TULLKRISEN

EU laddar för handelskrig mot Kina – ”Svenska jobb hotas”

Efter att Europas kanske största frihandelsvänner Tyskland och Sverige svängt i frågan gör sig EU redo att sätta in hårdare handelsrestriktioner mot Kina. ”Risken är att hela industrier slås ut”, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Ingen vill ha handelskrig. Men något måste göras för att den kinesiska ångvälten inte ska mosa stora delar av europeisk industri.

EU ska nu vässa sina motåtgärder och kanske mejsla fram nya tuffare verktyg. Samtidigt förbereder sig europeiska företag på vedergällning från Kina – som tveklöst kommer.

Statsminister Ulf Kristersson anser att Europa måste agera för att stoppa den kinesiska framfarten.

– Svenska jobb hotas absolut, säger han.

– Risken är att hela industrier slås ut. Det finns andra länder som är mer exponerade än Sverige. Länder som producerar bulkstål, till exempel. Och de som har en större bilindustri i delvis andra segment är mer utsatta.

Europa i beroendeställning

På EU-toppmötet i midsommar var premiärministrar och presidenter eniga i analysen om hotbilden. Kina exporterar sin statssubventionerade överproduktion till mycket låga priser. Det gäller allt från superbilliga konsumtionsvaror i småpaket till avancerad teknologi, som elbilar och robotar. 2025 sköt EU:s handelsunderskott i höjden till rekordet 360 miljarder euro.

Samtidigt skaffar sig Kina dominerande ställningar för kritiska produkter som sätter Europa i en farlig beroendeställning. Europeisk industri, inklusive försvarsindustrin, har drabbats av störningar i leveranskedjor av kinesiska exportrestriktioner för sällsynta jordartsmetaller och permanentmagneter. Det blir också allt svårare för europeiska företag att få tillträde till den kinesiska marknaden. Det mycket gamla problemet består att kineser tar lätt på immaterialrätt.

Den ökade samsynen i EU beror på att de största frihandelsvännerna Sverige och Tyskland har svängt.

– Vi har kommit till en punkt där det inte är läge att visa naivitet inför orättvis konkurrens från kinesiska aktörer, säger Ulf Kristersson.

Tyskland i kris

För Tyskland har Kina gått från att vara en lukrativ exportmarknad för tyska kvalitetsprodukter till en framgångsrik konkurrent för just dessa produkter. Ett dubbelt slag. En halv miljon tyska industrijobb har gått förlorade de senaste åren. Volkswagen tillkännagav just att 100 000 jobb ska bort och fyra fabriker läggas ned. Allt beror inte på Kina, men en hel del. (Europa brottas som bekant även med bland annat höga energipriser, svag produktivitet och överreglering.)

”Vi måste försvara vår industriella bas.”

I första hand vill EU:s ledare fortsätta dialogen med Kina i hopp om att få till en förändring. Men om det inte hjälper är den absoluta majoriteten av medlemsländerna beredda att skärpa EU:s handelspolitik.

I slutet av juni höll EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič ett första möte med Kinas handelsminister Wang Wentao i syfte att balansera den skeva handeln.

– Vi måste försvara vår industriella bas och trycka på för lika villkor globalt så att våra företag får en rättvis chans att konkurrera, sa Maroš Šefčovič.

Han satte oktober som tidsgräns för ”påtagliga framsteg” i samtalen. Kruxet är att Kina vill att samtalen ska gå i motsatt riktning, att EU drar tillbaka de skydd som införts tidigare. Det gäller till exempel att kinesiska företag inte får delta i upphandlingar eller köp upp europeiska företag inom känsliga branscher.

Sedan 2023 är EU:s linje att minska riskerna i relationen med Kina – inte skära av alla band. ”De-risking, not decoupling”, heter det på engelska. Förhållandet är komplext. Kinas ses som en nödvändig partner i klimatarbetet, som en konkurrent inom ekonomi och handel och som en rival när det gäller politiska system. En stor kontrovers med Kina är landets stöd till Ryssland i kriget mot Ukraina

Kina är väsensskilt

Även i Europaparlamentet har den varma frihandelsvännen Karin Karlsbro (L) ändrat sig. Hon är vice ordförande i utskottet för utrikeshandel. Till hennes glädje har EU slutit flera nya stora frihandelsavtal på senare tid, som Indien och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). Men handeln med Kina är något helt annat.

– I den nya geopolitiska verkligheten behöver vi se handelspolitiken på ett nytt sätt. Som frihandelsvän tycker jag att det ska vara ordning och reda i handeln, säger hon.

– Kinas aggressiva beteende bryter mot spelreglerna. Det är viktigt att sortera ut detta från den allmänt protektionistiska vågen.

I Europaparlamentet står de stora traditionella partierna bakom frihandeln -- från socialdemokrater till motsvarande svenska moderater. Det är ytterkanterna till höger och vänster som är emot, säger Karin Karlsbro.

Hon var själv parlamentets chefsförhandlare för förordningen som ska skydda europeisk stålindustri mot prisdumpad kinesisk överproduktion. Den tullfria kvoten sänktes från den 1 juli med 47 procent till 18,3 miljoner ton per år. Tullen däröver höjdes från 25 procent till 50 procent.

