DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Därför utklassar Irland Sverige – tio gånger högre export: ”Borde våga vara lika offensiva”
Irland har gått från krisland till en av världens främsta läkemedelsnationer. Exporten av läkemedel har ökat sjufalt på 20 år och sysselsätter över 50 000 personer. Så ser utvecklingen inte alls ut i Sverige. Experten Nilz Hannerz listar problemen. ”Vi har tappat produktionsperspektivet", säger han till TN.
– Vi ville analysera varför Irland lyckats så väl med att attrahera investeringar. Det handlar inte bara om skatter, utan om att de aktivt visar upp vad de kan erbjuda, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige).
Rapporten Irlands biopharma-mirakel, som presenterades nyligen, visar att Irlands strategi bygger på tre hörnstenar: ett gynnsamt skatteklimat, en målmedveten kompetensförsörjning och en entreprenöriell myndighet som aktivt lockar utländska företag.
Irland har på 20 år blivit en världsledande läkemedelsexportör, långt före Sverige.
Framgången beror bland annat på låga skatter, målinriktad kompetensförsörjning och aktiv statlig investeringsstrategi.
Utbildningssystemet och satsningen på STEM har gett Irland större tillgång till kvalificerad arbetskraft.
Skattepolitiken och statligt stöd till forskning lockar internationella företag till Irland.
IKEM vill nu att Sverige satsar på utbildning, FoU-avdrag och offensiv industripolitik för att hänga med Irland.
Den irländska exporten av läkemedel uppgår i dag till omkring 100 miljarder euro om året – nästan tio gånger mer än Sveriges. Enligt IKEM skulle Sverige, om tillväxten motsvarade Irlands, kunna skapa 16 000 nya jobb och öka exporten med nära 400 miljarder kronor.
– Vi har stark forskning, men vi har tappat produktionsperspektivet. Irland har gjort tvärtom: De har byggt upp produktion, vilket ger arbetstillfällen, högt förädlingsvärde och stark export, säger Nils Hannerz.
STEM och talang som drivkraft
Rapporten lyfter fram utbildningssystemet som den kanske viktigaste förklaringen till Irlands framgång. Regeringen i Dublin har sedan 2017 haft en nationell STEM*-strategi – med fokus på naturvetenskap, teknik och matematik – från grundskola till universitet.
– Två saker sticker ut: kompetensförsörjningen och STEM-utbildningen. Irland har satsat på naturvetenskap och teknik i hela utbildningskedjan. I dag har 40 procent av befolkningen en sådan bakgrund, jämfört med Sveriges cirka 20 procent, säger Nils Hannerz.
Satsningen har gett en stadig tillgång på kvalificerad arbetskraft till läkemedelsindustrin. Dessutom har landet byggt upp det statligt stödda utbildnings- och forskningscentret NIBRT (National Institute for Bioprocessing Research and Training), som årligen utbildar omkring 5 000 personer direkt för biopharma-sektorn.
Aktivt investeringsarbete
En annan nyckelfaktor är den statliga myndigheten IDA Ireland (Industrial Development Authority), som har i uppdrag att locka internationella investeringar. IDA fungerar mer som en entreprenöriell aktör än en traditionell myndighet.
Den agerar säljorganisation, fastighetsägare och matchningsmotor i ett. Myndigheten äger 10 000 tunnland mark och 45 industrisajter, och samarbetar nära med NIBRT för att säkra kompetensförsörjning redan innan nya fabriker byggs. Dessutom kanaliserar IDA stora FoU-medel – 1,9 miljarder euro till 64 projekt under 2024.
Resultatet är påtagligt: 1 800 företag, inom alla kategorier, har etablerats via IDA, med totalt 300 000 anställda. Det utgör totalt 11 procent av Irlands totala arbetskraft. Kombinationen av plats, talang och infrastruktur gör IDA till en av Irlands största konkurrensfördelar inom biopharma.
– IDA ringer upp företagen, presenterar förslag och hjälper dem hela vägen till etablering. Sverige borde våga vara lika offensivt. Våra medlemsföretag är ofta utlandsägda, och deras huvudkontor jämför ständigt länder och villkor för att avgöra var nästa investering ska hamna, säger Nils Hannerz.
Skatteklimatet en viktig pusselbit
Bolagsskatten i Irland ligger på 12,5 procent, och företagen får dra av 30 procent av sina forsknings- och utvecklingskostnader.
– Skattepolitiken spelar roll. I Sverige diskuteras ofta kostnaderna för FoU-avdrag, men vi vill visa att det också kan ge stora intäkter genom nya jobb och export, säger Nils Hannerz.
Enligt rapporten har Sverige historiskt lockat företag genom billig och stabil el, god kompetensförsörjning och snabba tillståndsprocesser. Men de senaste 20 åren har förutsättningarna försämrats:
– Elen har blivit dyrare, tillstånden krångligare och utbildningssystemet har halkat efter, säger Nils Hannerz.
IKEM vill nu se en kraftig upprustning av utbildningarna inom naturvetenskap och teknik: fyra miljarder till högskolan och en miljard till bättre labb i grundskolan.
Reformkrav till regeringen
I rapportens slutsats manar IKEM regeringen att ta fram ett mer offensivt industriprogram. Förslagen omfattar bland annat krav om att Sverige ska införa EU:s mest konkurrenskraftiga FoU-avdrag och en tydligare investeringsstrategi för Business Sweden inklusive en ”kompetenslots” för snabbare etablering genom koppling till universitet och yrkeshögskolor.
Man vill dessutom se en konkretisering av den nationella STEM-planen. ”Enbart en STEM-delegation räcker inte”.
IKEM vill också att Sverige samarbetar med Irland och Danmark för att driva fram en europeisk BioTech Act, som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom läkemedel och bioteknik.
– Det här handlar om Sveriges förmåga att attrahera kapital, forskning och produktion. Utländska direktinvesteringar är avgörande för vår framtida produktivitet. Vi måste vara med i de teknologibyten som nu sker, säger Nils Hannerz.
* Science, Technology, Engineering, Mathematics
