EU:S FRAMTID

Professorn: Europas aktiemarknad i kris – därför är Sverige undantaget

Tusentals miljarder euro ligger "låsta" på europeiska sparkonton, varnar professorn Björn Hagströmer. Hade dessa pengar i stället investerats i aktiemarknaden så hade likviditeten i systemet varit mycket bättre. I Sverige är situationen en helt annan. ”Det kan vi tacka vår aktiespararkultur för”, säger han till TN.

Den europeiska aktiemarknaden befinner sig i kris. Så har det låtit i internationella medier under flera år. Rubriker som “How Europe’s bourses failed to challenge the US” och“Why European stock markets are in crisis” i Financial Times speglar bilden. Därtill konstaterar Draghi-rapporten att Europas kapitalmarknader släpar efter och att omfattande reformer krävs. Frågan har seglat upp högt på dagordningen i Bryssel, där intensiva diskussioner förs på EU-toppnivå om vägen framåt.

– Det stora problemet, enligt Mario Draghi och flera andra, är fragmenteringen. Europa saknar en gemensam kapitalmarknad och består i stället av 26 nationella marknader med olika regelverk, organisationer och tolkningar, säger Björn Hagströmer, professor i finansiell ekonomi vid Stockholms universitet.

– Det handlar också om att bolag värderas högre på börserna i USA än i Europa, säger han.

Sverige sticker ut

Mot den bakgrunden driver EU-kommissionen nu på för en ökad centralisering av reglering och tillsyn på de europeiska kapitalmarknaderna. Förslagen om att i praktiken ”skapa en storbörs i Europa” har dock mött en del kritik, även om tanken i grunden är god. Farhågan är att en sådan utveckling skulle gynna Frankfurt och Paris på bekostnad av mindre marknader som Stockholm, vilket TN tidigare rapporterat.

I stället borde resten av Europa börja med att titta på hur kapitalmarknaden i Sverige fungerar, för när Europa sågas i internationell press får Sverige och Stockholm beröm. The Economist skriver att ”Stockholm is Europe’s new capital of capital” och Financial Times rapporterar om att Europa borde vara avundsjuka på Sverige och antalet börsintroduktioner. Förra året slog även OECD fast att den svenska aktiemarknaden är den bäst fungerande i Europa.

Så vad är det egentligen som utmärker Sverige som det positiva undantaget?

Björn Hagströmer lyfter upp flera saker, men framför allt en sak sticker ut.

– Det som funkar väldigt bra i Sverige är att det svenska folket har en aktiespararkultur på ett helt annat sätt än i andra länder. Vi har växt upp med Teliaaktier, pensionsval och investeringssparkonton. När man sparar i Sverige, så är ”default” att lägga pengarna i fonder och aktier. Alla är väldigt bekväma med det, säger han.

Så har det inte alls sett ut i andra länder, konstaterar han.

– Ute i Europa har man lagt pengarna på ett sparkonto eller möjligen i någon räntefond som ger väldigt lite, eller så satsar man på någon typ av försäkringslösning som ger väldigt låg avkastning om man ska spara 30 år framåt i tiden, säger han.

I Europa är pengarna ”låsta”

I den europeiska debatten lyfts problemet med ”låsta pengar” allt oftare upp, konstaterar Björn Hagströmer.

– En vanlig talepunkt är att det finns 10 000 miljarder euro som ligger på europeiska sparkonton. Hade dessa pengar i stället investerats i aktiemarknaden så hade likviditeten i systemet såklart varit mycket bättre. Men så ser det i regel inte ut, förutom i Sverige, säger han.

Så med andra ord, Sverige har bättre likviditet än de allra flesta?

– Ja, det har vi verkligen. Och det kan vi tacka vår aktiespararkultur för. Den har även bidragit till att Sverige är bra på att få nya bolag till börsen. Det finns riskvilligt kapital som delvis kommer från hushållens aktiesparande, dels från riskkapitalbranschen, säger han.

”Aktiespararkulturen i Sverige är jättebra så den ska vi värna. Den går lite på export nu.”

