DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Regeringen skärper reglerna mot bidragsbrotten – ”Har blivit ett sätt att försörja sig”
Socialförsäkringsminister Anna Tenje är oroad över ungas attityder till arbete och bidragsfusk. Regeringen vill införa en omfattande bidragsreform för att ”återupprätta arbetsmoralen” och sätta stopp för de omfattande bidragsbrotten.
I en studie från Näringslivets skolforum visar unga svenskar på minskad strävsamhet, ökad tolerans för bidragsfusk och ett vikande förtroende människor emellan, jämfört med tidigare generationer – och jämnåriga i andra länder.
Rapportförfattaren Nima Sanandaji pekar på att bara en tredjedel av de unga svenskarna anser att det aldrig är rätt att ta emot offentliga ersättningar som de inte har rätt till. Det är en kraftig minskning från i början av 1980-talet, då andelen var drygt 60 procent.
”De har en ganska förkastlig syn på att man kan begå bidragsbrott och fuska och att det är helt okej.”
Att så många unga i Sverige inte ser strävsamhet, ansträngning och att arbeta som viktigt tycker äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje är problematiskt.
– Det här pekar på att ungdomar i större utsträckning tycker att det är okej att ta emot bidrag och till och med fuska med bidrag, säger hon i en intervju med TN.
Tilliten urholkas
Det svenska systemet bygger på tillit och att arbeta och göra rätt för sig, och att samtidigt stötta dem som till exempel förlorar arbetet eller blir sjuka, konstaterar hon.
– Vi ser att tilliten, som mycket av vårt samhällskontrakt vilar på, urholkas steg för steg i de nya generationerna. De har en ganska förkastlig syn på att man kan begå bidragsbrott och fuska och att det är helt okej. Att det ökar blir i sin tur väldigt dåligt för vårt välfärdssystem, säger Anna Tenje.
Hon ser två delar i bidragsbrottsligheten. Den ena delen står den organiserade brottsligheten för. Bidragsbrottsligheten är en viktig del i hur gängen försörjer sig och finansierar annan kriminell verksamhet.
Den andra delen handlar om det ministern kallar för ”vanligt folk som skor sig på skattebetalarnas bekostnad” genom att exempelvis spä på antalet vabdagar.
– Det är ett sluttande plan som jag är djupt orolig för. Att vi nu är allt färre som ska försörja allt fler innebär att fler behöver jobba mer och längre, och då behöver vi ingjuta samma arbetsmoral i yngre generationer som vi har i vår äldre befolkning, säger Anna Tenje.
Bistånd under längre tid
Idag är det 1,2 miljoner personer, varav 500 000 utrikesfödda, i arbetsför ålder i Sverige som främst på grund av arbetslöshet inte kan försörja sig själva och som lever på olika förmåner eller bidrag.
Även om det idag är färre än tidigare som lever på ekonomiskt bistånd, så har de ekonomiskt bistånd under längre tid.
– Det har blivit ett sätt att försörja sig och det var aldrig någonsin tanken med ekonomiskt bistånd.
Av de 177 000 som tog emot ekonomiskt bistånd under 2023 var närmare 60 procent utrikesfödda. Eftersom de utrikesfödda som har kommit till Sverige på senare tid har en lägre utbildning än tidigare tenderar tiden tills de har ett arbete att bli längre, konstaterar Anna Tenje.
– Det är viktigt att gå från bidrag till arbete, komma in i samhällsgemenskapen, få arbetskamrater, läsa svenska och att barnen går i förskola och skola. Då behöver vi öka incitamenten för att de inte hamnar i ett bidragsberoende och utanförskap, och att deras barn inte riskerar att ärva det, säger hon.
Måste aktivera sig
Regeringen jobbar nu på ett förslag till en bidragsreform för att motverka utanförskap och öka drivkrafterna och de ekonomiska incitamenten för att gå från bidrag till arbete.
En del handlar om att den som får försörjningsstöd ska heltidsaktiveras. Det innebär att den som har en arbetsförmåga på 100 procent ska aktiveras 40 timmar i veckan, i en samhällsnyttig sysselsättning som kommunen anordnar.
