Sekunden ingen vill ha – nu ska den bort
Jordens oregelbundna snurrande ställer till problem med tiden. Men nu ger experterna upp och struntar i att anpassa tiden efter dygnet. Systemet med den krångliga skottsekunden väntas bli slopat i dag.
– Man är rädd för en typ av millenniebugg, säger Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatsverksamheten på statliga forskningsinstitutet Rise.
I franska Versailles träffas Generalkonferensen för mått och vikt (CGPM) för att diskutera hur skottsekunden ska försvinna. Den har kanske flugit de flesta förbi, men vid 27 tillfällen sedan 1970-talet har en extra sekund införts i världstidsklockan UTC.
– Förr så var definitionen av sekunden och vår tideräkning baserad på jordens rotation, förklarar Jan Johansson.
Jordsnurr och atomur
En sekund var en 86 400-del av den genomsnittliga tid det tar för jorden att snurra ett varv så att solen står i samma läge på himlen. Men det har visat sig vara för inexakt. Jordens rotation förändras nämligen, om än marginellt.
– Därefter gick man över till atomtid, alltså cesiumatomklockor som är mycket mer stabila, säger Johansson.
Länge ville man att atomtiden och jordens rotation ändå skulle synkas. Eftersom klotet oftast bromsat in blev lösningen att då och då lägga till en skottsekund när differensen dem emellan blev för stor.
– Det har att göra med vår uppfattning om natt och dag och när solen står som högst på himlen och sådär. Man ville ha kvar det här med jordens rotation och dygnets längd ändå, trots att man hade atomtid.
Skottsekunderna infördes efter beslut av organet IERS med ett halvårs varsel, och sedan fick världens klockansvariga rätta sig efter det. Men de senaste gångerna har skottsekunderna lett till problem. 2012 kraschade Reddit, Linkedin och flygbolaget Qantas bokningssystem.
Flera techbolag och organisationer har protesterat mot skottsekunden. Sedan 2016 har ingen införts – och det liggande förslaget är att ingen ska göra det framgent heller.
Saknas av ingen
Extra tjorvigt är att jorden på senare år ökat farten, vilket skulle kunna leda till ett behov av en negativ skottsekund för första gången, alltså att en sekund tas bort.
– Det har aldrig testats och det är därmed en stor risk för alla de här systemen att någonting går fel någonstans, säger Jan Johansson.
Så vem kommer att sakna skottsekunden?
– Antagligen ingen, säger han med ett skratt.
Det finns ändå en gräns för hur skev tiden och dygnet kan bli.
– Man kan låta antalet sekunder ticka iväg till 3 600 sekunder, alltså en timme, innan man korrigerar för det, säger Johansson.
En eventuell skottimme kan då införas någon gång i framtiden – kanske nästa årtusende.
Fakta: Tre olika klockor visar tiden
Jordens rotation: Tiden baserades länge på jordens rotation. En sekund definierades då som en 86 400-del (60 x 60 x 24) av ett dygn.
Atomtid: Atomur har mätt tiden sedan 1950-talet. En sekund definieras sedan 1960-talet som 9 192 631 770 svängningar hos cesium-133-atomen. Skillnaden mellan jorddygn och atomtidsdygn kan vara ett par millisekunder per dygn, vilket med tiden blir sekunder. Atomtiden vägs samman från hundratals atomur världen över.
UTC: Den koordinerade världstiden infördes den 1 januari 1960 för att koordinera atomtiden med jordens rotation. Det har skett 27 gånger med skottsekunder sedan 1972. Den senaste infördes 2016. Skillnaden mellan atomtid och UTC är 37 sekunder.