DEN AKUTA ELKRISEN

Kärnkraftverken larmar om stängning – ”Alla måste få veta”

Bild: Curt-Robert Lindqvist

Ringhals och Forsmark har gått ut med ett ”urgent market message” till den svenska elbörsen. Nu kan kärnkraftverken tvingas stänga inom bara några år. ”Det är fakta som alla måste få veta”, säger Björn Linde, vd på Ringhals och Forsmark till TN. Anledningen är att regeringen inte ger besked om hur uttjänt kärnbränsle ska förvaras.

I onsdags gick Ringhals och Forsmark ut med ett så kallat UMM meddelande, urgent market message, till den svenska elbörsen Nord Pool. Det är något som elproducenter måste göra vid händelser som påverkar eller riskerar att påverka tillgången på el och därmed även elpriserna. Den här gången var innehållet ovanligt allvarligt.

Budskapet var att om inte regeringen senast den 31 augusti fattar beslut om hur det ska bli med lagringen av kärnbränsleavfall, riskerar fem av landets sex kärnkraftsreaktorer att stängas inom bara några år.

– Vi kände oss tvungna att meddela marknaden att vi ser en risk i och med att det fortfarande inte tagits några beslut – det är fakta som alla måste få veta, säger Björn Linde, vd på Ringhals och Forsmark.

Kan tvingas stänga alla reaktorer

Det handlar i så fall om att stänga alla kärnkraftsreaktorer i Ringhals och Forsmark. En reaktor i Forsmark 2024, tre reaktorer i Forsmark och Ringhals i slutet av sommaren år 2025, och en femte i Forsmark 2028. Tillsammans producerar de närmare 40 av de totalt 130 TWh som i nuläget förbrukas årligen i Sverige.

I fokus är två beslut som regeringen just nu har på sitt bord rörande lagring av kärnbränsleavfall.

Larmet från Forsmark och Ringhals gäller i första hand beslutet om att utöka mellanlagringen av kärnavfall som finns i Clab i Oskarshamn, från 8000 ton till 11 000 ton.

Det är något som Oskarshamns kommun säger ja till men inte innan beslut är fattat om slutförvaringen. Annars ställer kommunen inte upp på att ta emot mer utbränt kärnbränsle eftersom mellanlagret inte är byggt för långtidsförvaring.

Om inte mellanlagret får utökas kommer det att vara fullt 2023 och då går det till slut inte att producera mer kärnkraft eftersom det inte finns något ställe att lagra det uttjänta bränslet på.

– Kan vi inte köra det använda bränslet till Clab kan vi inte köra respektive reaktor särskilt länge. Ju längre det dröjer innan beslutet fattas desto större är risken att det vi nu varnar för blir verklighet. Det måste vi försöka undvika för det blir inte bra.

Det andra beslutet gäller just hur och var slutförvaringen ska ske, en fråga som har diskuterats länge. Under årtionden har Sverige lagt mycket tid och pengar på forskning och utveckling för att ta fram ett slutförvarssystem och sedan flera år finns det en färdig lösning som alla berörda instanser har godkänt, och som Östhammar kommun där den är tänkt att ligga har sagt ja till.

Regeringen ger inte besked

Egentligen borde varningsmeddelandena inte komma som någon överraskning med tanke på att frågan har legat på miljödepartementets bord i minst två år, konstaterar han.

– Min uppfattning är att regeringen har alla underlag för att fatta beslut och jag har svårt att se vad som skulle behövas ytterligare. Det får inte gå för mycket politik i det här.

För Ringhals och Forsmark skapar det osäkerhet att invänta ett beslut som har så stor påverkan.

– Att bedriva kärnteknisk verksamhet innefattar inte bara driften. Vi har också ansvar för avfallet och då måste vi ta det också. Fattas det inget beslut före den 31 augusti börjar vi planera för en förlängning av det planerade stoppet 2024 för Forsmark 2.

Vad händer om det blir verklighet?

– Det får det inte bli. Jag hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga och fattar beslut. Skjuts hela vår avfallskedja i sank kan vi inte bedriva kärnkraft och det skulle få enorma konsekvenser.

Tidigare var Sverige längst fram i världen vad gäller planer för slutförvar av kärnbränsle förklarar Björn Linde, men så är det inte längre. Exempelvis har Finland tagit till sig den svenska lösningen och är redan i gång med byggandet.

– Man kan tycka vad man vill om kärnkraft men vi vill ta fullt ansvar för avfallet och då är det här ett jättebra system som vi måste få lov att bygga. Vi kan inte låta beslutsvånda sumpa den chansen, säger Björn Linde.

Ett publikt statement

Att det är just ett UMM som har skickats från Ringhals och Forsmark gör det väldigt synligt att om inte beslutet fattas så finns risken att det inte går att producera kärnkraft efter 2025. Det konstaterar Lina Håkansdotter, chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svensk Näringsliv.

– Ett sådant meddelande skrivs inte om man inte måste – då är det allvar. UMM är ett viktigt marknadsmeddelande om att tillgången på el begränsas så det här är verkligen ett publikt statement.

”Vi riskerar hela vår samhällsfunktion”

Det är ”helt sanslöst” att det har dragit ut så på tiden, påpekar hon.

– Att fatta de här besluten är en ansvarsfråga och då är det hemskt att låta partipolitiska överväganden påverka. Det gör att vi riskerar hela vår samhällsfunktion.

Sverige satsar mycket på att bygga ut vindkraften. För att möjliggöra det behövs en bas av stabil och planerbar elproduktion som rullar på även när det inte blåser. I dag utgörs den till stor del av kärnkraft.

– Vi står inför en gigantisk möjlighet att ställa om hela samhället till fossilfrihet. De fossila bränslena ska ersättas med el och därför är ett väl fungerande elsystem helt nödvändigt. Att på fyra års sikt riskera 40 TWh elproduktion i södra delen av landet gör det helt omöjligt. Det är riktigt allvarligt.

Det senaste året har konsekvenserna av att fyra reaktorer avvecklats på kort tid blivit tydliga och elförsörjningen klarar inte av att ännu mer kärnkraft avvecklas, betonar Lina Håkansdotter.

– Det pratas mycket om att vi har ett elöverskott men det betyder inte att vi har el alla timmar på året, på de ställen där elen behövs. Särskilt svag är elbalansen i södra delen av landet, där den stora elanvändningen finns. Vi behöver mer elproduktion i söder – inte mindre, säger hon.

Tidningen Näringslivet söker miljö- och klimatminister Per Bolund för en kommentar.