NÄRINGSFRIHETEN

Därför var avregleringarna avgörande för Sverige – ”Alla problem tenderar att glömmas bort”

De friare marknaderna har stöpt om det svenska välfärdssamhället. Nu finns det en risk att landvinningarna går förlorade när flera partier vill strypa de privata alternativen. ”Det är väldigt lätt att romantisera det förflutna”, säger nationalekonomen Andreas Bergh.

Om välfärden ska säkras måste Sveriges tillväxt öka – om det är de flesta överens. Men när det kommer till hur uppväxten ska uppnås går meningarna isär. Medan en del förespråkar att det offentliga ska göra mer, menar andra att det tvärtom är marknadsekonomi och ett friare näringsliv som är vägen framåt.

Det var temat för seminariet ”Frihet eller kontroll – vad behövs för att stärka Sverige?”, som Svenskt Näringsliv arrangerade i Almedalen.

Författaren Fredrik Johansson är aktuell med boken ”Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier”, som handlar om de avregleringar Sverige har genomfört inom en rad olika områden, som apoteksmarknaden, bilprovningen och finansmarknaden.

Lyckad avreglering

I sin bok beskriver han hur avregleringarna har lett fram till en rad förbättringar, som ökad tillgänglighet och lägre priser. Dessutom har man frångått en ordning där staten inte sällan var den totalt dominerande aktören samtidigt som den utgjorde reglerande myndighet.

– Det område som jag ska säga är absolut viktigast av de här förändringarna är finansmarknaden. Det går icke att överskatta hur destruktiv den svenska regleringen av finansmarknaden var vid den här tiden, säger Fredrik Johansson.

Det är ingen slump att det mellan åren 1945 och 1995 i princip inte fanns några svenska företag som växte och blev riktigt stora, påpekar han.

– Det gick icke att finansiera nya affärsidéer för det rådde i princip permafrost under den här perioden på finansmarknaden.

Han menar att den aktuella debatten om att ”ta tillbaka kontrollen” lämnar en hel del att önska.

– När de som säger att de ska ta tillbaka kontrollen talar om kontroll så är det ofta väldigt vagt vad det är som ska göras. Det är också ganska vagt vad som menas med att ta tillbaka för när man säger att man ska ta tillbaka någonting så ligger det implicit att det fanns en tid då man hade kontroll. Men det är inte som så att de som säger det här säger att ja, men det var jättebra vid något exakt årtal.

Ingen kuppartad process

Fredrik Johansson vänder sig också emot bilden av att tidigare avregleringar skulle ha skett genom någon form av ”kuppartad process”, när det i själva verket var tvärtom.

– Det var en lång och sökande process som pågick under flera decennier och under flera regeringar som genomförde förändringarna, och det av mycket goda skäl.

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tycker också att debatten brister i vissa delar.

– Det är väldigt lätt att fokusera på allt det som inte blev perfekt och dra slutsatsen att vi ska gå tillbaka till hur det var innan. Det är också väldigt lätt att romantisera det förflutna. Alla problem tenderar att glömmas bort, säger han.

Han tycker dock att det är synd att diskutera frågan i termer av frihet och kontroll, när det snarare handlar om hur marknader ska regleras. Det som behövs är smartare regleringar, menar Andreas Bergh.

– Jag ser två hot. Det ena är att man försöker lösa de problem som finns med nya regleringar men då kostar ju regleringarna i sig. Det blir svårt att driva företag när det blir dyrt att upprätthålla regleringarna. Den andra r/isken är att man tar tillbaka det till staten och då glömmer man varför man införde marknaderna från första början.

Låt konkurrensen göra jobbet

I debatten hörs ibland argumentet att privata alternativ inte är bättre än de offentliga och att det därmed inte finns någon poäng med att ha konkurrens. Men den tanken bygger på ett missförstånd, menar Andreas Bergh.

– Om konkurrensen fungerar som den ska så ska det inte vara så stora skillnader utan då har kvaliteten höjts över hela horisonten. Så om man lyckas så behövs det inte särskilt många andra regleringar, för då gör konkurrensen jobbet.

Monika Magnusson, vd Apotek Hjärtat och medlem i Apoteksföreningens styrelse, framhöll också vikten av att inte blanda ihop begreppen.

– Man har ju omreglerat apoteksmarknaden, inte avreglerat på något sätt. Det finns en rad myndigheter som ser till att vi gör det vi ska, möter upp mot det uppdrag vi har, men också sköter det i termer av patientsäkerhet och så vidare. Så det är absolut reglerat, men på ett annat sätt.

Hon delar bilden av att konkurrens i en bransch gör alla aktörer bättre.

– Nu kan man åka och få hjälp för sitt nästäppta barn som knappt har sovit under natten och få hjälp klockan sju på morgonen. Det kunde man inte förut. Det finns teknik som hjälper oss med hälsa och läkemedelsrådgivning. Det är följderna av den innovation och den kreativitet som kommer när man måste vinna kunderna varje dag.

Suhonen vill justera i regleringar

Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör SvD, och Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, hade kanske inte oväntat olika uppfattningar kring vilken nivå av reglering som är mest fördelaktig för Sverige.

Daniel Suhonen upplever att det finns en bild av att allt offentligt är dåligt och allt privat är bra, vilket är en beskrivning han vänder sig emot.

– Jag tror att man måste se att Sverige har många problem, men ingen vill ha tillbaka de här krigsregleringarna, sa han.

Däremot vill han justera i de regleringar som finns, inte minst inom skolan. Daniel Suhonen anser att näringslivet målar upp en alltför dramatisk bild när det kommer till exempelvis förslag om vinstbegränsning.

– När vi från vänstern säger att vi vill skapa ett bättre system, att vi vill skruva i det här systemet, då brukar argumentationen vara att man inte är där för att tjäna pengar, man gör inga vinster, man drivs av en pedagogisk idé. Jag har ärligt talat aldrig hört en enda vinstskolägare prata om sin pedagogiska idé.

Öppnade för kreativitet

Tove Lifvendal konstaterade å sin sida att så fort det har skett förbättringar så är det lätt att ta dem för givna. Budskap om att ta tillbaka kontrollen låter för henne ”som ett hot snarare än ett löfte”, sa hon.

– När vi öppnade flera sektorer för att släppa in entreprenörer fick vi allt det som näringslivssfären har men som den politiska inte har. Där har du det här tänkandet, det kreativa skapandet, den här spatiala förmågan som entreprenörer har. Att få in den kraften i välfärdssektorerna har varit otroligt viktigt.

– Sen har det kommit i form av små kooperativ, i form av koncerner och olika aktörer. De har varit både vinstdrivande och stiftelser och annat, men utan dem så hade vi varit på en sämre plats idag.