DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Så skiljer sig pandemin från alla andra kriser

Pandemins effekter på näringslivet kan inte underskattas. Centrum för Näringslivshistoria har dokumenterat krisen från början till idag. ”Nöden verkar helt klart vara uppfinningarnas moder”, säger forskningschefen Anders Houltz till TN.

Under coronakrisen har Centrum för Näringslivshistoria dokumenterat krisens konsekvenser för näringslivet. Projektet startade i mars 2020 och planeras pågå så länge krisen fortsätter.

– Det som är speciellt med vår dokumentation är att vi startade redan i mars 2020, ett par veckor efter att Sverige på allvar började påverkas av pandemin. Därefter har vi rullat på. Vi skriver en rapport baserat på materialet, men huvudsyftet är att skapa ett material som forskare sedan kan ta sig an utifrån olika vinklar, förklarar Anders Houltz som är forskningschef på Centrum för Näringslivshistoria.

”Skiljer sig från alla andra kriser i modern tid”

Dokumentationen består av medialt material, enkäter från företag och branschorganisationer samt intervjuer med företagsledare och branschrepresentanter. Anders Houltz konstaterar att coronakrisen skiljer sig från alla tidigare kriser.

– Det här är en kris som skiljer sig från alla andra kriser i modern tid. Det går inte att jämföra med finanskrisen eftersom det som sker nu beror på externa orsaker. Att jämföra med tidigare pandemier som spanska sjukan är också svårt eftersom samhället såg helt annorlunda ut då. Under spanska sjukan kunde inte samhället bära upp näringslivet på det sätt vi har möjlighet att göra idag.

Påskyndat processer

Pandemin har ökat tempot i förändringsprocesser som redan var igång.

– Påskyndandet av digitaliseringen kom upp i alla intervjuer vi har gjort. Det är en process som redan pågick, men som gick otroligt mycket snabbare på grund av pandemin.

I materialet framgår det tydligt flera olika stadier av krisen.

– De olika faserna ser helt olika ut. Till exempel sommaren och hösten 2020 när vi var i en återhämtningsfas innan den andra vågen slog till, sedan hade vi den långsamma väntan på vaccinets effekt, det var väldigt olika faser vilket vi ser i vårt material.

Många kreativa lösningar

Stora delar av näringslivet har fått tänka om helt i både arbetssätt och affärsidé under den här perioden.

– Hur man ska använda kontoret har varit en stor fråga och kommer fortsätta att vara det. Vår konsumtion har också förändrats, innerstadsbutiker och köpcentrum drabbades under krisen, där återstår det också att se hur de återhämtar sig. Globala värdekedjor bröts och handeln tvingades ta nya vägar. Vi har sett många kreativa lösningar under krisen, nöden verkar helt klart vara uppfinningarnas moder.

Krisen har slagit hårdast mot städerna och tjänstesektorn konstaterar Anders Houltz.

– I början tog smittan fart i de stora städerna. Man har talat om att krisen ska leda till en avurbanisering, men jag tror snarare att krisen leder till hybridisering. Gränsen mellan hem och kontor suddas ut, men också gränsen mellan stad och landsbygd när man har kunnat jobba var som helst. Det har också varit tjänstesektorns första riktigt stora kris.

Svårt peka ut vinnare

Att peka ut krisens vinnare och förlorare har visat sig vara komplicerat.

– Slutsatserna är väldigt komplexa. Man kan peka ut drabbade branscher, som detaljhandeln som drabbades väldigt hårt, men när man bryter ned det ser man att försäljningen av till exempel heminredning har gått väldigt starkt.

Åsikterna om coronastöden till företagen har varierat, även om majoriteten varit positiva till stöden.

– Det vi kan se är att stöden har haft stor effekt och att ganska få har varit kritiska. Men effekten av stöden har varit bäst för de stora företagen. Småföretag har upplevt det som mycket svårare att använda sig av stöden, där anser man att det varit mycket byråkrati. Inom kulturvärlden har man exempelvis pratat om att det är de stora artisterna som tagit del av stöden eftersom de har ett team runt sig som kan hjälpa till att söka.

Men coronakrisens långsiktiga konsekvenser är det ännu för tidigt att överblicka, säger Anders Houltz avslutningsvis.

– Förmodligen kommer vi att analysera händelserna ur alla möjliga synvinklar. Det är därför det är så viktigt att dokumentera vad som faktiskt skett.