Klas Wåhlberg från Teknikföretagen
Bild:
Karin Wesslen/TT
Försvaret och det civila måste bli mer sammansvetsat för att öka Sveriges totalförsvarsförmåga. Det skriver Klas Wåhlberg vid Teknikföretagen och Robert Limmergård på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) på DI debatt.
– Sverige har inte råd att fortsätta indelningen i ett civilt och ett försvarsinriktat innovationssystem. Dessa två grenar måste snarast tvinnas ihop för att öka Sveriges totalförsvarsförmåga. Det skulle bland annat resultera i en ökad resurseffektivitet med mer effekt per investerad forskningskrona, accelererad teknologiutveckling och potential för nya innovationer med breda tillämpningar, skriver de.
Industrin: ”Kostnaden för kärnkraften lägre än alternativet”
Malin Johansson, IKEM och Johan Bruce, SKGS.
Bild:
Adam Ihse/TT, Christine Olsson/TT, Mattias Jönsson, Viktor Fremling, Pressbild
Nu har Riksdagen klubbat igenom förslaget om hur ny kärnkraft ska finansieras. Risken och kostnaden är hanterbar, menar Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS som arbetar med basindustrins energifrågor. ”Den merkostnad som man får betala för kärnkraften är lägre än alternativet”, säger han till TN.
Nu har Riksdagen röstat igenom förslaget om hur ny kärnkraft ska finansieras. Det bygger på Mats Dilléns utredning som presenterades i augusti förra året.
Kort handlar det om att staten ska stå för 75 procent av byggkostnaden i form av ett lån och ett priskontrakt som garanterar ett elpris i 40 år framåt. Här ersätts staten om priset hamnar över det garanterade elpriset och tvärtom. Ett riskdelningssystem som baseras på byggkostnaden ska också införas mellan staten och kärnkraftsägarna.
AI-sammanfattning
Riksdagen godkänner ny finansieringsmodell för kärnkraft.
Staten ska vara med och dela på riskerna för ny kärnkraft.
Kostnaden för att inte bygga kärnkraft kan bli hög, menar forskare och branschrepresentanter.
Industrins ökande elbehov gör ny kärnkraft nödvändig, enligt SKGS.
Beslutet väcker oro för undanträngning av andra energisatsningar.
Kärnkraftens stabilitet behövs för att undvika osäkra elpriser, menar industriföreträdare.
För stor flexibilitet i elsystemet kan skrämma investerare, varnar ekonomiprofessor.
Riksdagens beslut har kritiserats från flera håll. I en TT- artikel lyfts risker fram.
”Det kryllar av osäkerheter. Hur mycket kommer förbrukningen att öka, vad blir elpriset, hur dyrt blir det att bygga ny kärnkraft och vem ska betala? Och vad händer med annan elproduktion, och vad händer om annan framtida bättre och billigare teknik slår ut kärnkraften?".
Tomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet, konstaterar att beslutet riskerar att tränga undan investeringar i annan nödvändig elproduktion. Även den politiska risken lyfts fram.
”En ny regering behöver ju inte godkänna det här”, uppger han.
Industrin: Risken för att inte bygga kärnkraft är större
Efter att finansieringsförslagen har klubbats igenom pratas det dock inte så mycket om riskerna med att inte bygga ny planerbar kärnkraft.
– Vi tror att den merkostnad som man får betala för kärnkraften är lägre än alternativet och i den merkostnaden ingår de kostnader för nya elnätet och energilagring som alternativet att inte bygga ny kärnkraft innebär, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS som arbetar med den svenska basindustrins energifrågor.
Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
Bild:
Pressbild
I sin senaste analys av den framtida efterfrågan på el kommer SKGS fram till att industrins elbehov väntas öka från dagens 48 TWh till mellan 114–130 TWh fram till 2035.
– Den stora fördelen med förslaget är att det rör sig om fyra reaktorer, som motsvarar ungefär 10–15 procent av den framtida efterfrågan. Det är en hanterbar kostnad och risk som öppnar upp för mer kärnkraft i framtiden om det skulle behövs, fortsätter Johan Bruce.
