ELKRISEN

Industrin rasar mot nya ”ellotteriet” – ”Kostade oss fyra miljoner på två timmar”

Miljonkostnader på några timmar, risk för marknadsmanipulation och oförutsägbara prisryck. Nu har den tunga basindustrin fått nog. SSAB, Billerud och Ovako varnar för att det nya systemet är ohållbart – och att investeringar i Sverige hotas. ”Träffar oss med full kraft”, säger Johan Tavast på Billerud till TN.

Balanseringskostnader på flera miljoner i ett system som är sårbart för marknadsmanipulation. Nu har den tunga, energiintensiva basindustrin fått nog.

– Vi kan inte ha ett system där balanseringen av elnätet är som ett lotteri mellan företag. Ett lotteri som vi inte bett att få delta i och där företagen kan förlora miljontals kronor, säger Tomas Hirsch, energichef på ståljätten SSAB.

Johan Tavast, energichef på skogs- och pappersmassakoncernen Billerud, vet vad Tomas Hirsch talar om. Billerud är en energianvändare av gigantiska mått.

– Vi står väl för drygt 2 procent av Sveriges totala elkonsumtion.

Det är alltså stora mängder el som passerar genom Billeruds olika maskiner och industriella processer. Samtidigt måste den samlade elproduktionen och konsumtionen alltid vara i balans. Det betyder att utbud och efterfrågan på el måste matcha varandra 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året.

Tidigare har industrin kunnat hantera den här balanseringsproblematiken – men nu har förutsättningarna ändrats radikalt på bara några månader.

Två EU-drivna förändringar

Bakgrunden är att EU strävar efter en integrerad elmarknad för att klara av att fasa in allt större mängder förnybar, icke-planerbar energi.

Därför har man på kort tid infört två förändringar som fått stora konsekvenser. I oktober 2024 infördes den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden, som ska öka mängden tillgänglig el på marknaden.

Några månader senare, i mars 2025, infördes också den nya automatiserade marknaden för manuella frekvensåterställningsreserver (mFRR EAM).

Det är en automatiserad marknad där en gemensam algoritm matchar obalanser i elsystemet med bud från resurser som kan öka eller minska produktionen, eller förbrukningen, av el inom 15 minuter för att återställa balansen i elsystemet.

Två timmar kostade 4 miljoner

Liksom alla andra aktörer på marknaden försöker Billerud och SSAB uppskatta hur mycket el de ska konsumera nästa dag eftersom efterfrågan alltid måste vara lika stor som utbudet. Detta görs på den så kallade dagen före-marknaden.

Men prognoser kan slå fel.

Därför finns intradagsmarknaden, som används för att hantera oväntade händelser, som väderomslag, driftstopp eller ändrad efterfrågan. Där kan aktörer handla sig i balans fram till 60 minuter innan elen ska konsumeras. Då tar Svenska kraftnät över och aktiverar stödtjänsten mFFR EAM.

Tidigare räknade man av efterfrågan och utbudet på el en gång i timmen. Det var mer förlåtande eftersom det fanns mer tid att hantera en obalans. Men sedan i mars i år görs det alltså var 15:e minut.

– Det är så klart väldigt svårt att veta att exakt klockan 13.45 om 24 timmar kommer jag att kunna köra i gång den och den maskinen på 20 megawatt som planerat. Vid ett tillfälle för inte länge sedan fick vi flera tekniska problem med våra maskiner samtidigt. Det ledde till att vi hade en obalans på 80 MW i två timmar som kostade oss fyra miljoner kronor, konstaterar Johan Tavast.

– Men teoretiskt kan det bli 15 miljoner på några timmar om flera saker går åt fel håll samtidigt. Alltså att man har en obalans på 150 megawatt samtidigt som priset för att handla sig i balans ligger på 10 000 euro per megawatt, fortsätter han.

Kan påverka investeringar

Även Paola Zetterberg, upphandlingschef på det japanskägda stålföretaget Ovako, konstaterar att förutsättningarna för att balansera produktionen och efterfrågan på intradagsmarknaden har förändrats radikalt.

– Att smälta stålskrot i ljusbågsugn där balanseringen sker med 15-minutersintervaller innebär i princip att vi är ständigt i obalans, konstaterar hon.

I början av mars inträffade ett oplanerat stopp i produktionen i Ovakos fabrik i Smedjebacken som innebar att man låg cirka 40 megawatt fel gentemot prognosen på dagen före-marknaden.

