KRIGET I UKRAINA
Bryssel jagar nya ryska sanktioner
EU (TT:s korrespondent)
Rysslands största privata bank, asfaltsexportörer och Kremlvänliga journalister ingår bland dem som EU-kommissionen vill få in i ett tionde sanktionspakt kring kriget i Ukraina.
Hur det blir med kärnkraft och diamanter är mer oklart.
Arbetet med paket nummer tio sattes igång under helgen i hopp om att nå enighet bland EU:s medlemsländer i god tid till årsdagen av den förnyade ryska invasionen, den 24 februari.
Enligt nyhetssajten Politico Europe har Björn Seibert, kabinettschef hos kommissionsordförande Ursula von der Leyen, informerat ländernas ambassadörer gruppvis under helgen. Nu ligger bollen hos dem för att förhandla fram resultatet.
– Paketet kommer att innehåll ytterligare exportförbud till ett värde av mer än tio miljarder euro. Det här kommer att ytterligare svälta den ryska militära maskinen och fortsätta skaka om grundvalarna i dess ekonomi, lovade von der Leyen på en av presskonferenserna under förra veckans EU-toppmöte i Bryssel.
Bank och båtar
Läckta uppgifter till Politico talar bland annat om sanktioner mot storbanken Alfa Bank, grundad av oligarken och mångmiljardären Michail Fridman. På listan över personer och företag vars eventuella EU-tillgångar ska frysas föreslås ytterligare minst 130 namn, bland andra i form av militära ledare och ryska journalister från statliga medier men också personer i Mali och Iran med kopplingar till Wagnergruppen och vapenförsäljning till Ryssland.
Mer kontroversiellt är förslaget om att också slå mot ett befraktningsbolag i Förenade arabemiraten som utpekas för att ha köpt upp ett stort antal ryska oljetankfartyg för att på så vis kunna kringgå förbudet för ryska företag att skicka olja till EU.
På handelssidan föreslås åtgärder också mot ryska gummi- och asfaltsexportörer och exporten från EU av lastbilar och allehanda maskiner i byggsektorn.
Inte mot kärnkraft?
Däremot är det fortsatt oklart om EU kommer att slå mot den ryska diamantindustrin. Inte heller kärnkraften nämns i nuläget, trots ukrainska påtryckningar om att EU ska agera mot åtminstone ryska kärnkraftsmyndigheten Rosatom, som anklagas för att tvångsanvända sig av ukrainsk personal.
– Det är ett sorts modernt slaveri. De tvingar dem att byta nationalitet. De tar deras barn som gisslan och skickar dem till Ryssland, sade president Volodymyr Zelenskyj i Kiev i början av februari när von der Leyen och EU:s rådsordförande Charles Michel besökte Ukraina.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta
Sedan februari 2022 har EU antagit nio sanktionspaket med anledning av Rysslands attacker mot Ukraina:
23 februari: mot ekonomiska relationer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk och parlamentsledamöter som röstat för att godkänna deras självständighetsförklaring.
25 februari: visumstopp och frysta tillgångar även för toppledare som president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov samt exportstopp för flygplan och utrustning till oljesektorn.
28 februari och 2 mars: sju banker stoppas från transaktionssystemet Swift, ryska flyg stoppas från EU och tre statskontrollerade tv-kanaler tystas.
15 mars: handelssanktioner mot järn, stål och lyxvaror och investeringsstopp i energisektorn.
8 april: utfasning av kolimport och stopp för ryska lastbilar i EU och ryska fartyg i EU-hamnar.
31 maj och 3 juni: utfasning av importen av råolja och fler banker stoppade från Swift, däribland storbanken Sberbank.
21 juli: stopp för import och handel med guld.
5 oktober: pristak på rysk olja, importförbud för stål och exportförbud för ytterligare flygdelar och elektronik.
16 december: ännu fler banker, partier och tv-kanaler på sanktionslistan liksom fler varor på exportförbudslistan.
Samtidigt har antalet personer, företag och organisationer som inte ska ges visum till EU och få sina eventuella tillgångar i EU frysta hela tiden utökats. För närvarande finns 1 386 individer och 171 företag eller organisationer på sanktionslistan.
Källa: EU:s ministerråd.