”Näringslivet behöver långsiktiga spelregler för att vilja investera.”
Riksdagens ja till den nya kärnkraftslagen välkomnas av Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.
– Detta är ett viktigt steg för att trygga Sveriges energiförsörjning, säger han.
Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.
Bild:
Judit Nilsson/SVD/TT
Den nya lagen sätter upp ramarna för hur staten ska vara med och dela på riskerna för ny kärnkraft.
– Vi välkomnar att riksdagen nu går vidare med finansieringen av ny kärnkraft. Näringslivet behöver långsiktiga spelregler för att vilja investera. Därför är det avgörande att det här beslutet ligger fast även i framtiden, säger Jan-Olof Jacke.
Volatila priser också en kostnad
När finansmarknadsministern Niklas Wykman nyligen presenterade finansieringsmodellen på ett seminarium underströk han ambitionen om att elsystemet ska vara så stabilt och förutsägbart som möjligt. Ett elsystem med volatila priser och stigande balanseringskostnader är inte bra för Sverige, menade han.
Vikten av just förutsägbara och stabila elpriser lyftes också av Lennart Evrell, styrelseordförande på SSAB, på ett seminarium som Svenskt Näringsliv anordnade i förra veckan.
”Vi har kostnader på 20 öre ena dagen och 3 kronor nästa. Sådant går inte att kalkylera med.”
I ett elsystem med en minskande planerbar elproduktion förutsätts också både konsumenter och näringsliv kunna vara flexibla i elkonsumtionen. Energimyndigheten har till exempel släppt rapporten ”Främjande av ett mer flexibelt elsystem”.
”Vi måste komma ihåg att elsystemet inte har ett värde i sig självt, utan det är först när kunderna nyttjar det som värde skapas.”
Det menar Malin Johansson, ansvarig för energi- och klimatfrågor, på branschorganisationen IKEM, är en risk.
”Det här med ökad flexibilitet tror jag skrämmer industrin, eftersom man då hintar att näringslivet inte ses som en möjliggörare för tillväxt och välstånd, utan som en del av elsystemet. Vi måste komma ihåg att elsystemet inte har ett värde i sig självt, utan det är först när kunderna nyttjar det som värde skapas. Ett värde som främjar tillväxt och konkurrenskraft”, konstaterade hon på seminariet.
Malin Johansson, ansvarig för energi- och klimatfrågor, på branschorganisationen IKEM.
Bild:
Pressbild
Magnus Söderberg, professor i energiekonomi vid Griffith University i Australien, konstaterar att ett elsystem som inte innehåller planerbar elproduktion leder till en större volatilitet.
– Den empiriska litteraturen visar att volatiliteten kommer öka mest om vi avstår från kärnkraft. En av kärnkraftens viktigaste nyttor är att den tränger undan en del vind- och solkraft, och därför kommer leda till sänkt prisvolatilitet, relativt ett scenario utan kärnkraft. Kärnkraften kommer av allt att döma öka elprisnivån något, men eftersom volatiliteten är så skadlig är det ändå att föredra, konstaterar Magnus Söderberg.
Det leder i sin tur till osäkerhet och färre investeringar, menar Magnus Söderberg.
– Tyvärr saknar vi robusta empiriska analyser baserat på svensk och europeisk data, men analyser jag gjort i Australien pekar på att en stor elprisvolatilitet väsentligt minskar investeringar i företag och på att volatiliteten sänker företagsvärderingar.
Magnus Söderberg, professor i energiekonomi vid Griffith University i Australien.
Bild:
Matts Skagshoej
Danmark överväger nu att ompröva förbudet mot kärnkraft som funnits i 40 år. ”Vi ser att nya kärnteknologier växer fram”, säger klimat- och energiministern Lars Aagaard enligt Energinyheter.
