MACRONS FRANKRIKE
Svettig väntan när franska valet avgörs
Frankrike (TT-AFP)
I dag, söndag, avgörs Frankrikes parlamentsval.
Resultatet är avgörande för president Emmanuel Macrons sista fem år i Élyséepalatset.
För fjärde gången i år får fransmännen lägga sina röster i nationella val – nu i parlamentsvalets andra omgång. För en vecka sedan, då de röstade i den första valomgången, vaskades två motkandidater fram i var och en av landets 577 valkretsar.
Det ser ut att bli en svettig dag för politikerna, och då inte bara på grund av den hetta som ligger över Frankrike, där termometern på många håll visar över 30 grader.
Valresultatet är nämligen långt ifrån givet. Mittenkoalitionen som stöttar Macron, kallad Tillsammans, utmanas av den nya koalitionen från vänster, alliansen Nupes och dess ledare Jean-Luc Mélenchon.
Det ses som mest sannolikt att Macrons Tillsammans säkrar en majoritet på 289 platser. Men det är inte säkert. Mätningar indikerar att Tillsammans kniper mellan 255 och 310 platser. Och når koalitionen inte majoritet kan den behöva kompromissa med andra.
Besvikelse för Macron
I den första valomgången landade både Tillsammans och Nupes på ett stöd omkring 26 procent, vilket kan ses som en besvikelse för Macron.
Osannolikt, men inte omöjligt, är att vänsterledarens Jean-Luc Mélenchons koalition överträffar förväntningarna och ror hem fler platser än det förväntade 150–200.
Mélenchon hoppas på att bli den största gruppen i parlamentet och utses till premiärminister av presidenten.
Vänstern har också tidigare presterat bättre än väntat, både i valet 1997 och 2007. Den här gången hänger vänsterns resultat på att arbetarklassen och unga går till valurnorna.
Högerextrema Nationell samlings partiledare Marine Le Pen uppnådde ett historiskt högt stöd i presidentvalet i april. Nu hoppas hon på att stödet kan omvandlas till platser i parlamentet. Partiet ställer upp ensamt, vid sidan av koalitionerna.
Stänger klockan 20
De senaste opinionsmätningarna antyder att Nationell samling får mellan 20 och 45 platser, en ökning från nuvarande 8.
När resultatet är klart utses premiärministern av president Macron, som själv valdes om i april. Av tradition väljer presidenten ledaren för majoriteten i parlamentet till premiärminister, även om denne motsätter sig presidentens politik. Därför är dagens val utslagsgivande för presidentens fortsatta maktutövande.
Klockan 12 hade enligt inrikesdepartementet 19 procent röstat, vilket är något fler än deltagandet samma klockslag vid första omgången och parlamentsvalets andra omgång i valet 2017.
Vallokalerna stänger klockan 20.
Fakta
I det franska parlamentsvalet är det flera stora allianser som gör upp, men i vissa fall också enskilda partier. Vid sidan av de stora blocken väntas en grupp oberoende kandidater och ett antal från den yttre vänsterflanken ta hem ett antal mandat. Här är de fyra största blocken, listade utefter vilka som spås ta hem flest platser i nationalförsamlingen:
Tillsammans (Ensemble)
President Macrons koalition som balanserar i den politiska mittfåran. Den består av hans parti Republiken på väg (LREM) samt en rad mindre partier, däribland Demokratiska rörelsen (Modem) och Horisonter (Horizons). Den har i dag en stor majoritet i nationalförsamlingen.
Folkets nya ekologiska och sociala union (Nupes)
Den nybildade vänsteralliansen under den radikale Jean-Luc Mélenchons ledning. Där ingår hans parti Det okuvliga Frankrike (LFI), det sargade maktpartiet Socialistpartiet (PS), miljöpartiet De gröna (EÉLV) och Kommunistpartiet (PCF), samt några mindre vänsterpartier. Fyra Nupes-kandidater vann sina valkretsar redan förra helgen, samtliga i Parisområdet.
Republikanerna (LR), med allierade
Högerns traditionella fanbärare åsidosätts fortsatt av väljarna (omkring 11 procent valde dem i första omgången) och kommer att tappa många mandat. Men partiet har tillräckligt bred framtoning och lokalförankring för att vinna i många valkretsar. De konservativa saknar dock i dagsläget en tydlig ledarfigur.
Nationell samling (Rassemblement national, RN)
Marine Le Pens högernationalistparti, som ställer upp självt. Det nobbade en utsträckt hand från ytterhögerrivalen Éric Zemmours rörelse Återerövring (Reconquête). RN har gått vidare i fler än 200 valkretsar, men tros bara kunna vinna i en liten del av dem. Partiet lär dock få bilda en egen grupp i nationalförsamlingen för första gången sedan 1986 (då hände det tack vare att det gjordes ett engångsförsök med proportionellt val).
Fakta
Frankrike håller val till nationalförsamlingen i regel var femte år, några veckor efter ett presidentval. Nationalförsamlingen är parlamentets underhus och 577 ledamöter ska väljas till platser där. De väljs i enmansvalkretsar över hela landet.
För att bli vald redan i den första omgången så behöver en kandidat få hälften av rösterna i sin valkrets. När den första omgången hölls förra söndagen, den 12 juni, så var det endast fem kandidater som lyckades med det.
I resterande 572 valkretsar hålls på söndag, den 19 juni, en avgörande omgång mellan de två kandidater som har fått störst stöd. Om någon ytterligare kandidat har fått stöd av minst 12,5 procent av valkretsens väljare så får den också ställa upp. Så har skett i en handfull valkretsar.
Noterbart är att inrikesdepartementets och de franska mediernas siffror går isär, då de gör olika bedömningar av vilka grupper vissa kandidater väntas tillhöra.
Traditionellt brukar sittande president få stöd av en majoritet i parlamentet och därmed kunna välja en premiärminister som kan driva hans eller hennes politiska linje. Men om oppositionen styr församlingen så är det den som bestämmer vilka som ska sitta i regering.
Det har skett tre gånger i Frankrikes femte republik – två gånger under president François Mitterrand (1986–88 och 1993–95) och en gång under Jacques Chirac (1997–2002).