– Det kostade oss fem miljoner kronor. Det är väldigt svårt för oss att hantera den här risken som också är helt oförutsägbar.

Hon menar att det kan påverka de japanska huvudägarnas intresse att investera i Sverige.

– Det är klart att våra ägare frågar sig hur den här risken ska hanteras, och som det ser ut nu är det vi själva som får ta den. Det innebär så klart att våra ägare tittar på det i relation till investeringar som antingen kan göras här eller i andra länder, säger Paola Zetterberg.

”Träffar oss med full kraft”

Men hur kan det bli så dyrt?

Grundproblemet kan spåras till införandet av den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden som ska öka mängden tillgänglig el för marknaden.

– Problemet är att den flödesbaserade modellen så att säga suger upp alla tillgängliga resurser för användning på dagen före-marknaden, vilket innebär att det finns väldigt få resurser att handla sig i balans med på intradagsmarknaden, säger Johan Tavast.

Det betyder enligt lagen om utbud och efterfrågan att priset för att handla sig i balans på mFRR EAM-marknaden kan bli högt.

– Algoritmen plockar upp de tillgängliga bud som finns, och man ska ha klart för sig att detta sker automatiskt var 15:e minut. Det betyder att budstegen kan gå upp väldigt högt innan algoritmen får en exakt träff och hittar en resurs, det är just det som träffat oss med full kraft under våren, konstaterar Johan Tavast.

Han syftar på att de resurser som kan användas på mFFR EAM-marknaden för att återställa balansen har väldigt olika kostnader för att starta och leverera effekt.

Till exempel kan vattenkraft snabbt öka eller minska sin produktion till en låg kostnad, medan en gasturbin både är dyrare att starta och har högre bränslekostnader.

När systemet behöver mer effekt kommer buden från dessa olika resurser att ligga på olika prisnivåer, och det är det dyraste accepterade budet som sätter priset för alla som aktiveras – så kallad marginalprissättning.

”Som en trisslott”

Tomas Hirsch reagerar på att algoritmen inte bara prissätter den totala obalansen i elsystemet, utan även avvikelser hos varje enskilt företag.

Det innebär att två företag kan ha lika stora men motsatta prognosfel – där det ena producerar för mycket och det andra för lite – och ändå tvingas betala och ta emot stora belopp mellan sig.

– Det är som en trisslott, säger Tomas Hirsch. Ett företag kan ”förlora” 10 miljoner bara för att det haft en prognosmiss i samma kvart som balanspriset blir högt, medan ett annat kan ”vinna” lika mycket för att det råkar ligga rätt just då.

Han är kritisk till att det skett en förskjutning där elsystemet inte längre främst är till för elkunden – utan att elkunderna nu ska tillhandahålla flexibilitet och resurser för att systemet ska fungera.

Tomas Hirsch konstaterar också att alla aktörer självklart gör så bra prognoser som de kan, och att man så klart ska betala för den faktiska obalanskostnaden som uppstår, men ingen aktör – varken producent eller konsument – kan ha hög precision i prognoserna på kvartsnivå, menar han.

– Att prissätta enskilda aktörers obalanser skapar bara en helt onödig risk, och löser inga problem. Jag har påpekat för Svenska kraftnät att vi inte kan ha det så här. Deras inställning är att elsystemet måste balanseras, och när jag påpekar att det ser ut så här råder de oss att skaffa ett eget dyrt batteri för att hantera obalanserna.

– Men det bygger ingen konkurrenskraft att alla måste ha ett eget batteri, rimligare vore att utnyttja sammanlagringseffekterna på obalansen, och låta aktörerna enbart betala den faktiska kostnaden för den faktiska obalansen, fortsätter han.

Uppmanar till marknadsmanipulation

Men det finns ytterligare ett problem, menar de industriaktörer som TN talat med. Systemet utsätts lätt för marknadsmanipulation eftersom det nya automatiserade systemet för manuell frekvensåterställning, mFRR EAM, som sagt matchar obalanser i elsystemet med bud från aktörer i realtid.

Det betyder att algoritmen ofta söker efter exakt den volym som saknas – exempelvis 2 MW – och accepterar bara bud på just den mängden.

Det gör att en aktör kan lägga ett litet bud till mycket högt pris, till exempel 10 000 €/MWh, utan risk att förlora pengar om det inte matchas.

