DEN AKUTA ELKRISEN

Företaget ligger på fel sida elgränsen – tvingas betala miljoner

Bild: Mostphotos

Industriföretaget AD Plasts elpriser är rekordhöga. Men företagets konkurrenter, bara kilometer bort, har elpriser som är lägre på grund av indelningen i elområden. ”Det är för djävligt”, säger vd:n Michael Jonsson som nu oroas för att hans kunder letar nya leverantörer – i grannkommunerna.

Sverige är indelat i fyra elområden, SE1 och SE2 utgör den norra delen av landet och SE3 och SE4 utgör den södra delen. Varje område har sina elpriser, och högst är det i söder.

Tisdagen den 7 december kostade ett treårigt fast avtal i elområde 4 147 öre/kWh jämfört med 79,25 öre/kWh i elomårde 3. I elområde 1 var priset 55,00 öre/kWh (Eon).

AD Plast har sin verksamhet i Anderstorp och som ett ödets nyck har gränsen mellan elområde 3 och 4 dragits bara några kilometer från fabriksbyggnaden. Dessutom har gränsen fått en liten ”utbuktning” i området, vilket gör att Gislaved, sex kilometer nordväst om Anderstorp, ligger i område 3, precis som industrihjärtat Gnosjö som ligger någon mil norrut. I båda orterna har Michael Jonsson konkurrenter, och förstås även längre norrut där elpriserna är ännu lägre.

Elkostnaderna har stigit med cirka 45 procent under hösten för AD Plast. Merkostnaderna ligger på cirka 200 000 kronor vissa månader, alltså cirka 2 000 000 kronor högre på ett år.

Michael Jonsson tycker att det är absurt att han, bara för att han ligger på fel sida av en i hans tycke godtyckligt dragen gräns, får svårt att konkurrera med andra svenska företag.

– Om jag ska kompensera mig för dessa elpriser och gå ut med en generell prishöjning, till exempel två procent, kanske mina kollegor i grannkommunerna inte behöver höja priserna med mer än en procent i dagsläget. Mina kunder undrar med en gång – varför har ni höjt med 2 procent? Om det här fortsätter är det en stor risk att vi förlorar affärer, säger han.

"Inte nog med att det har blivit dyrare för oss, nu får vi stora driftstörningar också.”

Även om elpriserna i Sverige har skjutit i höjden har elpriserna ökat med samma hastighet eller mer i konkurrentländer i Europa. Därmed har konkurrenskraften inte skadats för industriföretag som har Europa som viktig exportmarknad. Denna relativa kostnadsfördel kan inte AD Plast dra nytta av eftersom de flesta kunderna finns i Sverige.

– Jag tycker att det är för djävligt. Jag tycker att vi ska ha samma elkostnader i hela Sverige, precis som vi hade innan elprisområdena infördes, säger Michael Jonsson.

Ytterligare en kostnadshöjande effekt för AD Plast är att elbolagen kräver att företagen måste göra en bedömning av sin förbrukning framöver när de skriver ett fast avtal.

Om AD Plast gör av med mer el än avtalet medger, till exempel kan företaget tvingas göra ett ”överuttag” vid en oväntat stor order – så måste ”överuttaget” köpas enligt de spotpriser som bestäms varje dag på den nordiska elbörsen Nord Pool. Det är att likställa med att hålla ut pekfingret och gissa förbrukningen, menar Michael Jonsson.

Fem elavbrott i år

Dessutom har elavbrotten blivit allt vanligare, vittnar Michael Jonsson om. Mitt under intervjun med honom utbrister han plötsligt – nu gick strömmen igen. Det är femte gången i år, berättar han.

Det kostar enormt mycket pengar att ha anställda som går och inte gör något. När maskinerna står stilla sjunker intäkterna snabbt. Om AD Plast får ett entimmeslångt elavbrott vid lunch är hela produktionen ofta inte igång igen förrän långt senare på kvällen.

– Inte nog med att det har blivit dyrare för oss, säger Michael Jonsson, nu får vi stora driftstörningar också.

Men varför är elpriserna så mycket högre i södra Sverige jämfört med i norra Sverige? Det beror bland annat på att de södra delarna av landet inte har så mycket elproduktion samtidigt som det är här som de stora städerna och de flesta hushållen finns (stor efterfrågan alltså).

Dessutom har översynen av kärnkraftverken i vissa fall tagit längre tid än planerat och vindkraftverkens elproduktion har minskat på grund av mindre blåst, vilket bland annat Eon pekar på.

Sverige tvingas också att i tider med hög efterfrågan (som under den kalla vintern) importera el från grannländerna. Det gäller särskilt till södra Sverige, menar Eon. I många fall produceras den elen av fossila bränslen som gas och kol med höga marknadspriser. Särskilt gaspriset är mycket högt för tillfället. Även EU:s utsläppsrätter är högt prissatta, vilket påverkar elpriset.

”Det är klart att jag är för kärnkraft.”

Michael Jonsson kan inte förstå hur de svenska politikerna har lyckats undgå att förutse det stora behovet av el i Sverige, problemet har varit känt för de flesta i över 20 år. Grundproblemet till de höga priserna i södra Sverige är att energiförsörjningen är eftersatt, menar han. Det gäller att satsa storskaligt på ny elproduktion, att ha en riktig plan, inte bara på vindkraft och tro att det löser problemet.

– Det är ingen hemlighet för någon att samhället går mot ökat elberoende. Vi pratar mer och mer om el. Det är obegripligt att våra politiker inte fattar att vi måste producera mer el framöver och att vi inte kan göra det med enbart vindkraft, säger han.

Han ställer sig frågan om vilket energislag som har minst påverkan på klimatet. Att elda med olja i Karlshamn (vilket Sverige tvingas göra när elbristen är som störst), är naturligtvis uteslutet. Alternativet är sol- och vind- och vattenkraft. Vindkraft fungerar om den är havsbaserad, menar han, och det finns begränsningar i hur mycket till exempel vattenkraften kan byggas ut.

– Det är klart att jag är för kärnkraft. Det är väl det enda energislaget som är helt koldioxid-neutralt. Sedan finns det andra nackdelar med kärnkraft, men det gör det tyvärr med allt, säger Michael Jonsson.

Sparar energi

Själv har Michael Jonsson jobbat hårt med energieffektivisering. Sedan 1998 har företaget minskat energiförbrukningen per kilo producerad plast med 70 procent. Därmed drar Michael Jonssons AD Plast sitt strå till stacken, men det kompenserar inte för dagens skyhöga elpriser.

Han påpekar också att det på sikt gäller att säkra den svenska konkurrenskraften överlag, inte bara för företagen i elområde 4. När lönekostnaderna har varit högre än i många konkurrentländer har svenska företag historiskt kunna kompensera det med låga elpriser:

– Vi konkurrerar med lågkostnadsländer i Europa. De har haft högre elkostnader, men samtidigt har de haft lägre lönekostnader. Då har vi kunnat konkurrera med lägre elkostnader. Men som det har blivit nu har vi till och med ändrat konkurrensförutsättningarna inom Sverige genom att reglera elkostnaderna i de olika elområdena, säger han.