DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Stark återhämtning väntas – men risk för bakslag
Den svenska ekonomin är inne i en tydlig återhämtning efter pandemin men det finns risk för bakslag, framgår av Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
Västvärlden är nästan ur pandemin vilket gör att den globala ekonomin har påbörjat en stark återhämtning. Stigande global efterfrågan i kombination med att inhemsk konsumtion tar fart gör att även den svenska ekonomin går starkt.
Enligt Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos kommer BNP att växa med 4,3, 3,6 och 2,2 procent under åren 2021, 2022 och 2023.
– Ekonomin är nu inne i en tydlig återhämtning efter pandemin. Men brister på vissa varor och flaskhalsar på arbetsmarknaden hämmar återhämtningen. Risker för bakslag till följd av corona och nya nedstängningar är en osäkerhetsfaktor, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, Svenskt Näringsliv.
Det största problemet för den svenska ekonomin är arbetsmarknaden. Det är på grund av att företagen länge haft rekryteringsproblem trots en hög arbetslöshet vilket är ett strukturellt problem som förvärras när ekonomin tar fart.
Svenskt Näringsliv menar att de arbetslösa ofta har fel utbildningsbakgrund för företagen som oftast vill ha yrkesutbildad arbetskraft. Arbetslösheten väntas falla men förblir hög under hela prognosperioden och uppgår till 7,3 procent 2023.
– Det är ett uppenbart strukturellt problem när företagen söker med ljus och lykta efter arbetskraft men arbetslösheten trots det bara faller marginellt. Det är nu hög tid att ta tag i dessa problem, till exempel genom att genomföra reformer för fler yrkesutbildade, säger Jonas Frycklund.
Svenskt Näringslivs beräkningar visar att det finns en mycket stor grupp på cirka 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder som inte försörjer sig genom arbete.
– Det är ett stort problem såväl för den enskilde som för hela samhället att en stor grupp vuxna inte kan försörja sig själva. Konjunkturen rår inte på detta problem, utan här krävs omfattande reformer. Ett första steg är att återställa a-kassenivåerna till vad som gällde innan pandemin, säger Jonas Frycklund.