Regeringen i Danmark har beslutat att dra igång en utredning för att undersöka potentialen hos ny kärnkraft, det handlar om små modulära reaktorer, så kallade SMR:er.
Men ännu är det för tidigt att säga hur det kommer att bli.
– Att tekniken har potential räcker inte. Vi måste också förstå konsekvenserna för Danmark om vi ska möjliggöra användningen, säger Lars Aagaard till den danska tidningen Poltiken, vilket Energinyheter rapporterar om.
M och S i samtal om kärnkraft – långsiktighet ska locka investerare
Bild:
Jakob Åkersten Brodén/TT
Moderaterna och Socialdemokraterna har fört samtal bakom stängda dörrar om framtida kärnkraftssatsningar, avslöjar DN. Syftet är att skapa långsiktiga spelregler som gör det möjligt att bygga nya reaktorer.
På onsdag röstar riksdagen om ett nytt system för statlig finansiering av kärnkraft, vilket kan bana väg för regeringen att byggstarta nya reaktorer före nästa val.
Svenskt Näringsliv har länge efterlyst en blocköverskridande överenskommelse för att trygga investeringar i ny kärnkraft. Nu framgår det att Moderaterna och Socialdemokraterna för samtal bakom stängda dörrar, skriver DN.
Men S säger nej och kräver att även andra kraftslag ingår i en energiuppgörelse.
Trots meningsskiljaktigheter förs dialogen vidare, både nationellt och lokalt, där M och S i Oskarshamn redan samarbetar kring planerna, skriver tidningen.
Städbranschen: Arbetslösa vill inte ha våra jobb – ”Skickar ansökan för att få bidrag”
Lena Nordin, HR-chef på städföretaget Homemaid, och Emma Unevik, vd på Stockholms Städsytem.
Bild:
Pressbild, Stefan Tell, Johan Nilsson/TT
Arbetssökande som går under jorden, tackar nej till jobb eller hoppar av mitt i processen. Trots goda möjligheter att erbjuda jobb brottas städbranschen med allvarliga rekryteringsproblem. ”I 70 procent av fallen får vi inte ens en första kontakt”, säger Lena Nordin på HomeMaid till TN.
– Vi får in ungefär 1 000 ansökningar varje månad, men kvaliteten är så låg att de snarare skapar mer arbete än löser våra rekryteringsbehov, säger Lena Nordin, HR-chef på städföretaget HomeMaid.
HomeMaid behöver anställa runt 100 personer i månaden till sina olika kontor, och förutsättningarna att kunna erbjuda arbete är väldigt goda, berättar Lena Nordin. Det behövs ingen akademisk examen och det finns en bra intern lärningskurva för att bli bättre på sitt jobb.
70 procent försvinner
Trots det leder bara en procent av de ansökningar som HomeMaid får in via Arbetsförmedlingen till anställning.
– I 70 procent av fallen får vi inte ens en första kontakt. I vissa fall kommer vi lite längre, men kandidaterna faller av under vägen. I vissa fall startar en anställning, men personen slutar efter bara några dagar på jobbet, det vill säga under introduktionen, säger Lena Nordin.
”De flesta svarar inte ens när vi försöker kontakta dem.”
Enligt en rapport från Almega Serviceföretagen uppger 24 procent av företagen att den största utmaningen är att arbetslösa tackar nej till erbjudna jobb. Lena Nordin känner igen sig i detta.
– De flesta svarar inte ens när vi försöker kontakta dem. Andra visar så lågt intresse att det inte är genomförbart att anställa dem, säger hon.
Svaga incitament
Enligt Lena Nordins kollegor, som hanterar rekryteringen, är den största anledningen Arbetsförmedlingens svaga incitamentsstruktur.
– Det vill säga att många skickar iväg en ansökan för att få bidrag, snarare än att de egentligen är intresserade av att arbeta hos oss, säger Lena Nordin.
För att komma runt problemet har HomeMaid börjat lägga större vikt vid nätverk och rekommendationer.