”Jag tycker att man skulle chockhöja tullarna med 100 procent för varor från Shein och Temu.”

Karin Karlsbro rasar också mot kinesiska småpaket från sajter som Shein och Temu under 50 euro i värde. Nästan 6 miljoner paket vällde in ifjol.

– Hela deras affärsidé är att bryta mot EU:s regler. Det kan vara miljöregler, säkerhetsregler eller marknadsföringsregler. Varje brott för sig är inte så allvarligt. Men ser man helheten kringgår de våra regler systematiskt.

Vid halvårsskiftet införde EU en tull på 3 euro per varugrupp i paketen.

– Jag tycker att man skulle chockhöja tullarna med 100 procent för varor från Shein och Temu, säger Karin Karlsbro.

Vissa regelbrott är grövre och kräver kraftigare åtgärder. Bland varorna har funnits kläder, skor, smycken och barnleksaker som utsöndrar giftiga ämnen. Billig elektronik saknar grundläggande säkerhetsskydd och Shein har sålt barnlika sexdockor på sin sajt.

Arsenalen mönstras

I EU:s befintliga arsenal finns möjlighet att införa tullar mot dumpning och importvaror som understöds statsstöd. Skyddskvoter kan sättas in då importen av en produkt plötsligt ökar kraftigt.

Om kinesiska företag vinner offentliga upphandlingar med hjälp av statsstöd kan de stoppas. Så har skett med en kinesisk underleverantör vid bygget av en ny tunnelbanelinje i Lissabon.

Det kraftigaste handelspolitiska verktyget är den så kallade bazookan, antitvångsinstrumentet. När ett land utanför EU utsätter ett EU-land för politiska påtryckningar kan unionen införa omfattande restriktioner mot landet inom varuhandel, tjänster och investeringar. Bazookan har dock aldrig använts.

Sedan finns möjligheter att förbjuda kinesiska uppköp i känsliga branscher som högteknologi och försvar. För någon månad sedan stoppade även kommissionen av energiprojekt som använder växelriktare för batterier och solpaneler från Kina och andra högriskländer.

”Det grundläggande problemet är hela Kinas ekonomiska modell.”

EU-toppmötet gav kommissionen i uppdrag att utreda om dessa verktyg kan vässas och om nya vapen ska tas fram. Bland idéer om nya instrument finns att styra inköp från europeiska myndigheter och företag mot diversifiering och därmed minska beroendet av ett land.

Karin Karlsbro är övertygad om EU:s uppfinningsrikedom. I handelsavtalet med USA fick Europaparlamentet in klausuler om att EU ska häva sina tullsänkningar om president Donald Trump bryter mot avtalet eller hotar ett EU-land, som Danmark om Grönland.

Tar Europas företag smällen?

Business Europe, den europeiska arbetsgivarorganisationen där Svensk Näringsliv ingår, instämmer i den stigande oron. Obalansen i handeln med Kina är en av de absolut viktigaste frågorna för europeiska företag. Dialog är att föredra, men EU måste förbättra hur nuvarande handelsinstrument används innan man överväger om nya behövs, säger Sofia Bournou, senior rådgivare på Business Europe.

– Det grundläggande problemet är hela Kinas ekonomiska modell. Den är mycket exportorienterad och baseras på statliga stöd i olika former, säger hon.

– Modellen är heller inte uthållig i längden. För att säga det rakt på sak: Om du dödar konkurrensen, vem ska du då sälja till om några år?

Europa behöver ha en diskussion om vilka områden som är strategiskt viktiga -- som bör skyddas -- och vilka områden som inte är det, säger hon.

Ett problem med nuvarande skyddsinstrument, som antidumpningstullar, är att de tar lång tid att aktivera. Ofta kommer de på plats för sent när produktionen redan har lagts ner och företag stänger. Dessutom har kravet på ömsesidighet i offentlig upphandling bara använts en gång, säger Sofia Bournou.

Kina har varnat för ”resoluta motåtgärder” om EU siktar in sig på kinesiska företag. Dit hör ett EU-förslag om europeisk preferens i offentlig upphandling.

– Vi förväntar oss kinesisk vedergällning vilka åtgärder EU än vidtar. Det är ett faktum att det kommer att ske, säger Sofia Bournou.

”Det handlar också om att visa att Europa inte nöjer sig med ständiga dialoger utan handling.”

Då blir frågan, enligt Business Europe, vem som ska bära kostnaderna och hur de delas mellan företagen och EU-länderna, Ibland sker vedergällningen helt öppet och ibland är det mer subtil diskriminering. Ibland drabbas helt andra branscher än de som skyddas. När EU införde antistatsstödstullar på kinesiska elbilar svarade Kina med tullar på cognac, fläsk och mejeriprodukter.

Hotet om vedergällning innebär att alla EU-länder är mycket försiktiga och gärna gömmer sig bakom kommissionen. En kinesisk råsop kan slå hårt mot ett enskilt företag eller ett land. Kinas tydliga taktik är söndra och härska. EU försöker möta det med att enighet ger styrka.

Ulf Kristersson är medveten om att Kina kan sätta in motåtgärder.

– Sånt händer. Det handlar också om att visa att Europa inte nöjer sig med ständiga dialoger utan handling.