DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Många små steg – stor förändring

En vuxenutbildning som möter näringslivets behov av kompetens och får fler i arbete. Det är resultatet av Växjös nya sätt att arbeta.

En önskan om ökad långsiktighet, större flexibilitet och mer utbildning för pengarna fick Växjö kommun att 2017 omorganisera sin vuxenutbildning. Det nya sättet att arbeta, en auktorisationsmodell, innebär att kommunen sätter upp villkor för utbildningen, där alla som lever upp till kraven blir godkända anordnare och elever fritt får välja bland leverantörerna. Fyra år senare har resultaten levt upp till förväntningarna.

– Vi kan snabbare anpassa utbildningen till näringslivets kompetensbehov. När en bransch berättar att de behöver anställa nya medarbetare med en viss kompetens går vi till utbildningsanordnarna och frågar om någon kan starta en sådan inriktning. Det har lett till att vi numera kan ha i gång en utbildning redan på några veckor, till skillnad från månader med klassisk upphandling, säger Ulrika Boström, chef för vuxenutbildningen i Växjö.

Kommunen hade sedan tidigare en vuxenutbildning där utbildningen bedrevs både av den egna organisationen och av traditionellt upphandlade utbildningsaktörer.

Upplägget fungerade bra, men det fanns baksidor. Upphandlingarna tog lång tid att genomföra, det var svårt för utbildningsaktörerna att arbeta långsiktigt när upphandlade uppdrag var tidsbegränsade. Dessutom fick kommunen betala för upphandlade platser som inte nyttjades. Auktorisationsmodellen löste alla tre problemen.

Samverkan nyckel till framgång

Enligt Ulrika Boström är det fyra faktorer som banat väg för modellens framgång:

Kravspecifikationen. Här sätts villkoren för hela verksamheten. Det är värt att investera tid för att få den riktigt bra från början, men man behöver också vara beredd att utveckla den när man drar nya lärdomar.

Kvalitetsuppföljning. För att säkerställa kvaliteten följer kommunen upp anordnarna, både genom en årlig juridisk avtalsuppföljning och genom tematiska uppföljningar kring undervisningskvalitet, betygssättning, elevnöjdhet och liknande. Kommunen har även inrättat en jämförelsetjänst för att eleverna ska få bättre möjlighet att göra ett välinformerat val.

Studie- och yrkesvägledning. Den behöver var objektiv, så att anordnarna behandlas lika, men ändå våga vägleda eleverna till en passande utbildning. Den följer också upp studierna och kan hjälpa eleven sätta ihop en utbildning med kurser från olika anordnare.

Kommunikation. För att skapa en bra samverkan träffas verksamhetsansvariga rektorer varje kvartal för att diskutera aktuella frågor, till exempel nya kompetensbehov hos näringslivet och verksamhetsförändringar. Två gånger om året träffas även anordnarna på strategisk nivå.

– De privata utbildningsanordnarna är en del av vuxenutbildningen i Växjö och involveras i strategiska diskussioner. Då diskuteras långsiktiga frågor som politiska intentioner, budgetförutsättningar och strategiska utmaningar, säger Ulrika Boström.

Modell i utveckling

Som med de flesta nya modeller finslipas innehållet fortlöpande. I början hade eleverna möjlighet att byta utbildningsanordnare mitt i kurser, vilket medförde mycket administration. Numera kan elever byta anordnare mellan kurser, men inte under pågående utbildning.

En annan lärdom drog kommunen när en anordnare valde att lägga ner sin verksamhet med kort varsel. Det hanterar kommunen numera genom att skriva in en sex månaders uppsägningstid i auktorisationsvillkoren.

– Räddningen låg i auktorisationsmodellens mångfald och flexibilitet. När en anordnare drog sig ur stod andra redo att ta över eleverna och snabbt få in dem på utbildningar, så att ingen elev skulle stå utan plats, säger Ulrika Boström.