– Tyvärr går det inte lika snabbt som vi skulle behöva, vilket gör att rekrytering fortsatt är en utmaning för oss och ett viktigt fokusområde för att kunna driva vår verksamhet enligt plan, säger Lena Nordin.
Samtidigt vill hon nyansera bilden:
– Vi är väldigt stolta över våra medarbetare. De kommer från ett 70-tal olika länder och gör ett jättebra och viktigt jobb hos våra kunder. Många är på sitt första jobb här i Sverige och lär sig både språk och kultur på våra arbetsplatser, och andra som har varit här längre berikas av alla fina möten med nya kulturer och olika personligheter. Om vi som samhälle lyckas bli bättre på att matcha människor med jobb finns det stor potential att få fler i arbete.
Få sökande med rätt kompetens
Emma Unevik, vd för Stockholms Städsystem med omkring 120 anställda, ser liknande problem i sin verksamhet.
– Vi får in en hel del spontanansökningar. Men det är få sökande som har rätt kompetens och som har beaktat kraven vi ställer, säger hon.
”Man blir lite ledsen när man erbjuder en arbetslös person ett riktigt bra jobb och personen tackar nej.”
Stockholms Städsystem har också erfarenhet av att arbetslösa tackar nej till erbjudna tjänster eller försvinner helt när ett konkret jobberbjudande ges.
– Jag har även varit med om att vi erbjudit jobb till en person som var arbetslös och väldigt kontaktsökande. När vi till slut erbjöd en tjänst så försvann han och jag har inte sett röken av honom sen dess. Man blir lite ledsen när man erbjuder en arbetslös person ett riktigt bra jobb och personen tackar nej. Man tänker att det borde vara tvärtom, att det ska vara förenat med glädje att äntligen få ett jobb, säger Emma Unevik.
Kvaliteten på ansökningarna varierar. Vissa är bra, medan andra är extremt bristfälliga.
– Det är inte alls ovanligt att man får ett mejl med en enda mening i, säger hon.
Webbplats sållar
För att bemöta den problematiken har Stockholms Städsystem tagit fram en digital arbetsintervju på företagets webbplats.
– När sökande hänvisas till den hoppar de flesta av. De orkar inte besvara frågorna, vilket endast tar cirka fem minuter att göra.
För att lösa problemet med både hög arbetslöshet och kompetensbrist efterfrågar Emma Unevik både stärkta incitament och bättre arbetsmarknadsåtgärder.
– Regeringen behöver öka incitamenten för att ta ett jobb. Vi kan inte ha bidrag, oavsett form, som gör det mer lönsamt att gå hemma. Samtidigt behövs insatser som gör fler anställningsbara, till exempel yrkesutbildningar och svenskundervisning, säger hon.
Parallellt behövs mer lättillgängliga regler för arbetskraftsinvandring:
– En så enkel sak som att kräva heltid och kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring istället för ett lönegolv hade underlättat mycket. Risken är att kompetensbristen blir tillväxthämmande – och det är det sista Sveriges ekonomi behöver just nu.
Kontrollarbetet kan bli bättre
I TN:s tidigare artikel kommenterade Arbetsförmedlingen att det är viktigt att arbetsgivare tipsar om de misstänker oseriösa ansökningar. På vem ligger då ansvaret? Mattias Olofsson, enhetschef på enheten för Granskning och kontroll, utvecklar detta i en ny kommentar.
”Det är den arbetssökandes ansvar att söka jobben på bästa möjliga sätt. Arbetsförmedlingen är vanligtvis inte med vid kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande. Vi är därför tacksamma om arbetsgivarna informerar oss om de upplever att arbetssökande exempelvis har skickat in oseriösa ansökningshandlingar”, svarar han.
Samtidigt betonar han att myndigheten inte har möjlighet att granska själva innehållet i de ansökningar som skickas.
Han lyfter att myndigheten kontinuerligt utvecklar sina metoder för att förbättra kontrollarbetet.
