HOTEN MOT ÄGANDERÄTTEN
Ledare: Vem har rätt till skogen?
Efter upptäckten av en liten fridlyst orkidé stoppas skogsägaren Lars Carlsson, 85, från att avverka på sin mark. Det är inskränkningar i såväl äganderätten som brukanderätten i skogen, skriver Pia Clerté på SvD:s ledarsida.
Det var Skogsgruppen, en del av Naturskyddsförenignen, som upptäckte den fridlysta så kallade knäroten, i samband med en inventering av Lars mark.
Länsstyrelsen har dock avfärdat kravet på ett formellt skydd och medger Lars Carlsson dispens med stöd av rättspraxis på villkor att han ska lämna en viss del av träden för att skydda knäroten.
Men Skogsgruppen, har med stöd av Århuskonventionen ger sig inte och svarar med att driva frågan i rätten. Nu måste Lars kämpa för sin rätt att bruka sin mark i domstol. Detta trotsatt miljöorganisationen inte berörs av avverkningen och själv inte behöver bekosta rättsprocessen. Däremot måste Lars stå för sina kostnader i rätten.
Konventionen som ursprungligen var tänkt att jämna ut styrkeförhållandet mellan medborgarna och staten eller stora företag och att hindra miljöbrott, har nu utvecklats till ett verktyg för miljöorganisationer att få större inflytande över enskildas mark. Det försvagar äganderätten och fördyrar skogsbruket, skriver Pia Clerté.
Flera partier, M, KD och SD – har motionerat om att även att förändra den svenska implementeringen av Århuskonventionen.
"För visst är det bra att tillståndsprocesser är transparenta och ger demokratiskt inflytande, men när sakägarkretsen även inkluderar de som inte är direkt berörda, saknar processen proportionalitet", avslutar hon.