Att det finns investerare och riskvilligt kapital är en avgörande förklaring till att bolag kan växla upp och ta steget till börsen, förklarar Björn Hagströmer.

– Sen har vi också ett välfinansierat pensionssystem där det finns mycket pengar som kan investeras på aktiemarknaden. Där sticker vi ut, tillsammans med Danmark och Nederländerna.

Ekosystemet i Sverige har börjat locka byråkrater, experter och politiker från Bryssel, som vill förstå vad som ligger bakom det unika investeringsklimatet. Som ett resultat av detta har det svenska ISK-sparandet rönt en hel del uppmärksamhet den senaste tiden.

– Aktiespararkulturen i Sverige är jättebra så den ska vi värna. Den går lite på export nu. Kommissionen har rekommenderat övriga Europa att införa investeringssparkonton enligt svensk modell, och tryckt på vikten av att inte lägga pengarna på sparkonton utan avkastning, säger han.

Forskning: Likviditeten har förbättrats snabbt i Sverige

Mellan åren 2010 och 2024 förbättrades likviditeten på aktiemarknaden i Sverige kraftigt gentemot USA, framför allt för storföretag, visar Björn Hagströmers forskning.

– Likviditet handlar förenklat om hur mycket det kostar att omsätta pengar på börsen. Låga transaktionskostnader är bra, eftersom det innebär lägre förvaltningskostnader i exempelvis pensionsfonder, och effektivare prissättning. Det finns också mycket som talar för att hög likviditet leder till högre värderingar.

I en forskningsrapport utgiven av SNS jämför Björn Hagströmer aktier över tid i Sverige med aktier av samma storlek i USA. Anledningen till det är att USA har ett antal storbolag som handlas långt mer än alla andra bolag, som till exempel Tesla och Alphabet. När svenska storbolag istället jämförs med amerikanska bolag av samma storlek framträder en intressant spaning, menar Björn Hagströmer.

– Det visar sig nämligen att likviditeten i svenska storbolags aktier är i paritet med USA. Noterade storbolag i Sverige har 25 procents lägre effektiv spread, det vill säga högre likviditet, än motsvarande amerikanska bolag noterade på New York Stock Exchange eller Nasdaq Stock Market. Det är goda nyheter, särskilt eftersom majoriteten av omsättningen ligger i dessa bolag, säger han och lägger till:

– Det är en ganska överraskande siffra skulle jag säga med tanke på hur många rapporter som kommer om hur illa ställt det är med Europa.

Så får vi fler bolag som Spotify och Klarna

För mindre bolag har den svenska aktiemarknaden gått aningen bättre än i Europa, men den ligger klart efter den amerikanska.

– Utanför storbolagssegmentet har Sverige en av de mest likvida aktiemarknaderna i Europa. Det är framför allt medelstora företag som har det lite tuffare.

Ska vi få fler Klarna och Spotify i Sverige ska vi först och främst värna aktiespararkulturen, det är den som gör att mindre bolag kan gå från små till medelstora och nå börsen. Men när bolagen växer sig stora som dessa bolag har gjort är det svårt att konkurrera med värderingarna på den amerikanska börsen, menar Björn Hagströmer.

– Men det kanske inte ska vara målet att de största bolagen är börsnoterade i Sverige. Däremot kan man verka för att fler tar steget från medelstora till riktiga storföretag, säger han.

Borde lära mer av Sverige

När det gäller att centralisera och skapa en storbörs i Europa är Björn Hagströmer kluven. Han vill att konkurrensen stärks mellan börser och menar att det är bra om svenska aktier handlas på flera olika börser. Det har gynnat likviditeten, menar han.

En ökad internationalisering skulle också vara bra, exempelvis för att ge bolagen bättre villkor vid börsnoteringarna och för att de ska nå fler investerare.

– En större börs når fler investerare, men det svenska exemplet är idag undantaget som fungerar bra, inte Frankfurt eller Paris. Kanske borde man titta lite mer på hur man bygger upp en kultur i Europa som utgår från det svenska exemplet?