– Till exempel kan det handla om att lära sig svenska, att gå någon form av utbildning, eller att vara i en praktik eller på en lärlingsplats eller liknande, som för personen närmare arbetsmarknaden. Och den som inte deltar förlorar rätten till ekonomiskt bistånd, säger Anna Tenje.
Det ställer inte bara högre krav på individen utan även på kommunen. Samtidigt har kommunen allt att vinna på att någon som har gått på ekonomiskt bistånd och kostat pengar kan stå på egna ben, försörja sig själv och i stället vara en skattebetalare, påpekar hon.
– Kommunen har en skyldighet att se till att medborgarna har det bra och kan försörja sig själva och behöver anstränga sig mer för att matcha den utbildning eller praktik som individen kan tänkas behöva.
En annan del handlar om att införa ett bidragstak för att bidragen inte ska vara högre än inkomsten vid arbete.
– De som kommer att träffas av bidragstaket är till exempel familjer med två vuxna som inte arbetar utan lever på försörjningsstöd och som kanske har fyra barn. Idag lönar det sig aldrig för dem att ta ett arbete, säger Anna Tenje.
Högre krav
Ett tredje förslag är att höja kraven för att få ta del av socialförsäkring och ekonomiskt bistånd. Det handlar bland annat om att en person ska ha varit bosatt i Sverige under minst fem år under en femtonårsperiod för att ha rätt till vissa av de bosättningsbaserade förmånerna.
Samtidigt ska kvalificeringstiden kunna kortas för en person som flyttar till Sverige från ett land utanför EU, om personen under en bestämd tid når upp till en viss inkomst.
Dessutom föreslås att den som inte är, eller ska behandlas som, svensk medborgare måste ha vistats lagligt i Sverige under fem år utan avbrott för att få bistånd. Men i akuta nödsituationer ska det vara möjligt att bevilja ekonomiskt bistånd ändå.
Är det här de enda åtgärderna som ni ser behövs?
– Det här är den ena sidan, att öka drivkrafterna för arbete och betona vikten av att arbeta. Med jobbskatteavdragen, som inriktar sig på dem som faktiskt jobbar, sänker vi skatten så att det blir mer lönsamt att arbeta, säger Anna Tenje.
”Det behöver vara rättvist, för annars undergrävs legitimiteten för hela vårt välfärdssystem.”
Men det handlar också om attityder, och om att återupprätta arbetsmoralen, och hon menar att insatserna mot bidragsbrotten är ett led i det.
– Det handlar om att stärka samhällskontraktet och sätta stopp för den förödande trend som har varit. Att jobba svart, att begå bidragsbrott, att tillskansa sig pengar man inte har rätt till.
– Att grannen inte arbetar utan ligger på soffan och lyfter bidrag samtidigt som jag ställer klockan varje morgon och åker till jobbet. Det behöver vara rättvist, för annars undergrävs legitimiteten för hela vårt välfärdssystem.
Hårdare påföljder
Anna Tenje tittar nu även på ett sanktionssystem med en straffavgift för den som begår bidragsbrott upprepade gånger men också en bidragsspärr.
– En person som till exempel har tagit ut för många vabdagar, eller anmält vab och samtidigt jobbat, blir återbetalningsskyldig och ska dessutom betala en straffavgift på minst 2 500 kronor.
”På samma sätt som man måste kvalificera sig till välfärden så kan den som begår bidragsbrott diskvalificera sig från välfärden.”
Händer det flera gånger blir personen diskvalificerad från den tillfälliga föräldraförsäkringen.
– Du har helt enkelt inte rätt att ansöka om bidrag längre. På samma sätt som man måste kvalificera sig till välfärden så kan den som begår bidragsbrott diskvalificera sig från välfärden. Vi ställer ökade krav på individen för att vi bryr oss, och för att vårt välfärdssamhälle som är så viktigt bygger på tillit och förtroende, säger Anna Tenje.
Det raseras fort om vissa tillskansar sig pengar som de inte har rätt till, eller inte anstränger sig, menar hon.
– Den strävsamhet som Nima Sanandaji talar om i sin rapport och som byggde Sverige starkt, den måste vi återupprätta för att samhällskontraktet och legitimiteten för vårt välfärdssystem ska bestå, säger hon.