DEN SVENSKA EKONOMIN
Bästa kvartalet på tre år för detaljhandeln
Konsumenterna är brännmärkta av inflationen och de höjda levnadskostnaderna. Men det finns saker att glädja sig åt, visar Detaljhandelns konjunkturrapport. ”Många konsumenter lär känna att de kan lägga den värsta tiden bakom sig”, säger William Lindquist, analytiker på HUI Research, till TN.
Under onsdagens släpptes Detaljhandelns konjunkturrapport av analys- och konsultbolaget HUI Research.
Den visar att handeln i Sverige fortfarande står och stampar på grund avvaktande hushåll och geopolitisk osäkerhet.
– Det finns dock en hel del ljusglimtar och jag ser framför mig att ekonomin fortsätter vända uppåt under hösten. För att återhämtningen ska kunna ta fart krävs dock hjälp från hushållen, som hittills valt att spara i stället för att konsumera. Många hushåll är brännmärkta av inflationschocker och levnadskostnadskrisen, säger William Lindquist analytiker på HUI Research.
Den ekonomiska förbättringen i form av räntesänkning under hösten och en generös höstbudget väntas på sikt lyfta svenska hushåll, och därmed få fart igen på handeln, spår HUI Research. Deras prognos är att hushållens konsumtion kommer att öka med blygsamma 1,3 procent under 2025, för att sedan stiga med 2,9 procent under 2026.
Ett område där det redan nu börjar se ljusare ut är detaljhandeln, som växte med 4,5 procent under årets andra kvartal, vilket är den högsta kvartalstillväxten på tre år.
Höstbudgetens effekt på hushållen
Som svar på hushållens låga konsumtion valde regeringen att satsa 80 miljarder kronor i höstbudgeten, en höjning med 20 miljarder från föregående år. Budgeten är till stora delar riktad mot hushållen, och innebär bland annat halverad matmoms samt sänkta skatter på arbetsinkomster, sjuk- och aktivitetsersättning och el.
William Lindquist tror att budgeten kommer att frigöra konsumtionsutrymme och stärka hushållens framtidstro.
–Regeringens expansiva höstbudget har verkligen hushållen i fokus och ger därför en välkommen skjuts till försiktiga konsumenter. Sannolikt kommer dessa positiva nyheter om att bättre tider väntar att sprida optimism redan innan budgetförslagen träder i kraft nästa år. Det ger kanske ingen direkt ekonomisk effekt nu, men det kan göra mycket för det psykologiska och många konsumenter lär känna att de kan lägga den värsta tiden bakom sig, säger han.
Spår en till räntesänkning
En anledning till den svaga konsumtionen beror på hushållens oro för inflationen. Enligt måttet KPIF (konsumentprisindex med fast ränta), låg inflationstakten på 3,2 procent i augusti 2025.
För att bryta mönstret krävs att hushållen återfår förtroendet för att inflationen är på väg ned och vågar återgå till att göra inköp när situationen förbättras, menar HUI, som prognosticerar att KPIF kommer att utvecklas med 2,9 procent under 2025 och 1,6 procent under 2026.
– Inflationen har under året varit ett orosmoln och det har varit en svår balansgång för Riksbanken att hålla denna i styr samtidigt som konsumtionen kräver stimulans. Med tanke på att sommarinflationen svalnat står jag fast vid att vi får se ytterligare en räntesänkning under hösten. Jag misstänker att höstbudgeten är mer frikostig än vad Riksbanken hade räknat med, så sannolikt nöjer de sig med en räntesänkning innan årets slut för att sedan utvärdera budgeteffekterna som slår till 2026, avslutar William Lindquist.
