DEN SVENSKA EKONOMIN

Sverige ska tjäna på bistånd för handel

Ekonomi (TT)

Regeringen vill koppla samman bistånd för utveckling, handel och svenska företag mer och på nya sätt. Det går att både tjäna pengar och göra gott, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

– Vi bryter verkligen ny mark, vad vi vill göra är en historisk förändring, säger Forssell i en intervju med TT.

Han ger en grupp på utrikesdepartementet uppdraget att analysera hur utvecklingsbistånd och handelspolitik ska samordnas och fördjupas för att gynna tillväxt.

Fler jobb

– Om det kan leda till fler arbetstillfällen också här i Sverige så tycker inte jag att man ska be om ursäkt för det.

Johan Forssell betonar att han avser de cirka två tredjedelar av den svenska biståndsbudgeten som kallas utvecklingsbistånd och som han uppskattar till cirka 35 miljarder kronor. Han syftar inte på det humanitära biståndet på cirka 9 miljarder som fördelas efter behov vid kriser och katastrofer.

En stärkt koppling mellan utvecklingsbistånd och handel är en bärande del i den omgörning av biståndspolitiken som Johan Forssell, med sina dubbla uppgifter och portföljer, ska leda. Det handlar inte bara om att släppa målet om att biståndet ska motsvara en procent av bruttonationalinkomsten eller att satsa mer på närområdet, som att göra Ukraina till den största mottagaren av svenskt bistånd.

Mer modernt

Det handlar också om handel, exportmöjligheter för svenska företags varor och kunnande som ett sätt att bidra till tillväxt i mottagarländerna och för att de ska kunna öka sin handel med omvärlden i stort. Det är det länderna frågar efter, de vill ha jobb, företag, möjligheter och handel, inte bara passivt ta emot, enligt Forssell.

– Vi ser det här som en mer modern form av bistånd än vad som har gällt i Sverige tidigare. I stor utsträckning har det bara handlat om att ge saker och ting, hävdar Forssell.

Han vill få bort "vattentäta skott" mellan bistånd och handel.

Han pekar på att behoven är enorma, till exempel för den gröna omställningen och för att leva upp till klimatmålen. Där har svenska företag en ledarroll, som Forssell beskriver det. Ett sätt att få fler av dem att intressera sig för att vara med är att utöka garantier och att arbeta med förmånliga lån och andra verktyg.

Göra gott

– Den stora möjligheten ligger i att få in mer av privatkapital och mer av investeringar, både för att tjäna pengar och för att göra gott, säger Forssell.

En första delrapport, där det bland annat ska studeras hur länder som Finland, Nederländerna och tidigare Danmark har länkat samman utvecklingsbistånd och handel, ska vara klar i sommar, inför höstens budgetproposition. Slutrapporten ska lämnas i oktober.

– Vi måste se till att vi har en atmosfär där vi vill ta tillvara på vad svenska företag gör, säger Forssell och tillägger:

– Många vittnar för mig om – rätt eller fel – men det är deras beskrivning, att svenskt biståndspolitik har varit så fixerad vid att det inte ska komma Sverige till nytta. Det är inte ens värt att delta i upphandlingarna. Då tillfaller kontrakten med automatik andra länder. Det vill vi ändra på.

I länder där det inte finns förutsättningar för att utveckla storskalig handel kan biståndet riktas in på att stödja företagande i mindre skala, kanske genom mikrolån.

– Vi tror ju mycket på företagsamhetens kraft i regeringen, säger Johan Forssell.

Lars Larsson/TT