”Vi vill att arbetsgivare ska hitta rätt kompetens så effektivt som möjligt, och där är kontrollarbetet en viktig pusselbit. Kontrollen har under de senare åren blivit allt bättre. Bland annat har vi centraliserat kontrollen av de arbetssökande, och infört en automatiserad och delvis riskbaserad granskning av aktivitetsrapporterna. Detta har lett till en ökad effektivitet i kontrollen”, säger Mattias Olofsson.
Men det finns alltid utrymme för förbättring.
”Det finns alltid mer att göra. Därför är ett av myndighetens fokusområden att fortsätta att förbättra kontrollarbetet”.
Rapport: Kompetensförsörjningen fungerar inte – ”Allvarligt”
Per Hammar, branschchef på Almega Utbildningsföretagen.
Bild:
Stina Bengtsson
Systemet för kompetensförsörjning fungerar inte. Det slår Almega Utbildningsföretagen fast i en ny rapport och föreslår en rad nya politiska satsningar. ”Svenska företag ska kunna lita på att de kan få tag på rätt kompetens”, säger Per Hammar, Almega Utbildningsföretagen, till TN.
Utbildningsföretagen efterfrågar en sammanhållen kompetenspolitik och hoppas få upp frågan på agendan inför nästa års val.
– Läget är allvarligt eftersom företag tvingas tacka nej till affärer och inte kan expandera på grund av att de inte får tag på rätt medarbetare. Svenska företag ska kunna lita på att de kan få tag på rätt kompetens och ska konkurrera med ett humankapital i världsklass, säger Per Hammar, branschchef på Almega Utbildningsföretagen, till TN.
I en ny rapport föreslås bland annat satsningar på fler platser på yrkeshögskolan, kommunal yrkesutbildning för vuxna och arbetsmarknadsutbildningar, större möjligheter att utbilda medarbetare på företagen och ett stopp för den straffbeskattning av anställda där företagen finansierar kompetensutveckling.
– Vi föreslår en ny kompetensöverenskommelse mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Vi tar med dessa förslag ett första initiativ till en sådan kompetensöverenskommelse, säger Per Hammar.
Arbetsgivarna: Därför är hamnarbetarnas konflikt olaglig
Hamnarbetarförbundets ordförande Martin Berg, Sveriges Hamnars förhandlingschef Johan Grauers och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.
Bild:
Adam Ihse/TT, Pressbild, Kate Gabor
Den storkonflikt som Hamnarbetarförbundet just nu genomför bryter mot den nya lagstiftning som kom till efter fackets många tidigare strejker, menar arbetsgivarna. ”En ohållbar situation”, säger Sveriges Hamnars Johan Grauers. Snart kommer frågan att avgöras i Arbetsdomstolen.
Det är inte lagligt för Hamnarbetarförbundet att genomföra den stora konflikt som just nu pågår i de svenska hamnarna. Det menar fackets motpart, arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar, som därför har gjort en så kallad fredspliktsinvändning hos Arbetsdomstolen.
Men varför är det då olagligt? I de svenska hamnarna finns redan ett kollektivavtal, Hamn- och stuveriavtalet, som Sveriges Hamnar tecknar med det största fackförbundet: Transportarbetareförbundet. Hamn- och stuveriavtalet är förstahandsavtalet i hamnarna. Det styr löner och andra anställningsvillkor. Hamnarbetarförbundet kan därför bara teckna ett andrahandsavtal, som ska vara likalydande med förstahandsavtalet.
− Att ha olika anställningsvillkor för olika medarbetare beroende på facklig tillhörighet vore en ohållbar situation för en arbetsgivare, och dessutom helt i strid med den svenska modellen, säger Sveriges Hamnars förhandlingschef Johan Grauers.
− Det har jättestor betydelse vilket fackförbund som tecknar det första avtalet. Arbetsgivaren kan ju bara sälja rätten att reglera anställningsvillkoren för alla arbetstagarna en gång. Det andra kollektivavtalet måste inordnas det först slutna, säger Erik Sinander, som är arbetsrättsexpert vid Stockholms universitet, till tidningen Arbetet.
