ELKRISEN

Kritikstorm mot Svenska kraftnäts nya algoritm: ”Pausa innan företag går i konkurs”

Efter ytterligare fel i Svenska kraftnäts nya algoritm för att balansera elsystemet, som innebär astronomiska prishöjningar, kommer svidande kritik från branschen. ”Orimligt”, säger Kruno Kuljis på energihandelsbolaget Modity till TN.

TN rapporterade nyligen om införandet av den automatiserade marknaden för manuella frekvensåterställningsreserver, eller mFRR (Manual Frequency Restoration Reserve).

Det har visat sig att den – i kombination med den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden som Svenska kraftnät införde i oktober förra året – får stora konsekvenser på balansmarknaden.

Orsaken är att de nya modellerna innebär att för stort fokus hamnar på dagen före-marknaden (spotmarknaden) på bekostnad av intradagsmarknaden (dygnshandeln).

”Förenklat kan man säga att de här två nya modellerna innebär att förutsättningarna för att hantera obalanser i det nordiska systemet på intradagsmarknaden försämrats kraftigt”, sa David Wästljung, analytiker på Energiföretagen Sverige, nyligen till TN.

Balanskostnaderna ökat flera hundra procent

Kruno Kuljis, ansvarig analytiker på energihandelsbolaget Modity, menar att den uppkomna situationen är helt orimlig och inte speglar statusen som de uppkomna extrempriserna indikerar.

– Den 29 april hade vi under ett antal kvartar (15 minuter) med ett pris på -9 800 EUR/MW i samband med direktaktivering på mFRR energiaktiveringsmarknad. Även onsdagen den 30 april uppstod höga reglerpriser i SE4 till följd av en så kallad fallbacklösning (reservfunktionslösning).

– När det inte finns tillräckligt med bud tillgängliga så plockar algoritmen upp de få tillgängliga bud som finns att tillgå. Det kan till exempel vara en gasturbin, som har högre drifts- och omkostnader, fortsätter Kruno Kuljis.

Det betyder att balanskostnaderna har ökat med flera hundra procent.

– Tidigare hade vi en indikativ obalanskostnad på förnybara produktionsslag, låt säga på mellan 10 och 20 kronor per megawattimme. Nu är kostnaderna många gånger högre och om man ska ta höjd för dessa kan ett snittpris indikativt bli 10–20 gånger högre, vilket också Svenska kraftnäts skuggkörningar visade i februari innan man genomförde förändringen, säger han.

För få reglerbud

Han konstaterar att sedan starten av den automatiserade marknaden för manuella frekvensåterställningsreserver har det varje vecka förekommit några anmärkningsvärda priser som inte speglar systemstatusen, utan är resultat av att för få reglerbud och resurser finns tillgängliga för att balansera i varje elområde.

– Har du en kraftvärmeanläggning på 30 MW, eller en vindkraftspark på 100 MW, eller en industri som förbrukar 100 MW och får en oplanerad störning vid fel tillfälle och priserna samtidigt är emot dig så kan det bli extremt dyrt om man ligger i obalans vid fel tillfälle, säger han.

Uppstått en monopolsituation

Det svenska elsystemet har byggts på möjligheten att balansera systemet mellan elområden. Vattenkraften i norr har kunnat användas till att rätta till obalanser söderut.

– Vi påpekade att detta skulle bli konsekvensen om varje elområde ska balansera sig självt, samtidigt som det inte finns tillräckligt med resurser i respektive område. Det har uppstått mer eller mindre en monopolsituation med för få bud och som då kan sätta extrema och höga priser, konstaterar Kruno Kuljis.

De högre riskerna och kostnaderna måste hanteras på något sätt och till viss del delas och/eller föras vidare, men någon måste hantera dem, konstaterar han.

– Beroende på hur avtal är skrivna så kommer någon att ta en större eller mindre del av dessa oförutsedda marknadsförändringar som man inte kunnat förutse skulle bli så extrema. Eftersom förändringarna dessutom interagerar mot varandra så slår det hårt mot främst vind- och solkraftsparker men alla delar av branschen riskerar att drabbas orimligt hårt, säger Kruno Kuljis.

Håller igen

Det betyder att aktörerna blivit mer försiktiga i hur de använder sina tillgångar och då inte nyttjar systemet fullt ut. I stället spar de kapacitet för att kunna gardera sig.

