ENERGIPOLITIK

Banbrytande förändringar på energiområdet: ”Viktigt städjobb”

Regeringens direktiv till länsstyrelserna börjar ge effekt och leder till kraftigt förkortade tillståndsprocesser på energiområdet. Det menar energiministerns främsta rådgivare Maja Lundbäck. ”Arbetet har varit helt avgörande”, säger hon till TN.

Västra Götaland, med Sten Tolgfors i spetsen, har lyckats halvera sina.

I debatten låter det ibland som att Sverige står på ruta ett när det gäller arbetet på energifronten. Tråkigt och helt felaktigt menar landets kanske mäktigaste energiexpert, Maja Lundbäck, som är statssekreterare på klimat- och näringslivsdepartementet och energiminister Ebba Busch rådgivare på området.

– Det är absolut inte sant utan det sker väldigt mycket på alla nivåer. Det är bara att titta på vad energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät gjort för att korta utbyggnadstiden för elnät. Man har kunnat minska ledtiderna med nästan 50 procent bara av att man nu äger frågan och jobbar mer effektivt tillsammans, säger Maja Lundbäck till Tidningen Näringslivet.

– Det är faktiskt en succé som borde lyftas mer. Även om jag förstås är jävig i detta avseende så skulle jag säga att det gjorts ett viktigt städjobb för Sverige AB de senaste åren för att vi ska kunna gå fortare framåt.

Kan det vara så att tillståndsprocesser, om än viktiga, låter så osexiga att de försvinner i det mediala bruset?

– Så kan det vara. Tillståndsprocesserna är helt avgörande för att Sverige ska ta sig framåt på energiområdet och det är en av delarna som regeringen jobbat mest med men som samtidigt blivit minst hörsammat.

– Tidigare har inte energi funnits med i den samhällsplanering som görs från statligt håll men det har vi ändrat på och vi börjar nu se effekter av arbetet.

I juni 2023 gav regeringen länsstyrelsen i uppdrag att titta igenom hur man kan effektivisera tillståndsprocesserna och det har funnits både mandat och resurser.

Den 15 maj kom exempelvis regionala handlingsplaner för elektrifiering in till regeringen från samtliga länsstyrelser.

– Det handlar om hur man ska kunna elektrifiera och möta behovet av energi. Det är rimligt att länsstyrelsen och kommunen äger sin energiplanering i större utsträckning än tidigare. Nu blir man en mer framåtlutad part.

Om du får lyfta något, vad blir det?

– Jag skulle vilja lyfta planeringen som en viktig komponent. Man måste göra förarbetet för att kunna se vart konflikterna finns och väga saker mot varandra.

– Näringslivet plöjer in pengar men får nej alldeles för sent. Vem tar ansvar att prata med Försvarsmakten till exempel? När vi får en mer samlad ingång så får vi ned motpartsrisken och då blir det lättare både för företag och privatpersoner att vara en del av hur energisystemet utvecklas.

Kravet att ha en plan är numera mycket mer tydligt, anser Maja Lundbäck.

– Avsaknaden av en sådan har inte bara lett till nedlagd kärnkraft i södra Sverige utan även nedlagd kraftvärme. Man har inte behövt svara upp mot hur man möter efterfrågan i dag, i morgon eller till och med under kris eller krig. På nationell nivå kan vi inte svara på vad enskilda kommuner behöver utan det behöver en kommun själv ha koll på tillsammans med sin länsstyrelse.

Ett län som gått i bräschen när det gäller snabbare tillståndsprocesser är Västra Götaland.

– Det har fungerat mycket väl och det vill jag hylla dem för. Vi ser en tydlig utväxling där man kommer in tidigare i miljökonsekvensbeskrivningar och man kan fokusera på att få in bättre underlag så att man kan ta ställning till beslut.

Det är imponerande vilka idéer som kommit ut av att börja rota i frågorna – menar Maja Lundbäck.

– Eftersom det här arbetet inte gjorts tidigare så kommer det in en hel del goda underlag och idéer som gör att vi kan bli bättre. Man får en ”bottom up-approach” och ett levande utbyte av idéer.

Hur mycket kan man kapa i tillståndsprocesserna då?

– Jag tror att det beror på vad det är för fråga. Ibland handlar det om svåra avvägningar och då kanske det behöver få ta sin tid. Men vi ser att man lyckats kapa en hel del och det går säkert att kapa ännu mer men det får inte bli så att man börjar runda den demokratiska processen.

– Men jag tycker att det är fantastiska siffror vi sett och jag tror att det finns stor ytterligare potential.