Historia av konflikter skapade ny lag
Det var efter de många konflikterna som Hamnarbetarförbundet genomförde i Göteborgs hamn, som konflikträtten ändrades 2019. Då var LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv överens om att lägga fram ett förslag som innebar att ett fackförbund inte får ta till stridsåtgärder mot en arbetsgivare som har ett kollektivavtal bara för att få ett parallellt avtal, ett så kallat hängavtal. Stridsåtgärder får bara ske i syfte att teckna ett förstahandsavtal.
”Det är en central överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter när man lyckas komma överens i just konfliktfrågor. Det säger något om hur viktig den här principen är.”
Skillnaden mellan ett förstahandsavtal och ett andrahandsavtal är väldigt förenklat att förstahandsavtalet styr löner och andra arbetsvillkor. Andrahandsavtalet ger det aktuella fackförbundet, i det här fallet Hamnarbetarförbundet, rätt att ha egna skyddsombud på arbetsplatsen.
Förslaget från parterna accepterades av den dåvarande socialdemokratiska regeringen.
– Den svenska modellen fungerar inte som det var tänkt i det här fallet och det är därför jag är beredd att gå så långt som med lagstiftning i ett ärende som för oss socialdemokrater naturligtvis är väldigt känsligt, sa dendåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) till SVT i januari 2018.
Två förstahandsavtal inte möjligt
Senare röstades den nya lagstiftningen igenom med stor majoritet i Riksdagen. Från och med 2019 finns därmed nya konfliktregler på svensk arbetsmarknad. Och i och med det är det alltså inte rimligt och inte möjligt att teckna två förstahandsavtal inom samma avtalsområde, menar Sveriges Hamnar.
− Det är helt otänkbart för oss, säger Johan Grauers.
Han får medhåll från Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.
− Vår uppfattning är ju att det finns ett förstahandsavtal med Transportarbetareförbundet. Hamnarbetarförbundet ska absolut ha rätt att teckna ett likalydande andrahandsavtal, men att konflikta för att få något annat än det som står i förstahandsavtalet är precis det som ska vara olagligt enligt den nya lagstiftningen, säger han.
− Det är en central överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter när man, som vi gjorde, lyckas komma överens i just konfliktfrågor. Det säger något om hur viktig den här principen är, säger Mattias Dahl
Något år efter att den nya lagstiftningen gick igenom prövades den också av Arbetsdomstolen. Domstolen konstaterade att Hamnarbetarförbundet inte har rätt att teckna lokala uppgörelser om scheman eller andra anställningsvillkor.
För att minska skadorna av konflikten har Sveriges Hamnar varslat om en spegellockout. Den gäller samma tider och platser som Hamnarbetarförbundets varsel.
− Det är i sig ingen upptrappning av konflikten, utan handlar om att hantera de praktiska konsekvenserna av fackets varsel och skydda hamnföretagen, säger Johan Grauers.
Om parterna inte är överens om ett avtal före klockan 04.30 på måndag den 26 maj riskerar många flyg och passagerare bli kvar på marken. Bara från Arlanda har de varslade bolagen SAS, Norwegian och Tuifly omkring 80 avgångar som kan drabbas på måndagen.
Det handlar om destinationer över hela världen, storstäder som Paris, London och New York, men även flyg mellan orter i Sverige och till turistorter i Europa, som Gran Canaria och Malaga.
Den 26–28 maj är strejk varslad även på Amapola Flyg AB, Braathens People AB, Cityjet A/S, Norwegian Air Sweden Aoc AB, SAS Connect Crew Services Sverige Filial, Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden.
Lördagen den 31 maj och söndagen den 1 juni är strejk varslad från 04.30 till 12.00 på charterflygbolagen Sunclass Airlines, TuiIfly och Jettime.
Bättre villkor
Fackförbundet Transport anser att arbetsgivaren Svenska Flygbranschen inte går dem till mötes gällande förbättrade villkor för kabinpersonal.