– Oavsett om man använder de bästa tillgängliga prognoserna, så har man ändå viss obalansvolym i portföljerna. Här är till exempel isbildningsrisk på vindkraft en sådan risk som kan stjälpa förutsättningarna.

Mats Nilsson, docent i nationalekonomi på Södertörns högskola och expert på elmarknaden, menar att problemet får genomslag på prisbildningen på elmarknaden.

– Det blir ju konsekvensen om aktörerna börjar hålla tillbaka produktion.

”Borde pausa”

Kruno Kuljis tycker att Svenska kraftnät nu borde pausa införandet av den automatiserade mFRR-marknaden, även om han inte tror att Svenska kraftnät kommer att vrida tillbaka klockan.

– Reformerna ska ha en tydlig samhällsnytta vilket det står i direktiven och det är svårt att se samhällsnyttan i förlängningen av en reform som riskerar oförtjänta extrempriser och slår orimligt hårt och mer eller mindre oförutsett. Man borde parallellt säkerställa att det finns tillräckligt med resurser i varje elområde, så att den här i mina ögon felaktiga extrema prisbilden inte uppstår, säger han.

– Det är i alla fall glädjande att man verkar ha tagit till sig av kritiken så att vi tillsammans kan göra situationen bättre så att man kan åtminstone lindra effekterna med bland annat toleransband på nationell nivå, vilket jag förstår att Svenska kraftnät jobbar med för närvarande, fortsätter han.

Mats Nilsson håller med.

– Vi måste återgå till det som var tidigare för det här går inte, och man bör göra det innan företag går i konkurs.

När TN rapporterade om problemen med den nya modellen hade algoritmen visat fel priser vid två tillfällen vilket skapat stor osäkerhet kring hur tillförlitlig den nya modellen är.

Anna Jäderström, chef för balansmarknad på Svenska kraftnät, konstaterade då att nya fel kan inträffa. Nu har det hänt igen och Svenska kraftnät var i början av maj tvungna att manuellt återställa priserna till rätt nivå.

”Svenska kraftnät ser ett behov att manuellt hantera vissa justeringar innan algoritmen kan justeras”, skriver myndigheten.

”Omöjligt att pausa”

Anna Jäderström menar dock att det är omöjligt att pausa reformen.

– Det är inte möjligt att sätta utvecklingen på paus och gå tillbaka till det förra systemet. Det här är ett steg för att förbereda den europeiska elmarknaden för den automatiska mFRR 15-minutersmodellen.

Hon har full förståelse för marknadsaktörernas oro och säger att Svenska kraftnät nu bland annat tittar på hur man kan förändra algoritmen så att den tar större hänsyn till priset.

– Det är inte fel på algoritmen, men den behöver en vidareutveckling. I väntan på det gör vi justeringar manuellt i priserna.

Svenska kraftnät planerar också att införa ett så kallat toleransband, som Kruno Kuljis talar om, som varit implementerat på den gemensamma nordiska marknaden men inte på den svenska marknaden.

Förenklat är ett toleransband en funktion i algoritmen som väljer vilka bud (erbjudanden från aktörer som vill sälja eller köpa el) som ska accepteras på balansmarknaden.

Syftet med det är att undvika extrema priser genom att algoritmen tillåts köpa något mer el än nödvändigt om det ger ett lägre totalpris.

Många bud på balansmarknaden är nämligen inte delbara, det vill säga man måste köpa hela mängden eller inget alls.

Utan ett toleransband leder det till att dyrare, men delbara, bud ofta väljs – vilket driver upp priset på obalanser, men genom att tillåta ett visst överskott i volym kan man alltså mildra prisvolatiliteten med hjälp av detta verktyg.

Flera aktörer som TN talat med tycker att det är konstigt att Sverige inte infört toleransband med tanke på de extrempriser som uppkommit?

– Det var en prioritering. I normalfall är det alltid den nordiska lösningen som vi går på. Men vi ser ju nu att det verkligen behövs på den svenska marknaden också, säger Anna Jäderström.

Så ni kommer att införa den här lösningen med tolerensband?

– Ja, det är vår plan, men vi har sagt att vi ska återkomma i nästa vecka med mer information om när i tiden.

Hon uppger också att Svenska kraftnät arbetar aktivt för att få in fler flexibla resurser på balansmarknaden för att på så sätt komma till rätta med utbudet och prisbildningen.