DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Ny rapport: Därför väntar skattehöjningar efter valet
Omfattande skattehöjningar kan vänta efter valet, enligt en ny rapport av Adam Daneli på Timbro, som har analyserat de olika partiernas ekonomiska politik. ”Kan inte minnas att det har varit en valrörelse med så här stora skattehöjningar på många år", säger han till TN.
Även om finansminister Elisabeth Svantesson (M) i vintras konstaterade att reformutrymmet för nästa mandatperiod i princip är slut så är valrörelsen full av ofinansierade satsningar. Det menar Adam Danieli, idéchef på Timbro, som i en ny rapport gått igenom partiernas förslag och hans slutsats är att den kommande mandatperioden kommer att innebära en rad skattehöjningar.
– Det finns alltså inga marginaler som kommer att kunna användas till nya satsningar, men samtidigt har vi en valrörelse där många löften om nya reformer presenteras.
Han pekar ut att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna bland annat vill höja flera bidrag, slopa karensavdraget och öka satsningar på bland annat industrisubventioner och bistånd. Dessutom vill de se någon form av ny statlig investeringsbank.
– Det finns inget som är gratis och nu finns det inget reformutrymme för kommande mandatperiod, vilket fick oss att vilja undersöka vilka skattehöjningar som kommer att krävas framöver.
I rapporten har Timbro utgått från regeringens budgetproposition för 2026, 2026 års ekonomiska vårproposition och senare förslag under första halvåret 2026. I den framgår att Socialdemokraternas budgetmotion innebär 27,2 miljarder kronor högre utgifter 2026, Vänsterpartiets 65 miljarder, Miljöpartiets 136,3 miljarder och Centerpartiets 5,0 miljarder kronor lägre utgifter.
– Man ska också komma ihåg att det är siffror som inte inkluderar höjt bistånd eller slopat karensavdrag, som ingår i både S och V:s faktiska budgetförslag.
Samtidigt ska den tillfälligt sänkta matmomsen och de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga upphöra under 2027. Tillsammans kommer de skapa ett 26,8 miljarder kronor högre skatteuttag från 2028.
– Det är rätt rejäla höjningar och jag kan inte minnas att det varit en valrörelse med så här stora skattehöjningar på många år, utan då får man gå tillbaka till 90-talet för att hamna på samma nivåer.
”Valrörelsen har varit ovanligt fläskig”.
Han menar att det, trots att nästa mandatperiod kan komma att bli den finanspolitiskt stramaste på länge, så finns det en känsla i valrörelsen av att statskassan är full.
– Den här valrörelsen har varit ovanligt fläskig med tanke på att Tidöpartierna har gjort en del tillfälliga skattesänkningar.
– Sedan är det klart att många partier lovar olika saker i en valrörelse, men då är baktanken att det ska finansieras med reformutrymmet. Men nu finns inte de marginalerna längre. Det är där det skaver.
Enligt regeringens plan så kommer de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga och den tillfälligt sänkta matmomsen att upphöra under 2027.
– Men det finns inget så permanent som en tillfällig skatteförändring. I regel brukar tillfälliga skatteförändringar bli permanenta så jag har väldigt svårt att se att Tidöpartierna skulle höja matmomsen om de fick förnyat förtroende.
Han menar att sänkningen av matmomsen presenterades som tillfällig var ett strategiskt beslut för att undvika ytterligare kritik om att frångå det finanspolitiska ramverket.
– Hade man gått till val på att permanent sänka matmomsen så hade det varit alldeles för lätt att skjuta ned det från oppositionens sida och peka på att regeringen övertrasserar.
– Men om man säger att det är tillfälligt och att det kommer en skattehöjning som kommer att lösa finansieringen framöver, så blir det lättare att komma undan med det.
Samtidigt är det strategiskt otaktiskt ur ett borgerligt håll att sänka skatter tillfälligt, anser han.
– Om man vill sänka skatterna, ska man väl sänka skatterna? Då skulle man också tvinga en eventuell ny socialdemokratiskt ledd regering att höja skatten på mat. Men nu har man i stället gjort det lättare genom att själv föreslå att den ska höjas.
”Har tagit försvarsupprustningen lite på krita”.
Under 1990-talet befann sig den svenska ekonomin i en djup ekonomisk kris, med ett stort budgetunderskott och en snabbt växande statsskuld. För att ta sig ur den infördes ett ramverk för statsbudgeten.
Det finanspolitiska ramverket består av fyra budgetpolitiska mål: ett utgiftstak för staten, ett krav på kommuner och regioner att ha en god ekonomisk hushållning och balans i budgeten, ett skuldankare för den offentliga sektorn samt ett överskottsmål för hela den offentliga sektorns finansiella sparande.
I den senaste årsrapporten från det finanspolitiska rådet fick regeringen kraftig kritik, bland annat på grund av att rådet menar att det varit problematiskt att man lånat pengar till utbyggnaden av försvaret. Adam Danieli lyfter fram att det finns stora skillnader mellan Ukraina-stödet och upprustningen av försvaret.
– Ukraina-stödet är precis en sådan tillfällig utgiftsökning som det finanspolitiska ramverket tar höjd för.
– Men att rusta upp försvaret för att nå Nato-målet innebär ju en permanent högre utgiftsnivå.
Problemet är att alla partier står bakom försvarsupprustningen så det finns ingen politisk konflikt om hur det ska finansieras, konstaterar han.
– Man har ju tagit försvarsupprustningen lite på krita kan man säga.
”Det demokratiska samtalet blir lidande då det är så oklart hur olika saker ska finansieras”.
Finansieringen av försvaret har skapat en oro för framtiden för det finanspolitiska ramverket, enligt Adam Danieli.
– Det finanspolitiska ramverket är otroligt viktigt för Sverige och har gjort att Sverige har bättre finanser än resten av Europa. Innan vi hade det här ramverket så var vi Europas sjuka man men nu har det gjort att vi har otroligt starka offentliga finanser.
– Jag är orolig för att det finanspolitiska ramverket inte överlever nästa mandatperiod. I stället kan man börja se försvarsupprustningen som är lite av en murbräcka till att göra större avvikelser och börja låna mer vidlyftigt.
Därför är stora skattehöjningar att vänta och det är bistert när reformer utlovas som saknar finansiering, konstaterar han.
– Det kommer alltid vara så i en valrörelse att man slänger ur sig saker som inte kanske är utrett. Men jag tycker att vi nu har en situation där det demokratiska samtalet blir lidande då det är så oklart hur olika saker ska finansieras.
Människor har vant sig vid att staten kunnat visa på stora ekonomiska satsningar efter flera år av bland annat pandemi, hög inflation och ett säkerhetspolitiskt känsligt läge.
– Statsmakten kan ju vara väldigt generös i lågkonjunktur och agera offensivt. Men nu när det vänder i ekonomin så blir det paradoxalt nog så att staten måste agera stramare.
– Även om människor är kvar i tankesättet att vi kan satsa så måste vi kunna ifrågasätta var pengarna ska komma ifrån.
