bli verklighet krävs det förstås att avtalen röstas igenom, men de måste också implementeras. I det arbetet är sänkandet av tullar egentligen den enkla delen, menar Henrik Isakson.

– Allt annat kräver kontinuerligt arbete. Man kan inte ligga i hängmattan och tro att ett avtal fungerar av sig självt, utan det kräver kontinuerliga kontakter mellan myndigheterna i de aktuella länderna för att det inte ska uppstå olika handelshinder för att man till exempel administrerar system på olika sätt. Det finns en massa handelshinder som kan uppstå oavsiktligt eller avsiktligt och de kommer inte att försvinna av sig själv utan det kräver aktivt arbete.

– Om man inte gör det här arbetet, så att man helt enkelt inte gör vad som faktiskt står i avtalet, då blir förstås vinsterna mycket mindre. Så man måste ta det på allvar.