ELKRISEN
Elpriset löper amok – en perfekt storm utan vind
Elpriserna fullkomligt rusar och är nu de högsta sedan energikrisen 2022. Men som det ser ut just nu är detta bara början. Flera indikatorer pekar på fortsatt press på systemet och höga priser under resten av februari. ”En perfekt storm”, summerar elprisanalytikern Lasse Kamp Simonsen hos Mind Energy.
Riktigt kalla högtryck på vintern betyder tyvärr både mycket hög elkonsumtion och vindstilla väder.
Om någon av faktorerna i en multiplikation är 0 blir produkten också 0 även om den andra faktorn är mycket hög. Det är något som norra Skandinavien nu får erfara när den mycket ambitiösa vindkraftssatsningen i stort sett står stilla, även om turbinerna är flera tusen till antalet.
Resultatet är mycket höga elpriser i hela Sverige och värre har det blivit sedan den nya kraftledningen Aurora Line mellan norra Sverige och norra Finland tagits i drift sedan i november. Detta betyder att den billiga svenska vattenkraften ställs till ännu bättre förfogande där priserna är högre, i det här fallet Finland.
– Samtidigt ser vi att Aurora Line på sikt kan komma att minska volatiliteten i elsystemet så vi ser den som positiv i det stora hela, säger Lasse Kamp Simonsen, elprisanalytiker hos Mind Energy till TN.
I nuläget är kabeln dock främst en plusaffär för de elbolag som exporterar el samt staten som tjänar pengar både i form av intäkter från Vattenfall, skatt och moms på elräkningen och tillhörande elöverföring samt flaskhalsavgifter från statliga Svenska kraftnät.
Däremot blir det en sämre affär för de hushåll och företag som konsumerar elen. I skrivande stund, den 10 februari, ligger spotpriset i hela Sverige på omkring 192 euro per megawattimme i genomsnitt. Det motsvarar alltså drygt 2 kronor per kilowattimme endast för råkraften. Därutöver tillkommer de mer omfattande kostnaderna i form av skatt, moms och elnätsavgifter.
Lasse Kamp Simonsen ser heller ingen direkt lättnad för konsumenterna den närmaste tiden.
– Det har varit höga elpriser ett tag nu och det beror på att högtrycket som legat i norra Skandinavien hängt kvar längre än man trodde från början, säger han till Tidningen Näringslivet.
På grund av kylan ökar elkonsumtionen i landet och sätter stor press på de skandinaviska vattenmagasinen som på relativt kort tid gått från att ha ett rejält överskott till det största underskottet på nästan två år. Enligt Mind Energy kan det därför bli mycket dyrt för de nordiska konsumenterna den närmaste tiden.
– Det här är den perfekta stormen som händer nu, förklarar han.
Denna storm då förstås utan någon vind. Enligt Electricitymaps levererar vindkraften för närvarande endast drygt 1 procent av installerad kapacitet i norra Sverige och Finland.
Solen studsar till mitt på dagen men lyser så att säga ändå med sin frånvaro eftersom den inte behagar att krypa över horisonten när elbehovet är som störst vid morgon och kvällspeak. Några lagringslösningar finns inte att tala om.
Däremot importeras fossil kol- och gaskraft både från Polen och Tyskland. Vattenkraften och kärnkraften går också på högvarv för de som har sådan.
Liksom för den skandinaviska hydrobalansen råder alltså ett mycket högt tryck på det europeiska lagret av naturgas och fyllnadsgraden börjar nu återigen ge upphov till oro. För närvarande är lagren fyllda till 44 procent vilket är hela 11 procent lägre än motsvarande period förra året.
Och väderprognosen visar fortsatt kallt och vindfattigt väder till helgen.
– Den senaste tiden har präglats av en rejäl så kallad ”dunkelflaute” och den ser ut att fortsätta ett tag till. Nivåerna i de nordiska vattenmagasinen minskar snabbt och samma gäller gaslagren i kontinentala Europa. Så det är en bekymmersam situation, förklarar Lasse Kamp Simonsen.
Detta sätter också högre press på Europa när gaslagren sedan ska fyllas på under vår och sommar vilket kan få priserna på gas och olja att öka. Faktum är att det redan skett ett litet prisrally i fossila bränslen på sistone.
– Priserna behöver komma upp och det har också skett. Sedan blir det intressant att se vad som händer när vintern är över eftersom det kommer att krävas stora LNG-importer från USA för att fylla upp gaslagret igen.
– Detta är också en risk då USA haft egna problem på grund av kylan. Risken finns förstås att LNG-leveranserna haltar och att vi därmed går sämre in i nästa vinter.
En viktig avgörande faktor är förstås också hur mycket nederbörd man får under våren och sommaren eftersom det avgör påfyllnaden i vattenmagasinen. De senaste åren har vi haft tur med både milda vintrar (mindre konsumtion) och mycket nederbörd.
Om detta totalt vänds till exempel med torra somrar och kalla vintrar ett par år i rad kan priserna förstås stiga riktigt dramatiskt.
– Dessutom noterar vi en viss tendens att norska konsumenter på grund av de så kallade Norgepriserna inte svarar lika starkt på prissignaler från marknaden på samma sätt som tidigare. I perioder när marknaden är väldigt tight så ökar de faktiskt volatiliteten i systemet.
Elpriset styrs också till stor del av priserna på fossila bränslen som just nu är mycket låga om man jämför med andra råvaror som exempelvis ädel- och industrimetaller som på sistone ökat mycket dramatiskt.
De är också låga om man jämför med kostnader för att bygga ny olje- och gasinfrastruktur. Fossila bränslen växer fortfarande i världen medan de bästa fälten förstås successivt dräneras och behöver ersättas. Då krävs att priserna på de produkter som olje- och gasbolagen levererar också motiverar investeringskostnaderna.
Men några sådana priser syns inte i dagsläget utan vissa oljeproducenter i USA går nätt och jämnt runt på befintliga brunnar i nuläget. Dessutom råder geopolitisk osäkerhet inte minst mellan USA och Iran.
– Den geopolitiska oron är inte på något sätt inprisat i marknaden utan den har tagit allt sådant stök med ro. Så om det blir några störningar där så kommer det förstås driva upp priserna, förklarar Lasse Kamp Simonsen.
Sammantaget tycker han att det kan vara en god idé för energiintensiva företag att titta på att prissäkra sig, så kallad hedging.
– Det är definitivt ett verktyg som är mycket viktigare i dag än det var för 5-10 år sedan. Man behöver vara medveten om riskerna med den nuvarande marknaden, konstaterar han.