En av de som har mycket goda resultat i arbetet med att korta tillståndsprocesserna är som tidigare nämnt Västra Götalands län med landshövding Sten Tolgfors i spetsen. För deras länsstyrelse är effektiva tillståndsprocesser på energiområdet helt avgörande.

– Vi är ju Sveriges verkstadslän. Volvo har inte bara produktion och en kommande batterifabrik här utan man har också byggt upp ett underleverantörsled och om hela detta led ska bli fossilfria krävs enorma mängder el. Dessutom har vi alla utom ett av Sveriges raffinaderier i länet och ett kemikluster i Stenungsund som också har ambitioner att ställa om. För att inte tala om Nordens största hamn, säger han till Tidningen Näringslivet.

Den nya metodiken som länsstyrelsen jobbar efter har tagits fram över flera år och arbetet har successivt accelererat, förklarar Sten Tolgfors. Långa tillståndsprocesser och krånglig byråkrati funkar inte när det handlar om saker som elnät, fossilfri elproduktion, bostäder, infrastruktur och försvar.

– Omvärlden har förändrats oerhört mycket och det måste vi förhålla oss till. Hantering av målkonflikter är avgörande när Sveriges ska byggas ut och det krävs en strategisk ledning, systematisk metodutveckling och samverkan med näringslivet inom området som miljöprövning, vattenfrågor och samhällsbyggnad.

Arbetet har också gett resultat. Tiden det tar att hantera ansökan, komplettering och yttrande har kraftigt reducerats och totalt sett har man blivit mer än dubbelt så snabba i hela tillståndsprocessen.

Det har också resulterat i konkret utveckling som exempelvis att man kunnat rekommendera regeringen att säga ja till fyra havsbaserade vindkraftsparker som vid full utbyggnad beräknas producera omkring 25 terawattimmar ny fossilfri el per år.

– Det handlar om att lösa målkonflikter och har krävt både strategisk ledning och en ny samverkan med näringslivet, säger han till TN.

– Mycket handlar om att se målkonflikterna tidigt. En tillståndsprocess börjar inte när vi sprättar kuvertet utan vi försöker ha en tidig dialog så att vi undviker den här bordtennismatchen fram och tillbaka. Tidigare gick mycket tid åt till komplettering.

Juristerna kommer nu in tidigt i processen i stället.

– Vi lägger mycket tid innan ansökan kommer in och i stället för att säga nej så försöker vi ställa oss frågan vad vi kan göra för att möjliggöra ett ja. Det är något vi efterfrågar både intern och externt.

Tidningen Näringslivet har vid flera tillfällen rapporterat om exempel där salamandrar och fåglar stoppat planer på stora industrier runtom i landet.

– Hos oss kunde vi lösa målkonflikten genom flytt av salamandrar i stället, berättar Sten Tolgfors.

Ett annat problem uppstod när fiskerinäringen beräknades påverkas negativt av havsbaserad vindkraft.

– Vi har gjort samhällsekonomiska beräkningar för vindkraft kontra fiske och har kunnat konstatera att det är 1-2 dussin arbetstillfällen inom fiskerinäringen som påverkas negativt samtidigt som ungefär 10 000 jobb inom industrin hotas om elen inte är tillräcklig.

– Eftersom vi faktiskt kunnat prissätta samhällspåverkan har vi då också kunnat hitta en väg där vi i stället föreslår kompensation till fiskerinäringen.

Ett vanligt problem är att experterna tenderar att titta endast på sitt område medan lösningen kanske finns på en hel annan avdelning. Detta har Västra Götaland löst genom att samla en mängd olika experter runt samma bord.

– I stället för att vi skickar ut 20 remisser och får tillbaka 15 nej så jobbar vi med att efterfråga kompensatoriska åtgärder som kan möjliggöra ett ja, samt ett teambaserat arbetssätt.

Man utbildar också företag om miljöprövningsprocessen ihop med Västsvenska handelskammaren och man informerar om förändringar i lagstiftningen. Arbetet minskar behovet av att begära kompletteringar från företagen och den tiden kan i stället läggas på handläggning. Man har också regelbundna pulsmöten internt för att stämma av arbetet.

– Om någon handläggare är sjuk finns det också backup-handläggare som kan kliva in så att arbetet med tillståndsprocesserna inte blir stillastående, förklarar Sten Tolgfors.

– Och så har vi jobbat med tidsplaner långt innan det blev obligatoriskt, påpekar han.

Allt som allt anser Sten Tolgfors att statliga myndigheter, kommuner och regioner bör vara lag- och regelstyrda möjliggörare och bidra till att skapa förutsättningar för samhällsinvesteringar, fossilfri elproduktion och elnät.