SVENSKA FORSKNINGEN

Larmet: Sverige blir omkört i forskningsracet – ”Blir bara en plantskola”

Fredrik Erfelt, chef för samhällsrelationer vid Stockholms Handelskammare och Åsa Zetterberg, vd för TechSverige. Bild: Isabell Höjman / TT, Mostphotos, Pressbild

Många länder springer just nu snabbare än Sverige i techracet. I värsta fall kan företag lämna landet, varnar flera tunga näringslivstoppar. ”Skatteavdrag för FoU är helt enkelt en bra investering för Sverige”, säger Åsa Zetterberg, vd TechSverige, till TN.

Det var teknik och entreprenörskap som gjorde att Sverige gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste. AGA-fyren, separatorn, pacemakern, telefonväxeln och kullagret är några av de innovationer som bidrog till lyftet. Men nu är risken att Sverige lämnas på efterkälken när den internationella konkurrensen hårdnar menar en grupp näringslivsprofiler i en debattartikel i Di. Bland namnen märks Astra Zenecas vd Per Alfredsson, Stefanía Gudrun Haldorsdottir, vd Avalanche Studios, Anders Broström, vd Entreprenörskapsforum och Pfizers vd Malin Parkler.

AI-sammanfattning

Svenska näringslivstoppar varnar för att Sverige riskerar halka efter internationellt om inte satsningarna på forskning och utveckling (FoU) ökar.

De efterlyser att staten tar ett större ansvar eftersom näringslivet idag står för 73 procent av landets FoU-investeringar.

Skatteavdrag och andra skatteincitament för FoU lyfts fram som centrala verktyg för att öka konkurrenskraften och behålla investeringar i Sverige.

Regeringens utredning om skatteincitament för FoU välkomnas, men kritiker menar att finansieringen via skärpta ränteavdragsregler riskerar att slå mot vissa företag.

Näringslivstopparna föreslår även fler utbildningsplatser inom STEM, bättre finansiering och enklare regler för att rekrytera internationell kompetens, inklusive särskilda visum för entreprenörer och forskare.

Om inte förutsättningarna förbättras befarar de att Sverige blir en ”plantskola” där framgångsrika bolag startas men sedan flyttar utomlands när de växer.

Läs mer

Näringslivstopparna vill att staten tar ett större ansvar för FoU. Idag står det privata näringslivet för 73 procent av Sveriges nationella FoU-satsningar.

– Näringslivet är alltså den viktigaste finansiären av FoU. Det är därför inte helt orimligt att önska att staten behöver ta en större del av risken. Andra länder satsar på subventioner för FoU-verksamheter och räknar man in det ligger inte Sverige så bra till i jämförelse. Risken är att investeringar och bolag satsas i andra länder istället för i Sverige, säger Fredrik Erfelt, chef för samhällsrelationer vid Stockholms Handelskammare, till TN.

”Vi ser att i många av de länder som just nu springer snabbt i techracet så satsas det väsentligt stora belopp på FoU.”

Åsa Zetterberg, vd för TechSverige, menar att den svenska staten behöver höja sin ambitionsnivå för det tjänar alla svenskar på.

– Erfarenheten visar att om vi får ökade offentliga satsningar så ger det samtidigt hävstång för ännu mer privata investeringar. Vi ser att i många av de länder som just nu springer snabbt i techracet så satsas det väsentligt stora belopp på FoU, säger hon.

Ökade satsningar på forskning leder också till att det blir lättare att locka internationella talanger till Sverige.

– De starkaste talangerna vill gärna vara i ett sammanhang där framtiden formas, där det finns en stark forskning och kluster med konkurrenskraftiga företag. På samma sätt söker sig både forskningsmedel och privata investeringar till platser där talang, kunskap och kompetens samlas, säger Åsa Zetterberg.

Steg i rätt riktning - men inte tillräckligt

Nyligen kom regeringens utredning ”Skatteincitament för forskning och utveckling” som enligt näringslivstopparna är ett steg i rätt riktning. Men samtidigt menar de att regeringen inte gör tillräckligt, det behövs större satsningar. Näringslivstopparna presenterar därför fyra förslag för att lyfta svensk FoU. Bland annat handlar det om ytterligare skatteincitament och skattesänkningar för att göra det billigare att forska i Sverige.

– Skatteincitament fungerar effektivt och ger dessutom en samhällsekonomisk lönsamhet som gynnar alla i landet, inte bara de företag som får ta del av skattelättnaderna, säger Fredrik Erfelt.

Åsa Zetterberg håller med.

– Skatteavdrag för FoU är helt enkelt en bra investering för Sverige. Skatteavdrag ökar konkurrenskraften och gör att företag vill fortsätta att lägga sina FoU-intensiva projekt i Sverige och attraherar också internationella bolagssatsningar , säger hon.

– Det ökar konkurrenskraften och gör att företag vill fortsätta att lägga sina FoU-intensiva projekt i Sverige, samtidigt som det attraherar internationella bolagssatsningar. Regeringen har nyligen fått två utredningsförslag på bordet kring detta, vilket är bra. Det är viktigt att vi utformar åtgärder som gynnar bredden av företag. Samtidigt behöver det bli tydligare vad som avses med FoU och hur regelverket ska tillämpas i praktiken, säger hon.

Finns frågetecken

Även skattejuristen Katarina Bartels vid Svenskt Näringsliv lyfter på bloggen ”Fokus på skatterna” fram de positiva effekterna av sänkta skatter. Hon välkomnar forskningsutredningens skatteincitamentet för FoU men påpekar att det finns frågetecken.

”Gällande finansieringen avvisar utredningen den skadliga idén om höjd bolagsskatt, men föreslår istället att reformen ska finansieras bland annat genom att försämra ränteavdragsreglerna för juridiska personer. Det riskerar tyvärr att ge samma negativa effekter som en höjd bolagsskatt, men där skadeverkningarna koncentreras till en snävare grupp företag”, skriver Katarina Bartels.

”Vi har ett väldigt stort behov av digital spetskompetens i det svenska näringslivet och i samhället i stort.”

I sin debattartikel föreslår näringslivstopparna ett samlat paket för att säkra rätt kompetens. Det behövs fler utbildningsplatser inom STEM-ämnena och bättre finansiering av utbildningarna, enklare regler för att rekrytera studenter och experter från andra länder och ett särskilt visum för entreprenörer och forskare som vill bygga sina bolag här.

– Det är frågor som TechSverige och branschen under lång tid har engagerat sig i och som fortsatt är helt avgörande. Vi har ett väldigt stort behov av digital spetskompetens i det svenska näringslivet och i samhället i stort. För att möta efterfrågan på fler ingenjörer och specialister inom till exempel AI och cybersäkerhet, behöver vi bland annat höja ersättningsnivåerna för IT- och tekniknära ingenjörsutbildningar, så att fler kan antas och få rätt stöd, säger Åsa Zetterberg.

Fredrik Erfelt menar att länder som Kina och USA storsatsar på den nya tekniken och att Europa behöver stärka sin innovationskraft och forskningsutveckling.

– Sverige är bra på att starta företag men problemet är att många av våra företag lämnar landet när de nått en viss storlek. De köps upp av internationella aktörer eller väljer att lägga verksamheten i till exempel USA. Det är en utmaning för Sverige att behålla de här bolagen under en lite längre tid, annars blir vi bara en plantskola, säger Fredrik Erfelt till TN.