DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Trots domen – därför fortsätter Skatteverket att beskatta: ”Individuella prövningar”

Efter en dom förra året ändrade Skatteverket sin uppfattning om beskattning i flera processer – men inte alla, medger enhetschefen Lena Hiort af Ornäs Leijon. "Det är komplexa bedömningar", skriver hon i ett mejl till TN.

TN har vid flera tillfällen rapporterat om kritiken mot Skatteverket och förvaltningsdomstolarna. Enligt Mia Edwall Insulander, generalsekreterare på Advokatsamfundet, är det i princip omöjligt att vinna mot staten, i form av Skatteverket. Det kan bland annat bero på att det finns en förutfattad mening om att Skatteverket som en expertmyndighet alltid har rätt.

– Det kan finnas en slags tilltro till en myndighet som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Det kan vara farligt och rättsosäkert, sa hon till TN nyligen.

Även advokaten Jan Thörnhammar slår larm om ett skattesystem där Skatteverket enligt honom allt oftare utgår från att företagare fuskar – och där förvaltningsdomstolarna litar blint på myndigheten.

– Det är hemskt och ovärdigt ett land som Sverige, sa han nyligen till TN.

Han får medhåll från Therese Walerholt, vd på juristbyrån Walerholt Law, som menar att Skatteverket har satt i system att sätta bolag i konkurs även om skatten som ska betalas inte är fastställd än.

– Det handlar om bolag som skulle klarat sig om de fått skattefrågan prövad först, säger hon till TN.

Även Fredrik Berndt, partner och ansvarig för skatteprocesser på skatterådgivningsbyrån Svalner Atlas, är kritisk mot myndigheten som han menar alltför ofta sätter det fiskala intresset framför rättssäkerheten och att det kan kosta enorma belopp att överklaga.

– Det är ett generellt problem att Skatteverket gärna tänjer på gränserna med den lagstiftningen som finns, säger han till TN.

Lena Hiort af Ornäs Leijon, enhetschef rättsavdelningen på Skatteverket, har svarat på TN:s frågor via mejl.

Skatteverket har ett uppdrag att bidra till finansieringen av offentlig sektor. Hur arbetar ni konkret för att samtidigt säkerställa rättssäkerhet i enskilda ärenden?

”Skatteverkets uppdrag är mångfacetterat. Att det ska vara enkelt, rätt och tryggt för alla, det är vårt intresse. Det ska vara lätt att göra rätt. I det ligger att värna både förutsebarhet, enhetlighet och transparens. Både privatpersoner och företag ska kunna vara trygga i det. Konkret arbetar vi med det genom information både externt och internt, utbildning och kvalitetsuppföljningar. Det vill säga preventivt, kontinuerligt och i form av uppföljning och på så sätt säkrar vi rättssäkerheten”, skriver hon.

Hur väger Skatteverket det fiskala intresset mot rättssäkerhetsprinciper när rättsläget är oklart, exempelvis i internationella skattefrågor?

”Konkret arbetar vi så att det finns kundinriktad lättillgänglig information på vår webbplats samt fördjupad rättslig information som riktar sig till handläggare inom Skatteverket (Rättslig vägledning). [...] Om en rättslig fråga är oklar fattar vi ett myndighetsbeslut om Skatteverkets syn på frågan i form av ett ställningstagande, i syfte att skapa förutsättningar för likformighet, förutsebarhet och rättssäkerhet. Även våra ställningstaganden finns publicerade i den rättsliga vägledningen. Utöver det arbetar vi återkommande med temadagar, nyhetsutbildningar och annan intern utbildning och olika typer av kvalitetsuppföljningar, för att säkra en enhetlighet och rättssäkerhet i våra arbetssätt”.

Kritiken från skattejurister handlar om att Skatteverket i vissa processer driver rättsfrågor där rättsläget uppfattas som oklart. Hur resonerar ni kring när det är motiverat att driva en sådan linje?

”Skatteverkets uppdrag är bland annat att fastställa och ta ut skatter, socialavgifter och andra avgifter. Det förekommer både i Skatteverkets och andra myndigheters myndighetsutövning att den som beslutet gäller inte delar myndighetens bedömning i rättsfrågan, vilket kan leda till en process i förvaltningsdomstol. I de fall detta händer i Skatteverkets verksamhet kan den enskilde uppfatta att myndigheten driver en linje i enlighet med beslutet, men också att rättsfrågan är oklar”.

Hon konstaterar vidare att en myndighet vidhåller ett beslut är en del av myndigheternas uppdrag.

”Om något visar sig vara något felaktigt i handläggningen hos en myndighet finns det möjlighet för myndigheten både att rätta skrivfel och liknande. Skatteverket ska även, på eget initiativ, alltid ompröva sitt beslut innan det överlämnas till domstol”.

Skatteverket behöll samma syn på beskattning – trots dom

TN har tidigare rapporterat om en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som konstaterade att den del av vinstdelningen som tillfaller fondernas grundare vid lyckade investeringar ska klassas som avkastning. Men Skatteverket hade inställningen att det i stället skulle ses som ersättning och därmed tjänstebeskattas.

– Och då kände jag en stor oro att Skatteverket inte skulle följa den där domen och upprätthålla en rättssäkerhet eftersom man inte har gjort det historiskt och att personer som berörs av de här problemen inte kommer att få en rättssäker prövning, säger Fredrik Berndt, partner och ansvarig för skatteprocesser på skatterådgivningsbyrån Svalner Atlas till TN.

Lena Hiort af Ornäs Leijon konstaterar att Skatteverket med anledning av domen har ändrat sin uppfattning i ett flertal pågående processer i förvaltnings- och kammarrätt.

”Det finns emellertid situationer där Skatteverket har vidhållit beskattning i inkomstslaget tjänst för personer som erhållit inkomsterna. Det är komplexa bedömningar, och individuella prövningar med hänsyn till omständigheterna i varje fall”.

Hon betonar dock att Skatteverkets ställningstaganden i Rättslig vägledning är transparenta och tydliggör myndighetens inställning i oklara rättsfrågor.

”Att Skatteverket gör detta skapar förutsättningar för förutsebarhet, likformighet och rättssäkerhet. Högsta förvaltningsdomstolen avgör och klargör oklara rättsfrågor, vilket vi välkomnar. Fram till dess frågan har klargjorts av Högsta förvaltningsdomstolen är dock Skatteverkets förhållningssätt i rättsfrågan både transparent och förutsebart, vilket skapar förutsättningar för rättssäkerhet”.