KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Högre utsläpp efter nedläggning av tysk kärnkraft – ”Problem för Sverige”
Högre utsläpp och dyrare elpriser. Det är resultatet av Tysklands beslut att lägga ner kärnkraften, slår EU-kommissionen fast i en ny rapport. Sverige pekas ut som ett av de länder som drabbas hårdast. "Den massiva utbyggnaden av vind- och solkraft har inte lett till den prispressande effekt man önskat”, säger klimat- och energiexperten Stefan Kvarfordt till TN.
När Tyskland våren 2023 stängde sina sista tre kärnkraftsreaktorer avslutades Atomausstieg, en av Europas mest omdebatterade energipolitiska processer. Det var Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel som 2011 tog beslutet att avveckla kärnkraften efter den allvarliga olyckan i Fukushima Japan.
“Jag tycker att det då, efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, var rätt beslut, åtminstone för Tyskland. Vid den tidpunkten kunde vi inte förutse vilka andra energipolitiska svårigheter vi skulle komma att få”, sa Angela Merkel en intervju med SVT nyligen.
På den tiden stod kärnkraften för en fjärdedel av Tysklands elproduktion. Nu skulle den i stället ersättas med förnybar vind- och solkraft och tanken var att det skulle dels minska koldioxidutsläppen dels sänka elpriset. Så skedde inte.
En analys från Anthropocene Institute och Breakthrough Institute av timdata mellan 2015 och 2023 visar att den nedlagda kärnkraften nästan helt ersattes av kol trots en massiv utbyggnad av vind- och solkraft.
I mer än 95 procent av alla timmar mellan 2015 och 2023 var kolproduktionen större än kärnkraftsbortfallet, visar analysen.
– Det är ett faktum att om Tyskland hade behållit kärnkraften så hade de tyska utsläppen kunnat vara lägre. Nu har det blivit så att den kraftiga utbyggnaden av vind- och solkraft till viss del ersatt kärnkraften, men inte lyckats tränga undan fossila kraftslag i tillräcklig utsträckning, vilket ju var tanken, säger Stefan Kvarfordt, expert på energi- och klimatpolicies EU vid Svenskt Näringsliv.
Som statistiken här nedan visar steg kolproduktionen i takt med kärnkraftsnedläggningen, medan den mindre klimatfarliga naturgasen stod för en marginell del.
Först med de allra sista reaktorstängningarna våren 2023 började gas fylla en större roll – men fortfarande står fossila bränslen för nästan hälften av elproduktionen.
Gas och kol dominerar prissättningen
Det blev inte heller billigare elpriser med vind- och solkraft. Istället är det kol- och gaskraft som nu sätter priset på el i Tyskland – och därmed andra delar av Europa stundtals.
Förklaringen ligger i att elpriset sätts av den dyraste kraftkälla som krävs för att möta efterfrågan varje timme. Eftersom vind och sol är väderberoende uppstår ett ”residual load” – alltså den kvarvarande efterfrågan som vind och sol inte kan leverera och som täcks upp av kol- och gas – som därmed sätter priset långt oftare än dess totala produktionsandel i elsystemet motiverar.
En färsk rapport från EU-kommissionens forskningscenter JRC visar att fossila kraftverk sätter priset omkring 86 procent av tiden, både 2022 och enligt prognoserna 2030.
– Enligt EU-kommissionens egen tankesmedja JRC så är det fossil gas- och kolkraft som sätter elpriset cirka 90 procent av timmarna trots att den totala installerade fossila kraften bara är cirka 40 procent. På grund av det så har den massiva utbyggnaden av vind- och solkraft, på totalen inte lett till den prispressande effekt man önskat, säger Stefan Kvarfordt.
– JRC pekar på att det även blir ett större problem för Sverige framöver eftersom vi väntas få fler prissättande timmar från Tyskland i södra Sverige eftersom vi priskopplar allt mer med kontinenten, fortsätter han.
Industrin får betala priset
För den tyska industrin har denna utveckling blivit ett hårt slag. Höga och volatila elpriser urholkar konkurrenskraften, särskilt i energiintensiva branscher som stål, kemi och tillverkning.
Enligt Financial Times har nästan 250 000 industrijobb försvunnit sedan pandemin, med energikostnader som en central förklaring.
Den tyska industriproduktion är fortfarande mer än tio procent lägre än 2019 års nivåer.
– Tyskland har en stor energiintensiv industri och då är så klart elpriserna centrala för konkurrenskraften. Lägger man då ned fungerande relativt billig fossilfri kärnkraft för att i stället bli beroende av dyrare fossil el så påverkar det givetvis konkurrenskraften. Det påverkar även Sverige och övriga Europa eftersom Tyskland är en så pass viktig handelspartner, säger Stefan Kvarfordt.
De senaste åren har också den tyska elproduktionen sjunkit, vilket förklaras av dels mindre efterfrågan dels energieffektiviseringar. Landet har också gått från att vara en stor nettoexportör av el till nettoimportör. Paradoxalt nog kommer en stor andel av den importerande elen från kärnkraftslandet Frankrike.
Nedläggningen av planerbar kolkraft och utbyggnaden av icke-planerbar vind- och solkraft har lett till att Tyskland nu planerar att snabbt bygga ut 20 GW ny gaskraft.
”Den nya tyska regeringen borde i stort sett anta den tidigare regeringens planer för att bygga nya gaskraftverk för att säkerställa en snabb back-up för den växande andelen förnybar energi”, konstaterar företrädare för den tyska industrin.
En varning för andra länder
Kombinationen av kärnkraftsavveckling, fortsatt fossil dominans i prissättningen och en industriell bas på reträtt gör att flera experter beskriver Tyskland som ett varnande exempel.
“Tyskland har byggt in ett olösligt stabilitetsproblem i sitt elsystem som kommer påverka länder i dess närhet”, konstaterade energianalytikern Staffan Reveman I TN nyligen.
