DET SVENSKA FÖRSVARET

Sverige vill köpa franska fregatter för miljarder

Sverige vill köpa fyra fregatter av typ FDI av franska Naval Group med första leverans 2030. Bild: Anders Humlebo/TT

Sverige går vidare med franska Naval Group när försvaret ska skaffa sig de största och dyraste krigsfartygen på flera årtionden.

– Det här rör sig om en av de största svenska försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet, säger statsminister Ulf Kristersson (M) vid en pressträff.

Sverige ska köpa fyra fregatter av typen FDI. Kristersson betonar fartygens luftvärnsförmåga, då de är utrustade med bland annat luftvärnsrobotar.

– Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag. Och det säger någonting om vidden av det här beslutet, säger Kristersson.

Sverige kommer att ställa krav på att svenska system från Saab och Bofors ska ingå, när det handlar om sjömålsrobotar, torpeder, närskyddssystem, kanoner och radar.

– Underhåll kommer också att läggas på ett svenskt varv så det betyder att en del av den här fregatten kommer att ha svenska delsystem, och det är naturligtvis viktigt, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Flytande luftvärn

Den första fregatten ska levereras 2030, och därefter ytterligare en per år. Den relativt snabba leveranstiden lyfts fram som avgörande för att valet föll på Naval Group.

Sveriges största krigsfartyg är för närvarande Visbykorvetterna, 72 meter långa. Fregatterna är som jämförelse 120 meter långa och kan sättas in i en Natoinsats långt bortom det svenska närområdet.

Den största skillnaden från korvetterna är att fregatterna kan användas som ett flytande luftvärn, och med egna luftvärnsrobotar skydda ett område – inte bara det egna fartyget – från robotar, flyg och drönare.

– Fartygen kommer att vara rörliga plattformar som ska skydda luftrummet med luftvärn och kunna jaga och bekämpa ubåtar, leda marinoperationer och inte minst också skydda sjöförbindelser, säger Jonson.

De flesta fregatter kan bära en eller flera helikoptrar. Men de behöver i så fall också köpas in.

– En klar fördel är att den kommer med en helikopterhangar, vi kan ombordplacera en sjöoperativ helikopter, säger marinchefen Johan Norlén.

Oklar slutnota

Fregatter används internationellt för att bland annat skydda hangarfartyg och sjötransporter. Sverige har inte haft så stora stridsfartyg sedan de sista jagarna togs ur bruk på 1980-talet.

Vad slutnotan blir är oklart, men antagligen minst 40 miljarder kronor. Frankrike siktar också på att köpa Saabs spanings- och ledningsflygplan Globaleye.

– Detta är en mycket stor affär och det kommer också att skapa en djupare relation med Frankrike över lång tid, och det öppnar också upp för att utveckla våra samarbeten på fler områden, säger Jonson.

Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Bild: Lars Schröder/TT
Sverige beställer fyra fregatter av typ FDI av franska Naval Group med första leverans 2030. Bild: Anders Humlebo/TT

Fakta: Fregatternas beväpning

De nya fregatterna av Luleåklass ska utrustas med svenska system, bland annat vapen.

Det handlar om Saabutvecklade sjömålsrobot 15 med en räckvidd på 30 mil, torped 47 för ubåtsjakt och fjärrstyrda vapenstationen Trackfire, liksom radarn Giraffe.

Från Bofors kommer automatkanoner på 57 respektive 40 millimeter.

Luftvärnsrobotarna är fransk-italienska Aster 30, liksom europeiska CAMM-ER.

Fakta: Fregatter

En fregatt är ett örlogsfartyg som ligger mellan jagare och korvett och har ett deplacement (massan på den av fartyget undanträngda vätskevolymen) på 1 000– 5 000 ton.

Under segeltiden handlade det om ett mindre och snabbseglande fartyg än linjeskeppen.

Fregatter används för att skydda transporter till havs och kan bekämpa ubåtar, andra fartyg och hot från luften.

Sverige modifierade jagare efter andra världskriget och klassade om dem som fregatter. De sista togs ur tjänst i slutet av 1970-talet.

Källa: NE