ELKRISEN
EU: Svenska elkunder ska betala våra miljardsatsningar – ”Absurt”
EU-kommissionen vill att Sveriges flaskhalsintäkter ska gå till gemensamma satsningar på elnätet i Europa. Förslaget innebär att svenska elkunder får finansiera miljardinvesteringar långt utanför landets gränser. Helt orimligt, rasar experter. ”Sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej”, säger klimat- och energiexperten Stefan Kvarfordt till TN.
Ett nytt förslag på EU-nivå, som går ut på att skapa en mer effektiv europeisk elnätsmarknad och att utveckla EU:s energiunion, har mötts av hård kritik från svenskt håll. I det paket som lagts fram av EU-kommissionen finns det bland annat ett förslag om att använda delar av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter till att investera i det europeiska elnätet. I Sverige är både regeringen och oppositionen rörande överens om att det är ett helt orimligt förslag.
Ett nytt EU-förslag om investeringar i elnätsmarknaden har mött starkt motstånd i Sverige.
Både regeringen och oppositionen anser förslaget vara orimligt.
Förslaget inkluderar användning av svenska flaskhalsintäkter för EU-investeringar.
Sverige anser att intäkterna bör användas lokalt för att minska flaskhalsar.
EU:s paket skapar oro för Sveriges kontroll över den nationella elmarknaden.
Både Svenskt Näringsliv och IKEM och andra organisationer kritiserar förslaget för att underminera systemets förtroende.
Bakgrunden är att landets fyra elområden har resulterat i att Svenska kraftnät har samlat ihop en stor summa pengar fån de flaskhalsavgifter som elanvändare betalar, enligt de senaste uppgifterna handlar det om runt 65 miljarder kronor. Tanken är att de pengarna ska användas till att öka överföringskapaciteten mellan elområdena.
”Avstyrker det helt”
Men nu vill EU-kommissionen att 25 procent av den tillgängliga summan i stället ska gå till investeringar på EU-nivå. En usel idé, menar även Stefan Kvarfordt, som är expert på klimat- och energipolicy i EU hos Svenskt Näringsliv.
– Vi avstyrker det helt. Det är sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej. Förslaget om flaskhalsavgifter borde strykas i sin helhet, säger han till TN.
– Legitimiteten bakom att ta ut de här avgifterna av svenska elkunder, oavsett om det är företag eller konsumenter, det är att man ska motverka trängsel där de tas ut. Kostnaderna tas ut här i Sverige för att motverka inhemska flaskhalsar.
Om förslaget blir verklighet skulle det i praktiken kunna innebära att Sverige får betala mer än något annat medlemsland för EU:s gemensamma investeringar i elnätet, rapporterar Ekot.
”Frångår hela principen”
Det är nämligen inte så många länder som har några inhemska flaskhalsavgifter att dela med sig av. Stefan Kvarfordt påpekar att det i EU endast är Sverige, Danmark och Italien som har infört elområden.
– Vi har gjort vår hemläxa och delat upp vårt land i olika elområden, bland annat efter påtryckningar i det europeiska samarbetet. Vi ser också att vi har flaskhalsar mellan de här elområdena och har tagit ut flaskhalsavgifter från våra elanvändare för att åtgärda dem. Om de då ska transfereras till någon annan del av Europa, där man kanske inte har gjort sin hemläxa i samma utsträckning, så frångår det hela principen till varför man tar ut avgifterna överhuvudtaget.
Enligt Stefan Kvarfordt skulle flera länder i EU kunna få mer funktionella elmarknader genom att följa i till exempel Sveriges fotspår och införa elområden. Men om det nya förslaget blir verklighet skulle det drastiskt minska chanserna för en sådan utveckling, konstaterar han.
– Vet man att en fjärdedel av intäkterna riskerar att gå någon annanstans så minskar det förstås viljan att införa elområden i det egna landet. Incitamenten försvinner helt och hållet.
Stefan Kvarfordt poängterar att han förstår viljan att investera i det europeiska elnätet och instämmer i att det finns ett stort behov i att förbättra nätinfrastrukturen på många ställen i Europa. Det han vänder sig mot är det sätt som EU vill finansiera de satsningarna på.
”Oavsett om vi har samlat på oss för mycket pengar här i Sverige så ska fortfarande inte EU ha rådighet över de pengarna.”
Svenska kraftnät har genom åren fått kritik för att samla flaskhalsintäkterna på hög i stället för att använda dem som det är tänkt, det vill säga till att investera i elnätet. Nyligen kritiserade Företagarnas vd Magnus Demervall regeringen för att inte sätta tillräckligt hårt tryck på Svenska kraftnät för att få dem att använda de insamlade pengarna.
Stefan Kvarfordt anser dock att det är två separata frågor.
– Jag kan hålla med om att vi inte ska samla pengar på hög. De ska användas till att bygga bort trängseln i systemet och det ska Svenska kraftnät göra så snabbt och effektivt som möjligt.
– Men det förtar inte kritiken man ska ha mot själva förslaget. Oavsett om vi har samlat på oss för mycket pengar här i Sverige så ska fortfarande inte EU ha rådighet över de pengarna.
