ELKRISEN
Experter: Så skört är Sveriges elsystem – här är hoten som ignoreras
En ny rapport från forskningsinstitutet Energiforsk visar att Sveriges elsystem inte blivit mindre stabilt efter den snabba utbyggnaden av vind- och solkraft. Men nu kritiserar experter och Svenska kraftnät rapporten för att inte ta hänsyn till alla risker. ”Visar inte hela bilden”, säger Carl Berglöf, regeringens kärnkraftssamordnare, till TN.
En ny rapport från forskningsinstitutet Energiforsk visar att Sveriges elsystem inte blivit mindre stabilt trots att vind- och solkraften byggts ut kraftigt det senaste decenniet.
”I vår analys hittar vi inga uppenbara tecken på att elsystemet så här långt har blivit mindre fysiskt stabilt. Däremot ser risken för effektbrist ut att ha ökat, om vi inte förlitar oss mer på import eller att kunna flytta elförbrukning bort från de mest ansträngda timmarna, säger Mikael Odenberger, docent i energisystemanalys och senior analytiker på Profu i ett pressmeddelande.
En ny rapport från Energiforsk visar att Sveriges elsystem inte blivit mindre stabilt trots ökad vind- och solkraft.
Risker för effektbrist har dock ökat om inte import eller flexibel elförbrukning används.
Experter kritiserar rapporten för att bara fokusera på frekvensstabilitet och inte ta med andra utmaningar.
Nedlagda kärnkraftsreaktorer i södra Sverige har försämrat överföringskapaciteten och ökat känsligheten för störningar.
Svenska kraftnäts egen rapport pekar på flera utmaningar och ökade krav på nya åtgärder för att trygga driftsäkerheten.
Forskare varnar för att systemets ökade decentralisering och tekniska förändringar kan riskera stabiliteten.
”Vårt elsystem fungerar bra”
Rapporten pekar visserligen på att avvikelserna har blivit fler, till exempel när vinden blåser mer än väntat, och att behovet av nedreglering ökar. Det har dock varit ovanligt med stora störningar.
Kostnaderna för olika stödtjänster har ökat – från 1 miljard till 8 miljarder kronor på några år – vilket främst beror på stigande elpriser, men nu har kostnaden stabiliserats och ny teknik som batterilager gör det också lättare att hantera variationer, konstateras i rapporten.
”Det är kritiskt att Sveriges elsystem är robust, men på senare år har det börjat ifrågasättas. Den här rapporten bekräftar Energiforsks bild att i ett internationellt perspektiv fungerar vårt elsystem väldigt bra, nästan oavsett hur man mäter, konstaterar Energiforsks vd Markus Wråke.
Kritik mot rapporten
Carl Berglöf, regeringens kärnkraftssamordnare, delar inte bilden.
– Jag tycker att Energiforsk har skrivit en bra rapport, men den visar inte hela bilden av det svenska elsystemets utmaningar. Huvudförklaringen är att rapporten utgår från ett snävt perspektiv på systemstabilitet som främst handlar om frekvensstabilitet.
Carl Berglöf lyfter särskilt att rapporten inte tar upp konsekvenserna av nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer i södra Sverige och vad det inneburit för överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige – och därmed för driftsäkerheten och elpriserna.
– Nedläggningarna betyder att Svenska kraftnät tidvis i högre grad än tidigare måste begränsa överföringen av el från norra till södra Sverige för att garantera driftsäkerheten i systemet. Det påverkar även elpriset i Sverige och i Norden, säger Carl Berglöf.
Svenska kraftnät: Fler dimensioner
Han menar att elsystemet dessutom blivit mer känsligt för enskilda händelser, såsom längre eller oväntade driftsstopp i de kvarvarande reaktorerna. Sådana händelser påverkar elprisbildningen i högre grad än tidigare, vilket blir kännbart för hushållens ekonomi.
– I bakgrunden är det driftsäkerheten som sätter villkoren för elhandeln, men just frekvensen är allt som oftast stabil, menar Carl Berglöf.
Även Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, är kritisk. Han uppger till nyhetssajten Montel att Energiforsks beskrivning ”åtminstone delvis ger en rättvis bild av driftsäkerheten”. Men han betonar att det finns fler dimensioner än vad rapporten visar:
”Det mest uppenbara är underskottet på effekt i södra Sverige och dess koppling till överföringskapaciteten.”
Mörkare bild i Svenska kraftsnäts egen rapport
I princip samma dag som Energiforsk lade fram sin rapport presenterade Svenska kraftnät rapporten ”Driftsäkerhet i framtidens elsystem” och här ges inte en lika ljus bild av driftsäkerheten.
Den visar snarare på flera utmaningar och konstaterar att det finns en stor osäkerhet kring elbehov samt produktionens tekniska egenskaper och beteende vilket skapar nya förutsättningar för Svenska kraftnäts planering.
”Kraftsystemet förändras också där elproduktion och elanvändning får andra egenskaper genom att de ansluts med kraftelektronik och mängden väderberoende elproduktion kontinuerligt ökar. Detta skapar nya utmaningar för driftsäkerheten”, skriver Svenska kraftnät i rapporten.
”För att säkerställa driftsäkerheten nu och i framtiden behöver vi utveckla och bredda verktygslådan med fler åtgärder och metoder”, uppger Viktoria Neimane, avdelningschef Systemutveckling på Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.
Roterande maskiner avgörande
En central risk med att den planerbara produktionen minskar, samtidigt som icke-planerbar produktion som vind- och solkraft fortsätter att byggas ut, är att kraftsystemets dynamik förändras.
Vind- och solkraft ansluts nämligen via kraftelektroniska omriktare – och är således inte direktanslutna – vilket betyder att den så kallade svängmassan/rotationsenergin i systemet minskar.
”Roterande maskiner såsom synkrongeneratorer styr på ett effektivt sätt bland annat kraftsystemets spänning och frekvens. Synkrongeneratorerna har elektromekaniska egenskaper och dynamik som historiskt varit avgörande för kraftsystemets stabilitet och beteende.”
”Vi behöver planera för att kunna hantera olika typer av utfall så att driftsäkerheten kan upprätthållas, trots att vi i dag inte vet säkert vilka förmågor som kommer att finnas tillgängliga i framtiden. Följden blir att åtgärder och marginaler måste utformas med en stor spridning i utfall i åtanke”, fortsätter Svenska kraftnät.
Myndigheten pekar också i rapporten på en brist på reserver och flexibilitet, särskilt under kalla vinterdagar, och att kostnaderna för att balansera systemet har ökat. Det finns också en risk att inte tillräckliga resurser anmäler sig till de olika balansmarknaderna.
Svenska kraftnät pekar också på att decentraliseringen en risk.
”När en växande andel av elproduktionen är ansluten till andra nätägare än Svenska kraftnät växer utmaningarna med att bibehålla en god driftsäkerhet”, skriver Svenska kraftnät.
Varningar från forskare
Mats Nilsson, docent i nationalekonomi och elanalytiker, menar att Energiforsks rapport är för ensidig. Han pekar på att rapporten inte tillräckligt belyser risken med förnybara kraftslag och deras oförmåga att leverera tröghet till systemet, vilket var en orsak till att Spaniens elsystem nyligen drabbades av en ”blackout.”
– Det Energiforsk kommer fram till gällande frekvenshållning kunde nog också konstateras i Spanien innan deras elsystem nyligen kraschade. Där var det inte frekvensstabiliteten som var problemet utan spänningen i elsystemet. Det saknades tillräcklig tröghet och reaktiv effekt för att hålla spänningen stabil, men det tar rapporten inte upp.