Först skulle en blockad – av allt arbete utanför ordinarie grundschema och en nyanställnings- och inhyrningsblockad – ha inletts den 21 maj, men nu är den framskjuten till måndag den 26 maj klockan 04.30. Därmed kan strejk och blockad bryta ut samtidigt om ingen överenskommelse nås.
Svenska Flygbranschen har i sin tur svarat på varslen med en så kallad spegellockut som innebär att arbetsgivaren lockoutar exakt de arbetstagare som facket har tagit ut i strejk.
"Nu är gränsen passerad och våra medlemmar säger stopp, det är nog", sade Transports ordförande Tommy Wreeth i ett pressmeddelande förra veckan.
Följer märket
Svenska Flygbranschen har erbjudit Transport ett avtal som följer märket som gäller enligt Industriavtalet, vilket innebär en kostnadsökning med 6,4 procent över två år. Arbetsgivaren menar att märket är avgörande för svensk konkurrenskraft.
En medlare från Medlingsinstitutet har utsetts för att försöka lösa konflikten och parterna träffades för förhandlingar på onsdagen. Något bud ska dock inte ha presenterats än.
Hamnstrejken har inletts – ”Får stora konsekvenser för Sverige”
Bild:
Pressbild, Johan Nilsson/TT
Klockan 12 på onsdagen inledde utbrytarfacket Hamnarbetarförbundet sin första strejkdag. Detta trots att det största facket i hamnarna, Transport, redan har tecknat avtal med arbetsgivarsidan. ”Det innebär att en mycket liten grupp tar sig makten att stoppa godsflöden till och från Sverige”, säger Johan Grauers på Sveriges Hamnar.
Den första av Hamnarbetarförbundets många varslade konfliktdagar har nu inletts. Även Transport hade tidigare varslat om konflikt i hamnarna, men kvällen innan den konflikten skulle bryta ut tecknade Transport och Sveriges Hamnar kollektivavtal, Hamn- och stuveriavtalet. Det avtalet är huvudavtalet i hamnarna, medan Hamnarbetarförbundets är ett så kallat hängavtal, som alltså ska vara likalydande med huvudavtalet.
– Vi har nu ett gällande kollektivavtal på plats med vår LO-motpart Transport. Det ger lönehöjningar och villkor i nivå med alla andra branscher på svensk arbetsmarknad. Detta avtal gäller för alla hamnarbetare i Sverige, oavsett medlemskap i facklig organisation, säger Johan Grauers, förhandlingschef på Sveriges Hamnar, i en kommentar och fortsätter:
– Vi har sedan 2019 erbjudit Hamnarbetarförbundet ett likalydande andrahandsavtal, vilket ger HF fackliga rättigheter enligt svensk lag. De har skrivit på andrahandsavtal tre gånger tidigare, men väljer nu i stället att gå till strejk.
Hamnarbetarförbundet är, tillsammans med Syndikalisterna, det fackförbund som har genomfört flest konflikter i Sverige de senaste decennierna. Förbundet, som har ett tusental medlemmar, representerar en minoritet av hamnarbetarna i de svenska hamnarna, där Transportarbetareförbundet, med 55 000 medlemmar, är det största fackförbundet.
– Det innebär att en mycket liten grupp tar sig makten att stoppa godsflöden till och från Sverige, vilket får stora konsekvenser för Sveriges ekonomi och beredskap. Sverige är ett litet land som är helt beroende av att import- och exportflödena i våra hamnar fungerar. I synnerhet i dessa exceptionellt oroliga tider på världsmarknaden och när det råder ett allvarligt säkerhetsläge så är hamnarna extra sårbara, säger Johan Grauers.
Hamnarbetarförbundet har varslat om ytterligare konflikter. Det handlar om ett antal strejker som inleds redan under torsdagen och pågår under olika dagar och i olika hamnar fram till och med 5 juni. Utöver det har förbundet varslat om så kallade sympatiåtgärder på ett antal bemanningsföretag.