VALET 2026

Först ut att rösta - svenskar i utlandet

I varje jämnt val riktas blickarna mot utlandssvenskarnas röster.

Men dramatiken handlar framför allt om att rösterna räknas sent, inte om att gruppen är stor och brukar ha ett avgörande inflytande.

– Det finns lika många som heter Kerstin, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

Den 30 juli, på torsdag, får svenskar som flyttat utomlands börja rösta i det svenska valet.

Flera partier uppger att de i år satsat på att locka väljargruppen, som tidigare haft ett lågt valdeltagande. Bland annat har SD riktat sig mot svenskar på spanska Solkusten, och M och MP har kampanjat i London.

Utlandssvenskarna är runt 220 000 personer och gruppen sägs kunna avgöra val. Men det beror främst på att de flesta utlandsröster räknas först efter valnatten - inte på att väljargruppen i sig är så pass stor att den vanligtvis är utslagsgivande.

”Brokig grupp”

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är utlandssvenskarna en relativt liten grupp, med bara cirka 30 procents valdeltagande.

– Det är en väldigt brokig och speciell grupp. Det är allt från skatteflyktingar till studenter, säger han.

Han uppskattar att det rör sig om cirka 70 000-80 000 röster i årets val.

– Det finns lika många som heter Kerstin, och det motsvarar ungefär lika många röster som kommer in från Jämtlands län.

Anledningen till att uppmärksamheten ändå riktas mot utlandssvenskarna är framför allt att deras röster räknas sist, säger han.

– De är med i den mandatpingis som kan bli efter valet. Men då går de in i en väldigt stor hög med röster där även sent inkomna förtidsröster från Sverige ingår.

Det finns inga aktuella uppgifter om hur utlandssvenskar röstar eftersom deras röster inte redovisas separat. Den senaste undersökningen, från 2014, visade att de röstar mer höger än genomsnittsväljaren. Men Ekengren Oscarsson bedömer att det inte är en särskilt stor majoritet.

Barnfamiljer viktigare

Det senaste valet, 2022, var det tredje jämnaste valet i Sveriges demokratiska historia, enligt professorn. Tidöpartierna vann till slut med runt 46 000 röster över de rödgröna.

– I ett sådant väldigt väldigt jämnt läge skulle man kunna peka på att det var utlandsrösterna som tippade över vågskålen. Men det brukar inte vara så jämnt.

Han säger att det antagligen är betydligt viktigare hur grupper som barnfamiljer eller förstagångsväljare röstar.

– Förstagångsväljarna är över 400 000. Det är mångdubbelt fler än de röster vi förväntar oss från utlandet.