Om algoritmen träffar budet blir ersättningen extrem, trots att den faktiska kostnaden för att reglera elen är mycket lägre.

Detta skapar möjlighet till marknadsmanipulation genom att medvetet placera sig högt i budstegen och hoppas på att slumpen eller bristande likviditet gör att budet aktiveras.

– Aktörer kan lägga ett bud på 10 000 euro/MW utan att det finns faktiska kostnader som motiverar priset. Om det höga budet träffas får man en väldigt hög ersättning som inte på något sätt motsvarar vad det kostar att producera eller stänga ner motsvarande volym, säger Johan Tavast.

Flera misstänkta fall

Nu har också Energimarknadsinspektionen för första gången i myndighetens historia förbjudit en aktör att lägga bud på en grossistmarknad för el.

”Energimarknadsinspektionen (Ei) förbjuder XXXXX att lägga bud på Svenska kraftnäts energiaktiveringsmarknad (mFRR EAM) om inte aktören kan visa att de resursanläggningar som ligger till grund för budet har en beräknad marginalkostnad eller en beräknad rimlig alternativkostnad som motiverar budets prisnivå”, skriver Ei i sin motivering till beslutet.

Läser man närmare i Ei: s beslut kan man konstatera att det just är marginalkostnaden för den aktuella resursen som Ei ifrågasätter.

”På mFFR EAM råder marginalprissättning, vilket innebär att det högsta budet för uppreglering respektive lägsta budet för nedreglering som avropas blir prissättande. Aktören har inte uppgett några ekonomiska skäl för budpriset och det saknas därför närmare ekonomiska motiv till den ändrade budprisnivån. I det här fallet har aktören inte kunnat redovisa en ekonomisk motivering till budprissättningen av sina nedregleringsbud”, skriver Ei

Svenska kraftnät bekräftar misstänkt missbruk

Anna Jäderström, chef för balansmarknaden på Svenska kraftnät, bekräftar att man rapporterat in flera fall av misstänkt marknadsmissbruk till Ei sedan mFRR EAM infördes i mars och att marknaden är sårbar för missbruk.

– Det finns en bristande likviditet i vissa elområden och det är klart att då finns det en större möjlighet att kunna påverka marknaden vilket är förbjudet.

Är det en väntad utveckling med tanke på de höga summorna som då kan bli tillgängliga?

– Det som gör att vi inte kan utesluta marknadsmissbruk kan vara om en aktör ändrar sitt beteende. Att man normalt från en viss resursanläggning lägger ett bud på en viss prisnivå och sedan plötsligt ändrar den nivån, säger Anna Jäderström.

Även Tomas Hirsch säger sig ha sett misstänkta exempel på att aktörer håller tillbaka resurser för att bara aktivera dem när priset når en extrem nivå.

– Svenska kraftnät har ju gått in och rättat från 10 000 euro per MW till 70 euro per MW. Hur går det ihop?, säger han.

Viktig anpassning

Anna Jäderström, menar att den nya automatiserade marknaden för manuella frekvensåterställningsreserver, mFRR EAM, är en viktig del av anpassningen till ett elsystem med mer vind- och solkraft samt mer varierande flöden.

– Vi genomför detta som en gemensam förändring i Europa för att kunna integrera mer förnybar elproduktion och använda elnätet mer effektivt. Med 15-minutersmarknad kan vi optimera kapaciteten bättre och ge tydligare prissignaler, säger hon.

Hon betonar att systemet har justerats efter införandet. I juni infördes ett så kallat toleransband, vilket gör att algoritmen inte enbart söker efter exakt den volym som saknas utan kan välja närliggande bud för att sänka kostnaderna.

– Det är en förbättring, men vi måste hitta en balans. Om man tar för stora bud kan det skapa ny obalans, förklarar hon.

Hon pekar även på att det gjorts förändringar i marknadsövervakningen och att misstänkta fall av marknadsmissbruk rapporteras till Ei.

– Vi har stor respekt för att det varit en tuff tid för många aktörer. Men vi ser också att mer likviditet nu kommer in på marknaden och att prisbilden har stabiliserats den senaste månaden.

Tomas Hirsch menar att den nuvarande situationen är oacceptabel och att den förändring måste till.

– Industrin behöver låg risk och förutsägbarhet. Det är vårt DNA, säger han.