DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Trendbrott: Nu kommer konkursvågen – här är branschen som drabbas hårdast

Prisökningar, rusande elkostnader, inflation och komponentbrist. Och stigande räntor ovanpå det. Nu kommer varningar om en konkursvåg, där en bransch sticker ut. ”Vi står just nu på en punkt där mycket ser ut att gå åt fel håll”, säger Karl Stjerna, vd på kreditupplysningsföretaget Syna, till TN.

Kreditupplysningsföretaget UC rapporterar att antalet konkurser över lag har gått ner de senaste åren, men konstaterar samtidigt att konkurserna under maj nu har tagit fart i sex av de tio branscher som företaget följer kontinuerligt.

Just nu är listan över negativa marknadsfaktorer lång

UC:s ekonom Johanna Blomé konstaterar att den positiva marknadsspiralen efter pandemin är på väg att vända och att vi går mot tuffare tider igen.

– Det är svårt att veta exakt vad som händer framöver men det som går att säga är att osäkerhetsfaktorerna är många och breda och att de troligen slår mot så gott som alla branscher, säger hon.

I början av året spådde många ekonomer att den svenska konjunkturen snart skulle komma till ett normalläge, men det kom av sig helt när Ryssland invaderade Ukraina. Just nu är listan över negativa marknadsfaktorer lång. Stigande bensin- och elkostnader, komponentbrist, störningar i logistikkedjor, stigande inflation, räntehöjningar och höjda mat- och råvarupriser.

E-handeln är en bransch som har drabbats särskilt hårt redan nu.

– Även om det ännu inte märks någon större skillnad i konsumenternas plånböcker så känner många oro för höjda räntor och stigande inflation. Det leder till ändrade köpbeteenden och mindre konsumtion av bland annat kläder.

Investeringar läggs på is

Framåt väntas också byggindustrin påverkas starkt inte minst med tanke på de 60 procentiga prisökningar som skogsindustrin har flaggat för, och även inom åkeribranschen finns en stark oro och en osäker prisbild framåt. Till exempel är det 12–14 månaders väntetid på att få en lastbil levererad, och inte förrän den kommer vet köparen vad den kostar, poängterar Johanna Blomé.

– Nya investeringar har lagts på is både på grund av komponentbristen, ökade bränslepriser och den kraftiga nedgången inom e-handeln. Dessutom är 85 procent i åkeribranschen mindre bolag som är känsligare för konjunkturväxlingar och som har låga marginaler.

Även Karl Stjerna, vd på kreditupplysningsföretaget Syna, varnar för att det trots att konkurserna är tillbaka på samma nivå som före pandemin, finns orosmoln vid horisonten som kan resultera i en ny våg av konkurser.

– Vi står just nu på en punkt där mycket ser ut att gå åt fel håll. Räntorna höjs samtidigt som priset på drivmedel och livsmedel stiger. Det gör att konsumenter och de som har bolån får mindre kvar i plånboken, säger han.

”Vi står just nu på en punkt där mycket ser ut att gå åt fel håll”

Oron över framtiden och konjunkturen gör att många börjar hålla mer i sina pengar, vilket snabbt får en negativ effekt på företag och företagande. Han påpekar att det finns all anledning att vara observant på den fortsatta utvecklingen och att ett företag bör ha kontroll på vem det gör affärer med.

– Allt bromsar in. Höjda priser, färre affärer och minskad omsättning gör det naturligt för företag att se över sina kostnader och snabbt försöka dra ner på utgifterna. Det påverkar i sin tur andra företag som tvingas minska sina kostnader – sedan är karusellen i gång.

Under maj var konkurserna flest bland byggföretag delvis beroende på att byggmaterialpriserna sköt i höjden, konstaterar Karl Stjerna.

– Det kommer att slå hårt mot byggrelaterade bolag även framåt.

”E-handlarna är lite deppiga”

Den hårt drabbade e-handeln anar ingen ljusning förrän sent nästa år, förklarar Svensk Handels chefekonom Johan Davidson. Det är fortfarande lika många som handlar på nätet men den stora skillnaden är att de handlar mindre.

– Många är tillbaka på sina arbetsplatser och i sina vanliga sociala sammanhang efter pandemin och då är det naturligt att sköta mer av sina inköp i fysiska butiker. Därmed sjunker omsättningen inom e-handeln, säger han.

Under pandemin var e-handeln en bransch som gynnades av restriktionerna, och nådde rekordnivåer, men nu har den backat rejält. Försäljningen är 14–15 procent mindre än för ett år sedan vilket också avspeglas i branschens framtidsutsikter.

Svensk Handel frågar regelbundet sina medlemsföretag hur de ser på de kommande tre månaderna när det gäller försäljning, lönsamhet och antal anställda och där har det nu skett en snabb omsvängning.

– E-handlarna är lite deppiga. I maj var deras förväntningar på framtiden de lägsta sedan vi började med våra undersökningar 2018. Siffrorna låg tydligt under den neutrala nivån vilket är nytt för e-handeln.

Nu konkurrerar handeln som tidigare med hotell och restaurang, resor och utlandskonsumtion. Konsumenter vill prioritera annorlunda nu när de kan göra det, och i kombination med räntehöjningar, stigande inflation och ett osäkrare världsläge tänker de efter mer innan de gör sina inköp.

– Handeln som helhet får det tufft i år och nästa år. Nedgången här är mycket tydligare än för andra branscher. E-handeln drabbas dessutom extra hårt jämfört med förra årets höga nivå.

Positivt på sikt

Etablerade e-handlare inom hemelektronik och bygg, företag som gick upp mycket under pandemin, upplever den största nedgången men Johan Davidson är inte särskilt orolig för deras överlevnad.

Däremot får mindre och nystartade e-handelsföretag det svårt framöver.

– De kanske har satsat på att efterfrågan och tillväxttakten kommer att fortsätta vara hög under lång tid men det är den inte nu. Det avgörs såklart mycket av utvecklingen i omvärlden, men vi tror inte att inflationen klingar av förrän tidigast om ett år.

På lång sikt är ändå Johan Davidson övertygad om att e-handeln fortsätter att växa.

– Eftersom unga handlar mer på nätet än äldre kommer den demografiska effekten stadigt att påverka branschen positivt framöver.