Myndigheternas konsekvensanalys av EU:s naturrestaureringslag är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för politiska beslut, varnar experter. ”De bredare samhällsekonomiska effekterna saknas helt”, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor i nationalekonomi, till TN. Samtidigt har Finland valt en helt annan väg.

Sverige är det enda EU-landet med minusutsläpp. Trots det är klimatdebatten ofta enkelspårig, enligt Kunskapsverkets vd Johanna Jeansson. En ny rapport visar att skog och mark tar upp mer koldioxid än vad hela den svenska ekonomin släpper ut. ”Sverige ligger bra till om man jämför med resten av världen”, säger hon till TN.

Svenska tillståndsprocesser är bland de längsta i OECD, skriver Kristina Alvendal och Jonas Lundström, nationella industrisamordnare på Accelerationskontoret, på Di Debatt.

Naturvårdsverket och fyra andra myndigheters förslag till naturrestaurering saknar konsekvensanalyser för näringsliv och samhälle, skriver tio företrädare från olika sektorer på SvD Debatt.

När EU:s naturrestaureringslag ska genomföras går Sverige och Finland skilda vägar. I Sverige har arbetet i stor utsträckning lagts på myndigheterna – medan Finland styr processen politiskt från start. Resultatet kan bli avgörande för hur hårt lagstiftningen slår mot skogsbruk, investeringar och markanvändning.

Myndigheternas förslag till hur EU:s naturrestaureringslag ska genomföras går betydligt längre än den ambitionsnivå som regeringen angett. Det menar Skogsindustrierna, som varnar för stora konsekvenser för statens finanser och lantbrukare. Samtidigt larmar skogsägarna för ökad rättsosäkerhet och en ny våg av överklaganden.

När Sverige nu ska omsätta EU:s naturrestaureringslag i praktiken växer oron. Skogsindustrin, gruvnäringen, byggsektorn och jordbruket varnar alla för långtgående konsekvenser – från färre bostäder och förlorade arbetstillfällen till minskad livsmedelsproduktion.

Bara två nya gröna stål- och järnprojekt presenterades förra året. Samtidigt förenades, pausades eller skrotades betydligt fler, enligt Green Steel Tracker.

Ett av fem svenska företag som berörs av EU:s koldioxidtullar CBAM har inte ansökt om den status som krävs för att få importera de berörda varorna, rapporterar Di.

Svensk skogsindustri pressas av starkt kostnadstryck, svag konjunktur och global handelsoro. Nu varnar branschen för att nya politiska beslut och myndighetsavgifter ensamma kan öka kostnaderna med minst två miljarder kronor per år från 2026 – ovanpå EU:s klimatregler.