Koncern-vd vill se hårdare näringslivsdebatt – ”Kan bli världens rikaste land om vi vill”

Nu tar företagarprofilen Christoffer Järkeborn, Nimlas Groups vd, steget in i valrörelsen. Han uppmanar andra företag att göra detsamma. Det går inte att sitta hemma på kammaren och lufta sin frustration över att politiken är långsam, tycker han. ”Låt oss använda den frustrationen för att gå ut och driva på”, säger han till TN.

– Jag tycker att näringslivet har varit alldeles för passivt och försiktigt.

Christoffer Järkeborn är vd på installationskoncernen Nimlas Group, och tidigare stabschef på Justitiedepartementet för alliansregeringen. Han tycker att företagsledare borde ta mer plats i debatten och driva på i frågor för ett förbättrat näringsliv och ökad tillväxt.

– När jag träffar entreprenörer har de mycket bra idéer och är frustrerade över att politiken är långsam, att det är för mycket byråkrati och att det är för höga skatter. Låt oss använda den frustrationen för att gå ut och driva på, säger han.

Själv efterfrågar han vad han kallar rejäla reformer för ökad tillväxt. Han tycker att Sverige har för låg tillväxt samtidigt som den globala konkurrensen ökar och både USA och Kina länge har haft högre tillväxt än Sverige och Europa.

– Jag är oroad över att vi inte växer snabbare.

Vilka frågor specifikt tycker du att näringslivet ska driva?

– Jag tycker att man borde avskaffa den statliga inkomstskatten och halvera bolagsskatten så att vi tar ner skatterna på jobb och företagande. Kollar man på de länder i världen som har hög tillväxt har de mycket lägre skatter på inkomster och företag, säger Christoffer Järkeborn.

Han menar att avskaffandet av den statliga inkomstskatten är självfinansierande, något som stöds av forskare som nationalekonomen Jacob Lundberg, som Tidningen Näringslivet har intervjuat tidigare.

–Det finns inga förlorare på tillväxt. Har vi hög tillväxt som land har vi råd med välfärden, försvaret, rättsväsendet – vi har råd med allt.

Kortare tillståndsprocesser

Christoffer Järkeborn tar även upp frågan om regelförenklingar där tillståndsprocesser och regleringar från EU försämrar möjligheterna för företag att växa. Han vill till exempel ta bort förordningar som CSRD, som innebär krav på företag att hållbarhetsrapportera och dataskyddslagstiftningen GDPR. På nationellt plan handlar det framför allt om att förkorta tillståndsprocesserna.

– Det är helt galet att det tar tio år att få en detaljplan i Sverige. Vi har en stålindustri som vill skapa klimatneutralt stål men som inte får tillstånd för sina investeringar. Det måste man införa tidsfrister för.

”Vi kommer att behöva göra de största förändringarna som vi har sett.”

Den svenska arbetsmarknaden behöver även bli mer flexibel, menar Christoffer Järkeborn. Han bedömer att många bolag framöver kommer att behöva göra sig av med tjänstemän som mitt i livet måste omskola sig. Då behöver det finnas förutsättningar för det.

– Vi kommer att behöva göra de största förändringarna som vi har sett, säger han och tar USA som exempel:

– USA, deras arbetsmarknad fungerar som ett klockhus. Där har bolag redan börjat göra sig av med tjänstemän i större utsträckning – men de får nya jobb. Deras arbetsmarknad är mer flexibel.

Praktiskt lagda barn får inte en chans

Det är inte en amerikansk modell som Christoffer Järkeborn är ute efter. Men han tror framför allt att två saker behöver göras på arbetsmarknadsområdet.

– Vuxna människor kan ställa om fast man har familj och barn. Då måste vi ha omställningsstöd, säger han och menar att det omställningsstudiestöd som finns idag borde sträcka sig till att även omfatta när människor är lärlingar på en arbetsplats och därmed har en lägre lön än vad de hade tidigare.

Det andra han ser är att skolsystemet idag slår ut barn som är praktiskt begåvade men inte har godkänt i svenska, engelska eller matte.

– 15 procent går inte ut grundskolan. De är inte obegåvade utan många är praktiskt begåvade men kommer inte ens in på elprogrammet eller VVS-programmet.

Han menar att det går i rätt riktning på utbildningsområdet men att kravet på godkänt i svenska, engelska och matte borde tas bort liksom högskolebehörigheten i de praktiska programmen. Där skiljer hans åsikt sig från stora delar av övriga näringslivet. Han förklarar:

– Det vi ser i framför allt mindre och mellanstora städer i Sverige, som i Lidköping där jag bor, är att det är högst intagningspoäng för att komma in på elprogrammet. Så de praktiska killarna och tjejerna kommer inte in där för att det är så höga inträdesbetyg.

”Sverige sticker ut negativt.”

Han efterfrågar även ”riktiga” yrkeshögskolor som finns i bland annat Finland.

– När jag jämför Sverige, Norge och Finland sticker Sverige ut negativt när det gäller att utbilda elektriker, rörmokare och praktiskt begåvade. Det är för att de andra länderna har fler yrkesskolor, de låter elever komma in på gymnasiet även om de inte har godkänt och de har bättre lärlingsprogram där företag får betalt för att ta emot lärlingar.

Christoffer Järkeborn kritiserar även förslagen om slopat karensavdraget och förkortad arbetstid.

– Alla förslagen om att ta bort karensavdrag eller att vi ska jobba mindre är helt förkastliga. Vi behöver jobba mer. Det tror jag också är viktigt att vi är ute i debatten och säger: att det här skadar svensk tillväxt. Om man genomför de här reformerna kommer vi att ha mindre pengar till välfärden och försvaret. Vi kommer att bli ett fattigare land, säger han och fortsätter:

– Alla de här enorma försvarssatsningarna, satsningarna på rättsväsendet och behoven i välfärden. Ska vi ha råd med det måste ekonomin växa. Att samtidigt som vi står inför dessa enorma investeringar införa reformer som gör att vi kommer ha en ekonomi som krymper, det är hål i huvudet.

Trots detta är Christoffer Järkeborn positiv inför framtiden och tror att Sverige har goda förutsättningar till ökad tillväxt och ökat välstånd.

– Vi kan bli världens rikaste land om vi vill. Vi har ett fantastiskt företagsklimat, vi har jättestora börsbolag, jättemånga startup-företag, unicorns, bra forskning och en stark ekonomi jämfört med jämförbara länder. Men vi har inte gjort så stora reformer. Den här regeringen har inte heller gjort stora reformer för företagande, tillväxt och arbetsmarknad. Det tycker jag att kommande regering behöver ta tag i.