Länder kan tvingas dela på kostnader
Det är just indelningen i elområden och prisskillnaderna mellan dem som har resulterat i Sveriges omfattande flaskhalsintäkter. Ju större prisskillnaderna har varit mellan områdena, desto större har flaskhalsintäkterna blivit.
– Men oavsett om vi inte har lyckats realisera de investeringar vi behöver och gjort av med de här pengarna så ska de fortfarande inte transfereras till någon annanstans i unionen, utan de ska användas här.
Stefan Kvarfordt jämför med trängselavgifter i trafiken.
– Det här blir lika absurt som om vi skulle samla in trängselavgifter i Stockholmstrafiken för att realisera ett infrastrukturprojekt någon annanstans i Europa. Den principen är helt enkelt helt orimlig.
Förslaget om flaskhalsintäkterna är ett av förslagen i EU:s ”Grid Package”, eller nätpaketet på svenska. Där ingår även ett förslag om en ”kostnadsdelningsmekanism”, som i korthet går ut på att kostnader för projekt som kan anses vara till nytta för flera länder ska delas mellan de länderna.
Många frågor
Stefan Kvarfordt befarar ett en sådan lösning skulle få stora konsekvenser för Sveriges rådighet över det egna systemet och att bygga det så effektivt som möjligt.
– Vi har många frågor kring den kostnadsmekanismen och vi ser med oro även på den. Det är viktigt att regeringen granskar och ser till att svenska intressen verkligen tas med i utarbetandet av hur en sådan mekanism kan fungera – om den går igenom.
Det är bland annat oklart hur begreppet nytta ska definieras i en sådan mekanism och vad som ska hända om kostnaderna för olika projekt blir högre än förväntat, förklarar Stefan Kvarfordt.
EU:s nätpaket är just nu under förhandling i både EU-parlamentet och i de olika medlemsländerna. Den uttalade förhoppningen från kommissionen är att nå fram till en överenskommelse i sommar.
Utöver Sverige sticker Frankrike ut som ett av de länder som är mest negativa, men det finns också en hel del länder som stödjer förslaget. Det krävs kvalificerad majoritet i ministerrådet för att förslaget ska gå igenom.
Sverige är som du säger ett av få länder med elområden och dessutom ett av de länder i EU som historiskt har haft låga elpriser. Samtidigt har andra länder haft ganska ansträngda elmarknader, så de har kanske inte så mycket att förlora på det här paketet. Har inte Sverige hamnat i en ganska riskabel situation här?
– Jo, och det är därför vi tycker att den här frågan är viktig att hålla i hela vägen. Risken finns absolut att det här kan få stöd. EU-kommissionen brukar ofta ha ett ganska bra hum om vad medlemsstaterna kommer att gå med på. De lägger inte fram lagstiftning som de själva tror inte kommer att få stöd, utan de är duktiga på att ha ett öra mot rälsen.
”Riskerar att undergräva förtroendet för systemet”
Även bransch- och arbetsgivarorganisationen Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, är starkt kritisk mot förslagen i EU:s nätpaket.
– Det här är fel väg att gå. Flaskhalsintäkter som genereras i Sverige ska inte användas till investeringar i andra geografiska områden. Det riskerar att undergräva förtroendet för systemet och drabba svenska elkunder och företag, säger IKEM:s vd Jakob Tellgren till TN.
– Vi ser också problem med att EU ska detaljstyra hur flaskhalsintäkter används. Regelverket behöver i stället justeras så att det möjliggör en mer flexibel användning av medel som inte i närtid kan användas för att bygga bort flaskhalsar, fortsätter han.
Jakob Tellgren ser positivt på att regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att se över andra samhällsekonomiskt effektiva sätt att använda flaskhalsintäkterna än vad dagens regelverk medger.
Hur ser ni på risken att förslaget går igenom?
– Motståndet är tydligt, både från Sverige och från flera andra medlemsländer. Det talar för att risken är begränsad. Men frågan behöver följas noggrant.
Om Sverige inte skulle få gehör för sin linje finns det åtminstone i teorin några olika möjliga utfall. Sverige kan förväntas förhålla sig till beslutet och dela med sig av intäkterna. Men det finns också tidigare exempel på när medlemsländer – även Sverige – har dröjt med att implementera EU-lagstiftning. Risken med det förfarandet är dock att det kan resultera i en domstolsprocess och böter.
”Vår utgångspunkt är att svenska politiker säkerställer att en sådan lagstiftning inte kommer på plats.”
IKEM:s inställning är att Sverige bör fortsätta att rikta tydlig kritik mot förslaget, men också driva på inom EU för att medlemsländerna ska ha större rådighet över hur flaskhalsintäkter används.
– Det handlar om ansvar för den egna energimarknaden och för de elkunder som har betalat in medlen.
Om förslaget röstas igenom på EU-nivå – vad bör Sverige göra då?
– Flaskhalsintäkterna är i praktiken en skuld till elkunderna. De kan därför inte användas för investeringar i andra länder. Vår utgångspunkt är att svenska politiker säkerställer att en sådan lagstiftning inte kommer på plats.